Med
hjälp av skjutvallen har simförbundets Ulla Gustavsson lyckats skapa
styv kuling i simbassängen, och även utanför. Om Gustavsson hade som syfte att
skapa en diskussion, kring huruvida slöjan är en symbol för förtryck eller
inte, så misslyckades hon gravt. Jag tror inte ens att hon försökte.
Ulla Gustavsson Facebook |
Ulla Gustavsson:
RF visar att de gillar och uppmuntrar hedersförtryck, könsstympning, barnäktenskap och hedersvåld.
…
Dessutom ger bilden andra associationer av att hon har vapen i hand.
Bara fanatiker kan ta uttalandena på
allvar. Och om det är så att Ulla Gustavssons synsätt även genomsyrar den
organiserade kampen mot klankultur och ”heder” är det riktigt illa.
Dessvärre tyder mycket på att så är
fallet.
För 18 år sedan mördades Fadime Sahindal
av sin egen far. I den klankultur där Fadime växte upp fanns ingen acceptans
för en kvinnas fria vilja.
Religionsmässigt hörde klanen till
Aleviterna. En relativt stor religion i Turkiet, såväl bland turkar som kurder.
Ändå en minoritetsreligion, och närmast förföljd av samhället. Vilket kan vara
svårt att förstå, då religionen är förhållandevis sekulär till sin karaktär, och
med utövare som inte använder några synliga symboler. Aleviter anser vanligen
att religion och samhälle ska vara åtskilda. Naturligtvis blir förhållandet även
detsamma gentemot en eventuell klan. Religionen och klan ska vara åtskilda.
En annan religiös grupp med stark
klanstruktur är yazidierna. Även detta i huvudsak en kurdisk grupp/religion. Ekot
rapporterade den 23 januari om en irakisk yazidisk kvinna som utsatts för
förnedring och våldtäkt, men där klanerna tyckte att det skulle göras upp dem
emellan. Våldtäkterna sågs som ett angrepp mot klanen, kvinnan var oväsentlig.
Yazidiska kvinnor som tagits som sexslavar av IS blir inte fria helvetet bara
för att dom befriats. Ofta i stället förskjutna därför att klanen ser sig
vanhedrad.
Yazidierna är kanske den mest
förföljda gruppen bland kurderna, vilket inte vill säga lite, eftersom kurderna
i sig själva är hårt trängda och förföljda från många håll. Klaner tycks även
vara mera förekommande hos förföljda folk, vilket inte är så märkligt. Gruppen
sluter sig samman mot en yttre fiende.
Syrianer, ofta tillhörande Syrisk
Ortodoxa Kyrkan, är ytterligare en förföljd grupp, som länge funnits i Sverige.
Lika länge deras klanstruktur. Även om ingen brydde sig. I mitten av 80-talet
var den allmänna åsikten, att det var ett märkligt sätt att leva, men sedan var
det inte mer med det. En väl assimilerad klankultur alltså. Den syrianska
gruppen har gjort mycket för att komma bort från klanväldet, men det har tagit
tid, och är långt ifrån slutfört.
Klanstrukturer och ”hederskultur” är
lömska företeelser. Precis som i fallet med våld i nära relationer (vilket ofta
är vad det handlar om) är det omöjligt att till det yttre avgöra vilka som är
utsatta. Det kan vara den tuffa sminkade tjejen i den informella rökrutan
utanför skolan, som är iakttagen och kontrollerad. Eller servitrisen i tight
midjeklänning och strumpbyxor.
Oftast leder det ingenstans att
prata om islamism, jihadism, sharia och slöjor. Snarare kontraproduktivt i och
med att det leder tankarna fel. En klankultur kan ha vilken religiös inriktning
som helst, men klanen är alltid viktigare än religionen. Jag skulle även kunnat
exemplifiera med romer och mandéer, och säkert med ytterligare grupper, och vi
är dumma om vi tror att fenomenet är helt utrotat i vårt eget kulturarv.
Ett
riktigt bottennapp förmedlade Helene Bergman, styrelseledamot i GAPF
(Glöm aldrig Pela och Fadime) tillika Journalist och författare till boken
"Förortens Grupp 8", i en debattartikel publicerad i Expressen för
drygt ett år sedan.
Den som läser Helene Bergmans
debattartikel "I Sverige lever kvinnor under könsapartheid" (även grundaren till GAPF Sara Mohammed var inblandad) får intrycket
att Fadime Sahindal mördades i en islamistisk kontext. Naturligtvis en
vansinnig koppling, medveten eller inte. Och det har inte blivit bättre, visar
det sig i efterdyningarna till Ulla Gustavssons utfall.
Sara Mohammed, grundare av GAPF,
brukar framhålla att vi måste våga kritisera religionen i samband med
hederskultur. Det gör hon oftast inte, och klarar inte heller av att hålla isär
olika religioner.
Om
någon islamist hade dristat sig, att berätta för den alevitiska klanen
Sahindal, hur dom skulle leva, vågar jag lova, att den islamisten agerat familjerådgivare
i den miljön för sista gången.
Jag tror det är så illa att kampen
mot klan- och hederskultur är av underordnad betydelse när Sara
Mohammed med flera villkorslöst ställer upp på Ulla Gustavssons
verklighetsbeskrivning, att Riksidrottsförbundet gillar könsstympning
därför att dom visar en flicka i slöja som skjuter luftgevär.
Sara Mohammed och GAPF skjuter också
– över målet – och frågan måste ställas: Är det medvetet?