I någon läroplan bestämdes det att skolans undervisning
skulle bedrivas ickekonfessionellt, alltså inte innehålla några religiösa
inslag. All religionsundervisning skulle bedrivas utifrån ett objektivt
synsätt.
Jag minns inte vilken LGR (läroplan för grundskolan) som
slog fast detta, men det hade gått några år från min lågstadie-/mellanstadietid.
På den tiden hette det fortfarande kristendomsundervisning, och en stor karta
över Palestina hängde i klassrummet. En klasskamrat till mig hade föräldrar som
var Jehovas Vittnen, och fick inte delta i den delen av undervisningen. Skoldagen
avslutades med bön under mina första skolår. Skolavslutningarna hölls på
lågstadiet (B-skola) dock i klassrummet. Ibland var föräldrarna inbjudna. På
mellanstadium och högstadium gymnastiksal respektive Folkets Hus stora sal.
I och med denna nya läroplan tycktes vi gå mot en
undervisning befriad från religiösa inslag. Beslutet att skilja kyrkan från
staten befäste detta intryck.
Det var fel.
Friskolereformen
1992 öppnade upp för även religiösa friskolor. Skolor som när kärnämnena
var avklarade kunde avsätta lektionstid för religiös undervisning.
Bild från Wikimedia |
Religion är för mig en privatsak, och skattepengar ska inte
användas för religiös indoktrinering. Hur vårdnadshavare däremot handskas med
barnens kontakt med religionen är en helt annan sak. Det kan jag möjligen ha
synpunkter på, även om jag inte har med det att göra. Men det är en helt annan
sak.
Det skolan gör anser jag däremot ska vara glasklart. All
religionsundervisning ska utgå från öppenhet, tolerans, nyfikenhet, förståelse
och framförallt objektivitet. Det ska inte ens kunna misstänkas att
undervisningen inte är objektiv.
Än viktigare är detta i tider av segregering, intolerans och
extremism.
Jag ser ingen annan lösning än att riksdagen ger regeringen
i uppdrag att ta fram en avvecklingsplan för de religiösa skolorna. Religiös
förkovran får faktiskt vänta tills personen som fri individ gör det valet. Att
det sedan finns föräldrar som vill göra det valet åt barnen vet vi, men det är
inget som vare sig ska skattesubventioneras eller tillåtas skrivas in i
schemat.
Ett förslag om en avvecklingsplan för de religiösa
friskolorna skulle naturligtvis orsaka ett j-a liv hos Kristdemokrater och
Sverigedemokrater, men det bjuder jag på.