Trump, Åkesson och genus

För några dagar sedan fastnade jag i TV-soffan framför en USA-dokumentär med rubriken Genusbuggen (programmet är tillgängligt på SVT Play fram till den 6:e april 2017).

Dokumentären handlar om programmeringsbranschen, om hur det till en början var mest kvinnor som arbetade med och utvecklade programmeringen för datorer, men att verksamheten i dag i stor utsträckning utvecklats till en subkultur med machoattityder.

 

Från SVT, länk ovan

Dokumentären tog upp problem med en sexistisk jargong, stereotypa könsroller (framsprungna ur ett manligt ideal) och ett ifrågasättande av kvinnor, just för att dom inte är män. Unga kvinnor som utbildade sig till programmerare som fick frågor och ifrågasattes på ett sätt som inte skedde med deras manliga studiekamrater.

I programmet visades även exempel på att synsättet är på väg att ändras, att en stereotyp syn, och förutfattade könsroller inte är acceptabel. Bolaget som producerar Barbie-prylar tvingade be om ursäkt, efter att gett ut en bok, som skulle ta in it-tekniken i Barbie-världen, men som försåtligt påstod att tjejer inte klarade av denna. Det var inga militanta feminister som tvingade fram denna ursäkt, det var de stora tidningarna som undrade vad i h-e Barbies skapare höll på med.

Framsynta företag i USA, som arbetar med datateknik, inser att det här inte är bra. Att det i längden är uselt, att exkludera hälften av marknaden. Och räknar vi sedan bort alla som inte är vita heterosexuella män så blir det en gigantisk exkludering.

Företagen börjar helt enkelt tänka i banor av en kraftig identitetspolitik på företagsnivå. Genustänkande och mångkultur, inte minst på chefsnivå.

Nu är naturligtvis inte en bransch, som håller på med dataprogrammering, ensamma om ett stereotypt tänkande, som är svårt att bryta. Det heter ofta och så vackert att kvinnor blir anställda om de är tillräckligt kompetenta, men det påståendet är naturligtvis inte värt ett vitten så länge som bara en liten del av populationen bestämmer vad som är kompetens.

Men, bollen är i rullning, och den rullar i riktning mot ett samhälle som utöver att vidga begreppet kompetens även bättre kommer att ta tillvara denna.

Detta skrämmer naturligtvis skiten ur många, främst män. En framtid där invanda könsroller ändras, ett samhälle som inkluderar mångkultur. Huvva!

Underskatta inte viljan och önsketänkandet att bevara samhället som man tror att det sett ut; synen på samhället som en hermetiskt tillsluten konservburk, som inte låter någon ny luft sippra in, vare sig det gäller nytänkande, mångkultur eller feminism.

Väljare som besitter en så förlamande syn på samhällsutvecklingen kan naturligtvis till och med gå så långt att dom röstar på en Trump eller Åkesson.