tag:blogger.com,1999:blog-26387936498693083002024-02-02T11:17:13.317+01:00PiprökBo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.comBlogger490125tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-18154784431441433742021-10-22T11:12:00.000+02:002021-10-22T11:12:06.038+02:00Serverhallar – vår tids pappersbruk<p><span style="text-indent: 0cm;">Serverhallar pekas gärna ut som
subventionerade energislukare, men är det verkligen hela sanningen? Visserligen
drar anläggningarna mycket energi, men samtidigt sparas så väl energi som
råvaror.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Färska trycksaker (jag tror ni
förstår vad jag menar) minskar i omfattning och upplagor. Det är verkligheten,
även om det är tråkigt när arbetstillfällen försvinner och pappersbruk läggs
ner. Men, det går åt mindre skogsråvara (mjukpapper och kartong räcker inte för
att kompensera för grafiskt papper) samtidigt som papperstillverkning är enormt
energikrävande.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den tryckta informationen minskar.
Jag har svårt att se detta som negativt. Viktiga papper kan fortfarande skrivas
ut.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUwofksWJNa5Hr-kkC1RJEuYQ6SRurs0q1QqTzqvBnYvmNZxaCOtX8-rRShnQGs2yLmwBmNYLrSTku89byySpaj9Ysoi09Mb9n0CgbDGiysT1z7-NUXidGSrv-ocWy2xNN2adTWbakEIri/s615/microsoft.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="487" data-original-width="615" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUwofksWJNa5Hr-kkC1RJEuYQ6SRurs0q1QqTzqvBnYvmNZxaCOtX8-rRShnQGs2yLmwBmNYLrSTku89byySpaj9Ysoi09Mb9n0CgbDGiysT1z7-NUXidGSrv-ocWy2xNN2adTWbakEIri/w400-h316/microsoft.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Så här är det tänkt att Microsofts anläggning utanför Sandviken ska se ut. Informationsflödet tar nya vägar, behovet av papper minskar.</td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Även om vi inte kan kalla detta för
en omställning så är det ändå ett tecken på att vi har en omställning. Ett nytt
tänkande.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Elbehovet kommer att öka, och öka ännu
mer. Omställningen till ett fossilfritt samhälle går till stora delar via ökad
elproduktion.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Då duger det inte med en blåbrun
vänta-och-se-politik. Fortsätter moderaterna att närmast konsekvent säga nej
till nya vindkraftsparker, till förmån för små kärnkraftverk, som ännu inte
finns på marknaden, kommer inget att hända. Än mer verklighetsfrånvänt blir det
om reaktorerna ska drivas med återanvänt kärnbränsle – den typen av
upparbetningsteknik finns heller inte. Kostnaden är ett annat problem, kanske
kan anläggningarna konkurrera med oljeverk, men knappast med den energimix vi
har i Sverige.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det blir alltså ingen omställning i
närtid med den moderata energipolitiken. Omställningen måste pausas, och det
hade varit klädsamt om partiet erkänt detta för väljarna också.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Och väljer vi kärnkraftsvägen, är
det rimligt, att vi själva, inom landets gränser, tar ansvar även för
uranbrytningen. Hur nu moderaterna, som säger sig värna, inte bara kommunala
veton, utan även lokala opinioner, tänker lösa detta, är höljt i dunkel. De små
kärnkraftverken av SMR-modell, som moderaterna tänker sig, kommer naturligtvis
inte heller att kunna lokaliseras utan protester. Inte ens om elen behövs för
att säkra jobben på Sandvik.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Energibolag verkar i dag på en
marknad. Stater styr inte längre. Ibland tar sig dock marknaden bisarra
uttryck. Stiger elpriset tillräckligt mycket på kontinenten blir det lönsamt
att starta oljekraftverket i Karlshamn, trots att verket är till för
reservkraft.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Påståendet att Karlshamnsverket
startar på grund av att kärnkraft lagts ner är däremot en ren lögn.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-22342496949999438942021-08-30T20:33:00.000+02:002021-08-30T20:33:01.741+02:00Obegriplig klimatdebatt<p><span style="text-indent: 0cm;">Det slår inte fel. Så fort IPCC
presenterar en sammanställning av det senaste inom klimatforskningen dyker det
upp påståenden om felaktigheter, att forskare och vädertjänster överdriver.
Inte sällan kombinerat med att Greta Thunberg skulle vara okunnig.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Hur dessa personer får ihop
världsbilden är svårbegripligt.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag tror inte att jag stött på någon
som förnekat koldioxidens betydelse för livet på jorden. Inte en enda som
påstått att planeten skulle fungera utan koldioxidens växthuseffekt.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ändå finns det klimatförnekare som
påstår att en kraftig ökning atmosfärens koldioxidhalt inte kommer rubba
klimatsystemet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Tänk er en lärobok i meteorologi med
det upplägget. Först inledande om växthusgasernas betydelse, att utan dessa
skulle jorden varit en isklump. Därefter en förklaring, att jorden inte påverkas,
alldeles oavsett hur mycket geologiskt bundet kol vi frigör.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Självklart även aktuella och
historiska observationer – temperatur, havsnivå, inlandsisar, havsisar,
naturobservationer – följt av förklaringen ingen vet, eftersom nivån av
koldioxid i atmosfären tidigare sagts sakna betydelse för klimatet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Någon sådan lärobok kommer inte
tryckas. Växthuseffekten är inget kontroversiellt i forskarvärlden. En koldioxidmolekyl
tar upp och emitterar värmestrålning inom vissa våglängder. Det utgör ingen
skillnad om molekylen befinner sig i fria atmosfären eller inne i laboratoriet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKMr88YT5cpzpMWkGuJzqMZY0KUEg8oHgGYZE6rbIb_AQoU0tNsg2CzjQ9w4mkiLQ2XIDsOgaYEUN51LqEAe-CwdSXmMcYiSE7ydjkQ4tL8eY5xhh_-2ggO19dp777w_KgYCamWU1S-L3A/s643/Lennart+Bengtsson+varmare.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="288" data-original-width="643" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKMr88YT5cpzpMWkGuJzqMZY0KUEg8oHgGYZE6rbIb_AQoU0tNsg2CzjQ9w4mkiLQ2XIDsOgaYEUN51LqEAe-CwdSXmMcYiSE7ydjkQ4tL8eY5xhh_-2ggO19dp777w_KgYCamWU1S-L3A/w400-h179/Lennart+Bengtsson+varmare.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ja, så kan man ju också tycka, om man är pensionerad meteorolog, och struntar i konsekvenserna för människa, natur och miljö.<br /><br /></td></tr></tbody></table>Gemensamt för ”forskare”, som ifrågasätter
våra utsläpps koppling till klimatet, är frånvaron av vetenskapligt granskade
och publicerade artiklar inom ämnet. Ibland med understöd av någon pensionerad
meteorolog, som tycker det är positivt för sjöfart och turism om Arktis havsis
smälter. Påhejade av politiker, tyckare och opinionsbildare som inte kan
acceptera att vår livsstil och konsumtion utgör ett problem.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Klimatdebatten måste rimligen handla
om hur vi minskar utsläppen av växthusgaser. Dessvärre även hur vi kan skademinimera det som redan händer.<o:p></o:p></p><br />Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-81719930922776726562021-08-19T09:51:00.001+02:002021-08-19T10:15:58.330+02:00Har moderaterna någon energipolitik?<p><span style="text-indent: 0cm;">Ingen kan väl ha missat de
rekordhöga elpriserna i söder. Något som inte moderaterna varit sena med att
påpeka. Trots att Sverige under samma period fortsatt exportera stora mängder
el.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">För någon månad sedan åkte jag Blå
Vägen längs Umeälven. Intresserad som jag är av energifrågor sneglade jag mot
det som en gång var Umeälven. Det var definitivt inte någon brist på vatten i
magasinen. Ändå pratar moderaterna, inte minst Lars Beckman här i Gävleborg,
ofta och gärna talar om elbrist och behovet av ny kärnkraft. Vindkraften pekas
ut som något opålitligt.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Påståenden som inte stämmer.
Vindkraften är i högsta grad pålitlig. När vindkraften producerar överskott
fylls vattenmagasinen, och Sverige kan fortsätta exportera stora mängder el
även när det inte blåser. Sverige kunde till och med rädda Finland från
nedsläckning i vintras när en kärnkraftsreaktor snabbstoppades.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM7oCm7JTjuU1cnsNtUleAHzw70YKOZR1EZcy2uxFb0UagUc_XCgoWNkEGNNCI1M2opwS1J4VtBxRz8zB1crkGNWXIGa76DOnn8PzCyHb5Jisu6Yq7uNvaeM83YAmhU_E15iHjrbUvQmu5/s619/Eldistribution.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="619" data-original-width="456" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM7oCm7JTjuU1cnsNtUleAHzw70YKOZR1EZcy2uxFb0UagUc_XCgoWNkEGNNCI1M2opwS1J4VtBxRz8zB1crkGNWXIGa76DOnn8PzCyHb5Jisu6Yq7uNvaeM83YAmhU_E15iHjrbUvQmu5/w294-h400/Eldistribution.JPG" width="294" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ögonblicksbild 19 augusti. Stor export av överskottsel från Sverige. Stor skillnad i pris mellan norr och söder.</td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkTdNZsRPQdY_WxTQGU8ODZJRoFdLqg12Wvi82KkZnBExOG1XjEEpvtN4LUFkdoWNdGqAExGzTK6o8zvzrIX3E2X1MxJWN5PgHbqbAWuUZ8GmTRjnIOAkDd4GNGCinZ_kLftjMRSgTXzzZ/s659/Eldistribution2.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="446" data-original-width="659" height="270" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkTdNZsRPQdY_WxTQGU8ODZJRoFdLqg12Wvi82KkZnBExOG1XjEEpvtN4LUFkdoWNdGqAExGzTK6o8zvzrIX3E2X1MxJWN5PgHbqbAWuUZ8GmTRjnIOAkDd4GNGCinZ_kLftjMRSgTXzzZ/w400-h270/Eldistribution2.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ögonblicksbild 19 augusti.Vindkraften står för en stor del av energiproduktionen. Betydligt mera än vad som exporteras. Stora vattenmagasin kan lagra vatten för kommande produktion. Opålitligt? Nej.</td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Däremot lider vi av effektbrist, en
följd av att elnätet inte klarar av distributionen. Det går bra att exportera
till Finland men svårare att få elen söderut. Något som moderaterna vill
åtgärda genom att satsa på små kärnkraftverk.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En så kallad SMR (Small Modular Reactor),
är som namnet antyder en liten reaktorer som kan placeras utifrån elbehov (en
SMR motsvarar ungefär Laforsen i Ljusnan med sina 57 MW). Ovako och Sandvik
borde vara tänkbara, nu när dessa företag ställer om till en mera elintensiv,
men fossilfri produktion. Kanske även Skutskär med sitt pappersbruk. Med
reservation för folkopinioner och kommunala veton.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Problemet är att kärnkraft av SMR-typ
inte finns på marknaden – generation IV ännu mera avlägsen. SMR är en
engångsreaktor där livslängden beräknas till 25 år, men i gengäld behöver inga
bränslestavar bytas. Jag vågar lova Lars Beckman & Co att återvinningen av
uttjänta vindkraftverk kommer bli enklare.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Kostnaden är inte oväsentlig för en
industrination som Sverige. Självklart kan en nyproducerad SMR producera
konkurrensmässig el när priset är som högst. Men resten av tiden? Det vill nog
till avancerade femårsplaner för att få den ekonomin att gå ihop.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Moderaterna tycks leva i en egen
värld. I stället för att driva frågor om ett fungerande distributionsnät (känsligt
för högern eftersom expropriering kommer krävas) svävar partiet ut med lösningar
som kanske skulle kunna fungera i konkurrens med energi uteslutande
producerad via fossila bränslen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Så ser inte Sveriges energimix ut. <o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-10248302012032468172021-08-07T12:53:00.000+02:002021-08-07T12:53:54.434+02:00Allt tydligare klyvning stad-land<p><span style="text-indent: 0cm;">Intresset för landsbygdsfrågor är obefintligt.
Visst hettar det till när exempelvis en skola måste läggas ner. Eller en
lanthandel tvingas avveckla. Men väldigt tyst om varför underlaget, som leder
fram till nedläggningarna, minskar.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">För några veckor sedan publicerade Peter
Gladoić Håkansson och Peter Karpestam en studie ”<span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0743016721001479">Rural
boys, urban girls? The mystery of the diminishing urban-rural gender gap in
Sweden</a></span>” i den vetenskapliga tidskriften <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Journal of rural studies</i>.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Författarna publicerade även en
debattartikel i Svenska Dagbladet: ”<span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.svd.se/genusgapet-mellan-stad-och-land-okar">Genusgapet
mellan stad och land ökar</a></span>”.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Trots att Gladoić Håkansson och Karpestam,
utöver en gedigen analys, även föreslår åtgärder, som i alla fall ger en
möjlighet att vända utvecklingen, har det varit närmast tyst om debattartikeln.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ska vi tolka detta som att
genusproblematiken stad-land inte ska diskuteras?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det här borde inte vara
kontroversiellt:<o:p></o:p></p>
<ul type="disc">
<li class="MsoNormal" style="background: white; color: black; margin-bottom: 7.5pt; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-top-alt: auto; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: -18.0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Skapa möjligheter för välutbildade kvinnor att bo
kvar på landsbygden genom förbättrade kommunikationer, infrastruktur och
fortsatt möjlighet till distansarbete.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="background: white; color: black; margin-bottom: 7.5pt; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-top-alt: auto; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: -18.0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Motverka att pojkar fortsatt halkar efter
flickorna i skolan samt satsa fritidsaktiviteter på alla orter som lockar
både pojkar och flickor.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="background: white; color: black; margin-bottom: 7.5pt; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-top-alt: auto; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: -18.0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Arbeta med traditionella genusnormer som påverkar
den rurala mannens beslut att stanna på landsbygden och kvinnors val att flytta
till städerna.</span></li></ul>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Forskarna efterlyser åtgärder på
alla nivåer för att stötta civilsamhället, från regeringen ner till kommunerna.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b>Det finns även en politisk klyvning </b>som
förstärker det forskarna pekar på. Detta syns tydligt i den senaste väljarbarometern
från Novus (SVT):<o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3ODs9d5Fb6vVW3Dc8DMBp6cKlNg38U0SWCnqTJ7C2OVMGYIohVUAV3TqBAOkY5kgzFJdUzGGTWDNYwLho-R9F019Jjzej-oor7fhX7ZMM2V1GNHG9O0C1UBsSivLoXcvgllAA0JPkrnOS/s538/Stad+landsbygd+v%25C3%25A4ljare.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="486" data-original-width="538" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3ODs9d5Fb6vVW3Dc8DMBp6cKlNg38U0SWCnqTJ7C2OVMGYIohVUAV3TqBAOkY5kgzFJdUzGGTWDNYwLho-R9F019Jjzej-oor7fhX7ZMM2V1GNHG9O0C1UBsSivLoXcvgllAA0JPkrnOS/w400-h360/Stad+landsbygd+v%25C3%25A4ljare.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">Horisontell axel visar
partiernas stöd bland manliga respektive kvinnliga väljare. Lodrät axel
partiernas styrka i stad respektive landsort. Två tredjedelar av Sverigedemokraternas
väljare är män, samma siffror för Miljöpartiet vad gäller kvinnor. SD starkaste
fästen finns på landsbygden (-orten). Hela undersökningen på<span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.svt.se/special/valjarbarometern/"> SVT.</a></span></span></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Gladoić Håkansson och Karpestam
betonar, som resultat av sin forskning, vikten av förbättrade villkor (eller
kalla det jämställdhet om ni hellre vill) för (främst unga) kvinnor på
landsbygden. Frågor som inte förknippas med Sverigedemokraterna eller andra
reaktionära krafter. Karlar ska jaga och köra skoter eller fyrhjuling, kvinnor
safta och sylta. Klimat, miljö och naturvård finns inte på dagordningen.
Feminism något farligt. Mångfald och öppenhet, vad är det?<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Så vad är problemet? De som inte gillar
machoattityden flyttar ju. De nöjda stannar kvar, och som bonus slipper den
förhatliga feminismen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi kan låta gruvorten Gällivare
symbolisera problematiken. Ett aktuellt fall:</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Gällivare, en liten kommun – stor
för Norrlands inland – står inför en utmaning i samband med omställningen till
en fossilfri stålproduktion. 200 nya industrijobb är mycket i en ort som länge
kämpat mot utflyttning. Lena Abrahamsson, forskare i arbetsvetenskap, LTU, beskriver
utmaningen i att samhällen som Gällivare måste locka till sig nya invånare. <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/gruvstaderna-byggda-for-medelalders-vita-man">En
öppen och inkluderande attityd viktig för att orten ska bli attraktiv</a>.
Gamla normer och värderingar utgör ett hinder.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är svårt att hitta något
sensationellt i Lena Abrahamssons resonemang, ändå avfärdar SD-anknuten media resonemanget.
Öppenhet och inkludering får man inte tala om i Sverigedemokraternas PK-värld. SVT-inslaget
utmålas som en attack mot Gällivare.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En attack som naturligtvis gäller
samtliga orter som kämpar mot att kvinnorna drar medan männen stannar kvar.
Häri ligger utmaningen. Inte att de så kallade vita männen tvingas ta klivet in
i det 21:a århundradet. Alternativet torde vara att siste man får i uppdrag att
ta ner flaggan och släcka ljuset.<o:p></o:p></p><br /><p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-57911310513325001802021-08-01T19:17:00.000+02:002021-08-01T19:17:07.634+02:00Strandskyddet – sälj inte ut landsbygden för en vattenvälling<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLHNj7KFotSdVTgBvtshOuaJP_fpaqwjcfVRPjg4Ae6GgwfPbgcSoq17C39Wah8m_DJj5JsLenRY5xSuVh0MQS7bwQ4izvGTlUbvRy23QVuhXWIm183mypDqAjhFR7a5intwxtdE-DkmOb/s2418/Portr%25C3%25A4tt.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2418" data-original-width="1813" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLHNj7KFotSdVTgBvtshOuaJP_fpaqwjcfVRPjg4Ae6GgwfPbgcSoq17C39Wah8m_DJj5JsLenRY5xSuVh0MQS7bwQ4izvGTlUbvRy23QVuhXWIm183mypDqAjhFR7a5intwxtdE-DkmOb/s320/Portr%25C3%25A4tt.JPG" width="240" /></a></div><br /><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span><p></p><p><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p><span style="text-indent: 0cm;">Framför mina tankar kring den högljudda och infekterade debatten om strandskyddet. Vi har en gemensam resurs som vi ska vara rädda om. Inte minst för landsbygdens skull.</span></p><p><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p><span style="text-indent: 0cm;">Många politiker i mindre kommuner
när en våt dröm om ett uppluckrat strandskydd. Blir det friare att bygga i
attraktiva områden kommer nya invånare att söka sig till kommunen. Nya friska
skatteintäkter ska kompletteras med en välkommen kompetensförstärkning.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Tanken kanske skulle kanske fungera
om vi hade något motsvarande den boplikt som finns i vissa delar av Norge.
Alltså att den som äger fastigheten även måste vara fast bosatt på densamma. I
Sverige är inte detta realistiskt. Fjärrägande är snarare regel än undantag,
mängder av skogs- och jordbruksfastigheter har långt-bort-ägare.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Risken är överhängande att drömmen
om nya invånare med tillhörande skattekronor stannar vid exklusiva
fritidsboenden. Där möjligen ägarna övergår till permanentboende i samband med
pensionen, ungefär när behovet av hemtjänst närmar sig.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ingen vinst för kommunen alltså.
Dessutom till priset av minskad tillgång till attraktiva strandområden för såväl
fastboende som turister. (Jo, jag har hört argumentet att det finns hundratals
mil outnyttjade stränder runt om i Sveriges kommuner. Ett irrelevant argument.
Det är knappast svårtillgängliga sjöar omgivna av gungfly och moras, långt från
övrig bebyggelse, som är tilltänkta för nybyggnation. Ett område som inte är
attraktivt för ortens friluftsliv lär knappast vara det för bostadsbyggande
heller. Även om retoriken säkert kan lura en del.)</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Dessutom är ett avskaffat
strandskydd (oavsett storlek) oåterkalleligt. Vägen runt sjön eller
vattendraget stängs för alltid.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Utöver tillgången till våra stränder
finns det all anledning att ta översvämningsrisken på allvar. Och kanske blir
det försäkringsbolagen som till slut stoppar avstyckningen av framtida tomter. Risken
för så kallade hundraårsflöden gör att begreppet allt mera minskar i relevans, utan
tillräckliga marginaler, sett till verkligheten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Känslan är stark, att exploatering
av landsbygd främst är ett utsocknes önskemål, som inte tillför bygden något. Investeringsobjekt
där avkastningen försvinner iväg.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Lite som med fjärrägandet av
skogsfastigheter. Ägare som kräver avkastning men som knappt ser vare sig skogen,
hygget eller den blivande virkesåkern. Som slipper hålla i motorsågen (förlåt,
ratta skördaren) när det är brandfara, som slipper avverka under tiden skogen
är en barnkammare, eller för den delen köra ut timret under tjällossning.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det kanske inte är så konstigt att
landsbygdens befolkningsunderlag är vikande.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-6604039407815683772021-03-17T20:21:00.002+01:002021-03-17T20:21:29.833+01:00Urspårad energidebatt<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">I den här regionen är det svårt att undgå
energidebatten. Att energiproduktion skall vara så miljövänlig det bara går är
en självklarhet. Samtidigt har vi en avancerad stålindustri att värna.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Sandvik och Ovako kommer öka
användningen när produktionen ställer om till minskade koldioxidutsläpp. Förbränningsmotorn
(denna gigantiska kråkeldare) kommer ersättas med eldrift av något slag.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det kommer att krävas ökad
produktion av el. Försök inte ens tänka bort vindkraften.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">2018 producerade vindkraften 17 TWh
el, 2020 var siffran 27 TWh. Om bara två år kommer produktionen ha stigit till
38 TWh. 2040 beräknas 90 TWh. Ungefär en procent av Sveriges landyta kommer då att
bestå av vindkraftsparker.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCknRLlq6qeVWCbIJfO56TV6a1mPHfxiIA_LzrZKhSKlNYpGqblIetbikRDiNQy-pRufqlTdLonm-3hJsyRzHBz32kYejMsYGGQVTHC6nE1IJMwZxAZgxFaNssgpNzVXSs0uxmeArDD246/s841/Vindkraft+flygfoto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="574" data-original-width="841" height="271" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCknRLlq6qeVWCbIJfO56TV6a1mPHfxiIA_LzrZKhSKlNYpGqblIetbikRDiNQy-pRufqlTdLonm-3hJsyRzHBz32kYejMsYGGQVTHC6nE1IJMwZxAZgxFaNssgpNzVXSs0uxmeArDD246/w400-h271/Vindkraft+flygfoto.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vindkraft Jädraås. Bild från Eniros öppna data.</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Och, nej, skogen skövlas inte mellan
verken. Mikroplaster lösgörs precis som från vanliga husfasader (slamfärg
undantagen). Stelnad betong är kalk, grus och armeringsjärn. Ja, där finns smörjoljor
i vindkraftverk – precis som i skogsmaskiner, även motorsågar. Glöm inte
terrängfordon. Min åsikt är att slutavverkningar borde miljöprövas på samma
sätt som vindkraftsparker.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ny kärnkraft, i den tappning Lars
Beckman och andra moderater förespråkar, ligger 15 år fram i tiden. Dagens energiproblem
kan endast lösas via bättre överföring norr-söder. Vilket krävs även om vi gör
en tveksam kärnkraftssatsning.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Lars Beckman tänkta framtida
energiförsörjning väcker frågor. För det kan väl ändå inte vara så, att
Beckmans ständiga propagerande för kommunala veton bara gäller vindkraft?
Inklusive att den äganderätt moderaterna talar sig varma för inte ska gälla
vindkraft.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det blir inkonsekvent när Beckman
vill förvandla strandskydd till äganderätt – då ska inga utomstående lägga sig
i – samtidigt som han menar att även dessa nya tomtägare ska kunna säga nej
till exploatering i form av vindkraft på marker som ägs av andra.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Hur tänker Beckman kring det
kommunala vetot, när det gäller mindre kärnkraftverk (SMR)? Små anläggningar
som det kommer krävas många av. Och, nej, dom kommer inte drivas med återvunnet
bränsle. Generation IV finns inte, och kräver förmodligen dramatiskt ökade
uranpriser.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi måste ställa oss frågan om det är
moraliskt försvarbart att satsa på en kärnkraft där vi inte själva tar ansvar
för uranbrytningen. Något som kan bli lite jobbigt med kommunala veton. </p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-26986545141506918062021-02-28T10:35:00.002+01:002021-04-22T10:25:25.093+02:00När skogen miste sin själ och landsbygden dog<p><span style="text-indent: 0cm;">”Förare till skogsmaskiner är den
moderna tidens statare.” Så beskrev en bekant till mig situationen för många
skogsentreprenörer. Det är inte många timmar per dygn en sådan maskin får stå
still, om verksamheten ska gå runt.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Verkligheten inom skogsbruket är att
den mest arbetsintensiva delen i näringen torde vara monteringen av skogsmaskiner.
Den gamla tidens skogsägare, som själva arbetade i skogen, som fick sin utkomst
även av arbetet, är om inte utrotade så i vart fall starkt rödlistade. Precis
som många andra arter vilka dukar under i monokulturens värld.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Skogsbruket är en faktor för utkomst
i inlandet, men inte någon stor. Att en markägare, bofast eller inte, säljer
delar av sitt skogsinnehav på rot, skänker inte många arbetstimmar till bygden.
I och för sig är detta inte något nytt. Tidigare följde skogens kapital
flottlederna, alltså samma riktning som i dag.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Från att ha varit en arbetsplats för
ägaren har skogen övergått till att fungera som bankkonto, eller än värre
spekulationsobjekt. Till och med i fjällnära skog letar markägare gamla stubbar
från tidigare generationers varsamma uttag för att motivera slutavverkningar.
Skogar som aldrig kalavverkats skövlas och ger i bästa fall några dagars
inkomst för en skogsentreprenör. Kanske stannar kapitalet, i alla fall en
stund, i bygden där skogen växte. Men troligare försvinner avansen, kanske finansierar
en renovering av en bostadsrätt någon annanstans. Allt färre skogsägare bor på
fastigheten där avverkning sker. Ägaren behöver inte ens se sina markberedda
kalhyggen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Sedan är det slut. Det blir långt
mellan slutavverkningarna i skogar där omloppstiden sträcker sig fem
generationer (ca 150 år). Ska vi kalla det äganderätt eller Egyptens gräshoppor?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">För inte så länge sedan var
skogsbruk en vintersyssla. Inte minst för att undvika körskador i terrängen.
Markberedning fanns inte. Skogen fick vila under den tid naturen var
barnkammare. Motorsågen var tyst när det var brandfara. Skogen var något ägaren
levde med. Skogen hanterades som ett levande väsen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Tror ni en skogsmaskinförare kan
låta maskinen vila bara för att fåglarna ska få häcka ifred? Eller ta spontana
miljöhänsyn? Kliva ur maskinen för att kontrollera kvalitén på trädet, kapa
bort en rötskadad rotände innan apteringen tar vid? Tror ni en skogsägare som
bor miltals bort bryr sig?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Behöver vi bry oss?</p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijcfvqfPH1SFr5iJqR2GVZtWtP83yC6v3-Ovl9So37KL3NX9CvAFAqD_KKItCV5a3MZDUEwy7QbHsKEpzc7PS2e0YGrZEKPUqDeBQCol4Q56vMxyQvEKcvLL6C3POUo9SVWNHDJBWzE3f3/s636/%25C3%2584gander%25C3%25A4tt+centern.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="636" data-original-width="451" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijcfvqfPH1SFr5iJqR2GVZtWtP83yC6v3-Ovl9So37KL3NX9CvAFAqD_KKItCV5a3MZDUEwy7QbHsKEpzc7PS2e0YGrZEKPUqDeBQCol4Q56vMxyQvEKcvLL6C3POUo9SVWNHDJBWzE3f3/w283-h400/%25C3%2584gander%25C3%25A4tt+centern.JPG" width="283" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="https://www.landlantbruk.se/debatt/myndigheterna-maste-sluta-ifragasatta-aganderatten/">Äganderättsfundamentalisterna i Centern och LRF försvarar rätten att skövla</a>. Trots att det står i direkt strid med generationers sätt att bruka skogen.</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag vet att det finns fanatiska
politiker, och aggressiva lobbyorganisationer, som anser att vi inte ska bry
oss. Att biologisk mångfald och naturvård skall vara äganderätten underordnad. Att
enskilda, organisationer, stat och EU inte har med skogsbruket att göra.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ett resonemang som haltar
betänkligt. Skogspolitik har alltid beslutats och styrts av riksdag och
regering, även ramarna för äganderätten. Kravet om återplantering är exempelvis
en inskränkning i äganderätten. Trakthyggesbrukets hegemoni var om något ett
intrång i det enskilda skogsbruket. Småpåvar från skogsbruksskolorna som åkte
runt och talade om hur skogen skulle skötas.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Rimligen borde vi två decennier in
på 2000-talet kunna prioritera den biologiska mångfalden. Skapa en ny
lagstiftning, som utgår från bevarade ekosystem i motsats till den orvellska
omskrivningen återplantering. Låter bra men betyder (ersättas med) monokultur.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ungefär som när regnskog ersätts med
oljepalmer. Återplantering.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p> </o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-90396464536486230962021-01-14T10:36:00.003+01:002021-01-14T13:28:45.118+01:00Pappersmassa och flis är Sveriges palmolja<p><span style="text-indent: 0cm;">Det kan verka oskyldigt,
pappersmassan som alltid hört till svensk industris ryggrad, och skogsrester som alltid använts som bränsle, flisat eller inte.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En ökad efterfrågan på ”biobränslen”
ger ett kraftfullt incitament att slutavverka även blandskogar med låg andel,
vad vi kan kalla, byggtimmer. Markberedning trasar sönder väven mellan rötter
och mykorrhiza, skogen under marknivå. Den biologiska mångfalden ersätts med
kliniska trädplanteringar i raka rader. Växthusgaser fortsätter läcka även
efter det att de nya plantorna börjat ta upp koldioxid.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är enklare att döma när regnskog
avverkas och ersätts med palmoljeträd.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi ska heller inte blunda för
framtida problem med att få fram virke av hög kvalité. I dag är det svårt att
hitta så kallad fetved, trots att marknaden finns. Träd tillåts inte växa sig
större, eller bli äldre, än vad avverkningsbanden medger. Sedan kommer skördaren.
Så borde det inte vara två decennier in på 2000-talet. Sverige behöver en mera
varsam skogspolitik.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Restprodukter från skogen har alltid
tagits tillvara. Det eldades med ytved – eller skrack som det hette i södra
Småland. Björk och andra lövträd, tillsammans med grova grenar och toppar, åkte
med till vedbacken. Fur och gran som inte höll måttet såldes som massaved. I
takt med att skogsbruket rationaliserades ökade även volymerna av
restprodukter. Fjärrvärmeverk eldas med flis, där även rivningsvirke får sin
ändhållplats i kretsloppet. Alldeles som sig bör.</p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrLyZ4oSqWWr_s27ZBnoukfowFDamHSjayHbr8xttDLy7R-R025xSjDubFdMKex42zow-2RN8NtwHSUYA4NG3-ZXyTTQVEVoKve4jzWmkNWM57mSAX6VXXa25thz0h0BRnwuaUnVBxwlt3/s2048/Skog+Jokkmokk.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1364" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrLyZ4oSqWWr_s27ZBnoukfowFDamHSjayHbr8xttDLy7R-R025xSjDubFdMKex42zow-2RN8NtwHSUYA4NG3-ZXyTTQVEVoKve4jzWmkNWM57mSAX6VXXa25thz0h0BRnwuaUnVBxwlt3/w400-h266/Skog+Jokkmokk.jpeg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Privat skogsmark utanför Jokkmokk. Foto: <a href="https://www.marcuswestberg.photo/">Marcus Westberg</a>, dokumentärfotograf. Publicerat på sidan <a href="http://Skogsmissbruket.">Skogsmissbruket.</a></td></tr></tbody></table><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Däremot ringer varningsklockor när
röster höjs för att ”bioenergi” ska användas som ersättning (alltså mera än i
dag) för fossila bränslen. Varningsklockor därför att om energiuttaget ska öka,
måste även uttaget från skogen öka. <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Mängden pappersmassa
kommer också öka.</span><span style="text-indent: 0cm;"> Skogsbolag talar till och med om att gödsla
för att öka tillväxten, och det är knappast fetved som är slutprodukten. Snarare
eldfängda ”danskapinnar” (en gallringsprodukt av gran som förr såldes till
Danmark som staketstolpar).</span><span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Omställningen från fossilsamhället måste
stavas sol och vind – inte skördare, skotare och markberedare. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">EU:s nya taxonomi, där
nyinvesteringar (OBS!) i energi från vattenkraft och biomassa inte räknas som
långsiktigt hållbart, är ett steg i rätt riktning. Förutsatt att
intentionerna går igenom, och att svenska politiker lägger sin energi på
genomförandet i stället för att leta kryphål, som man till stora delar gör med vattendirektivet. <o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-23764306540431391942020-12-29T18:08:00.001+01:002020-12-29T18:43:39.289+01:00Balanserat från Naturskyddsföreningen om vindkraften<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><a href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/debatt-vindkraften-behovs-i-sverige">Kommentar
till en utmärkt debattartikel från Jenny Olsson, ordförande i
Naturskyddsföreningen Gävleborg.</a><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Elbehovet kommer att öka i Sverige,
det finns inga genvägar när transportsektorn ska ställa om från fossila
bränslen, samtidigt som kärnkraften fasas ut.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Kärnkraften kommer bli den parentes
som från början var tänkt. Energikällan bär sig inte i det svenska
energisystemet. Alldeles oavsett om vi räknar in säkerhet, miljö och avfall
eller inte. Energin i Sverige är helt enkelt för billig för att nyinvesteringar
skall bli lönsamma. Till skillnad mot länder där fossila bränslen har stor del
i energiproduktionen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vindkraften stod 2019 för ungefär 12
% av den svenska elproduktionen, närmare 20 TWh. Det kommer bli mer. Närmare 64
TWh kärnkraft ska ersättas, även om en del säkert kan hushållas bort.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">All energiproduktion har någon form
av negativ påverkan på miljö och omgivning. Vindkraft är inget undantag, och
det finns områden direkt olämpliga för exploatering. Renbetesland, urskogar och
nyckelbiotoper är några exempel.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Men det skadar inte att jämföra med
annan verksamhet – nya bostadsområden, vägar, järnvägar, industrier, köpcentra,
det är mycket som syns och låter. Och som kräver stora mängder råvaror,
inklusive mark.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTlpnPYK1qmkE-iehvtytxF2AATx23ZOrSuJBvEO9iwm2wzzCMWHG4_D1De-3mNnTTHiXz26lUsuoHthjD9lgLYQqXwJXPNE_rSIW6gFJcZX6tsZAzKcuZhg1gUfyyD1WiJQJ85qIM3QNW/s608/1+vindkraft+j%25C3%25A4dra%25C3%25A5s.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="529" data-original-width="608" height="346" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTlpnPYK1qmkE-iehvtytxF2AATx23ZOrSuJBvEO9iwm2wzzCMWHG4_D1De-3mNnTTHiXz26lUsuoHthjD9lgLYQqXwJXPNE_rSIW6gFJcZX6tsZAzKcuZhg1gUfyyD1WiJQJ85qIM3QNW/w400-h346/1+vindkraft+j%25C3%25A4dra%25C3%25A5s.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Flygfotot, över en del av vindkraftsparken
i Jädraås, är hämtat från Eniro. Självklart handlar det om ett ingrepp i
landskapet, men definitivt ingen skövling.<o:p></o:p></p></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En vindkraftspark är inte i närheten
av att skövla likt stora kalhyggen, även om nya vägar och uthuggningar (0,5 ha
för varje verk) splittrar landskapet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är tid att göra upp med fördomen,
att vindkraft består av snurror som inte producerar. Vindkraftsparken som
planeras utanför Sandviken med 40 verk (alternativt Hedemora eller Karlskoga
med mindre antal), maxhöjd 280 m, kommer att generera 800 GWh årligen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Trängslets kraftstation (Dalälvens
största) producerar 680 GWh årligen, motsvarande 34 vindkraftverk. Dammen ovanför
Trängslet är 70 km lång. Med 800 meters mellanrum skulle det rymmas 88 vindkraftverk
på dessa 70 km – och producera drygt 2,5 gånger mera el. Det är de
proportionerna vindkraften handlar om.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det handlar om att kraftfullt minska
koldioxidutsläppen. Det viktigaste argumentet för att ställa om från bensin och
diesel. Därutöver är verkningsgraden i en förbränningsmotor så usel att
företeelsen borde varit försvunnen sedan länge. Vattenfall har beräknat en
åtgång på 12 TWh för att elektrifiera hela Sveriges bilpark. Inte så mycket
sett till att det går åt det dubbla i energi från bensin och diesel – hälften
är ren kråkeldning.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vindkraften kräver reglerkraft när anläggningar står still. Det är inget problem. Än så länge klarar
vattenkraften till och med av snabbstoppad kärnkraft, även i Finland.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-4567808865152769422020-12-10T16:34:00.000+01:002020-12-10T16:34:14.791+01:00Varning för Föreningen Svenskt Landskapsskydd och andra fanatiker<p><span style="text-indent: 0cm;">Det finns områden som är olämpliga
för vindkraftsexploatering. Urskogar, nyckelbiotoper, renbetesland för att ta
några exempel. Men därifrån är steget långt till Föreningen Svenskt
Landskapsskydds extrema inställning.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">”Vindkraftverk kan aldrig smälta in
i naturen, de kommer för alltid att beröva naturen dess skönhet. En obruten
horisont och en obruten skogskam, har ett enormt estetiskt värde.” Skriver
föreningen på sin hemsida. Närmast en paradox i sammanhanget då organisationen
inte verkar ha några invändningar mot det förhärskande trakthyggesbruket. Inga
synpunkter på Norrlands enorma kraftverksdammar eller torrlagda älvfåror. Föga
förvånande var klimatförnekare ur Stockholmsinitiativet ledande när föreningen
bildades.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Naturligtvis kan vi inte, i synen på
skogsbruk, jämställa slutavverkningar i virkesåkrar med skövling i urskog. Heller.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Verkligheten, att vi ska ersätta,
eller spara, ungefär 60 TWh kärnkraftsel (närmare 40 % av elproduktionen) och
därutöver tillföra ungefär 12 TWh i omställningen från fossila bränslen,
fordrar ett visst mått av ödmjukhet. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Miljöorganisationer, som vill
behålla trovärdigheten, ser på detta faktum med öppna ögon. I all synnerhet som
starka krafter gärna vill göra storskaliga satsningar på ”bioenergi”, direkt
från skogen, inklusive omvandling till drivmedel. Vindkraftsparkernas bidrag
till nya kalhyggen får anses som marginellt. Snarare att stora kalhyggen får
fler vindkraftverk att dyka upp i horisonten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Hur ser det ut i en vindkraftspark?
Självklart påverkas landskapet, såväl nära som på avstånd. Men skulle jag
exemplifiera ordet skövling skulle jag inte ta vindkraften som exempel.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Själv kollade jag flygfoton via
Eniro över vindkraften i anslutning till Jädraås i Gävleborg. Utan att
överdriva är det ”alldeles vanliga” kalhyggen som dominerar ovanifrån. <o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB9w_yj-TyWzkGZ3DoZgyBaQ45WOtd2w90ezFL45QT40JVeIxE7ZNSWEwcX4CunI55VOWSAB7XGgUfcmNkkeHGRhn3zG3hhZ1nTuxxVrshGHqp4xq3sipIrGfhCE7yt-IZ9eW_ljau7tR_/s841/Vindkraft+flygfoto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="574" data-original-width="841" height="271" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB9w_yj-TyWzkGZ3DoZgyBaQ45WOtd2w90ezFL45QT40JVeIxE7ZNSWEwcX4CunI55VOWSAB7XGgUfcmNkkeHGRhn3zG3hhZ1nTuxxVrshGHqp4xq3sipIrGfhCE7yt-IZ9eW_ljau7tR_/w400-h271/Vindkraft+flygfoto.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från Eniro, i trakten av Jädraås</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi måste ställa oss frågan, om det
verkligen är omsorgen om naturen som driver Föreningen Svenskt Landskapsskydd, och
andra fanatiker mot vindkraft. Med tanke på att energin måste fram (det kommer
inte räcka med att bara spara), så förespråkar rimligen de här lobbyisterna
antingen andra energikällor (vilka?) eller nedsläckning (hur?). Dessutom är vi
i rask takt på väg mot tre graders global uppvärmning. Föreningen Svenskt
Landskapsskydds kampanj känns även av den anledningen malplacerad.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är i högsta grad rimligt för
seriösa miljöorganisationer att skärskåda de alternativ som står till buds. Vi
kanske även ska drista oss till att slå fast att ytterligare
vattenkraftsutbyggnad är utesluten. Våga prioritera helt enkelt.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Såväl råvaruuttag som
energiproduktion påverkar miljö, landskap och livsbetingelser. Skyldigheten
måste vara att se till att dessa verksamheter utförs så skonsamt som möjligt. Det
måste vara miljörörelsens viktigaste uppgift.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-92110247547647124942020-12-07T15:10:00.006+01:002020-12-07T18:03:09.666+01:00Kvinnokamp, kunskap och klimat<p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNq84vLCQOjN2FQlxfLbQ7r08Yod3q2Xwe-yBjokI5uoSWJRrFkSWqQvDwjha2HmY0OghX0i_iLLKT5FA79FAe5bw-4ln0QKIrI7gjluobOE8cQJaG2n277eOeUhxf6Qh_qcXQCA0whcmp/s784/Arbetarbladet+Greta.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="140" data-original-width="784" height="70" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNq84vLCQOjN2FQlxfLbQ7r08Yod3q2Xwe-yBjokI5uoSWJRrFkSWqQvDwjha2HmY0OghX0i_iLLKT5FA79FAe5bw-4ln0QKIrI7gjluobOE8cQJaG2n277eOeUhxf6Qh_qcXQCA0whcmp/w400-h70/Arbetarbladet+Greta.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/jenny-wennberg-greta-thunberg-har-fel">Arbetarbladets ledare 6 december (länk)</a></td></tr></tbody></table><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span><p></p><p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag blir inte klok på vad Jenny
Wennberg menar i sin ledartext, ”Greta Thunberg har fel” publicerad den 6 december
2020. Wennberg tycks blanda ihop opinionsbildning med kunskap. Kryddat med kvinnokamp:
”… kvinnlig rösträtt, för kvinnors rätt att tala, skriva och göra sig hörda,
läsa på universitet och forska …”. Kampen som banade vägen för Thunberg.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Wennberg har naturligtvis rätt i detta,
men sedan blir det rörigt. Rallarsvingen ”övertro på forskning som en objektiv
gren” ger ingen poänggivande träff.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Svensken Svante Arrhenius beskrev
1896 koldioxidens inverkan på klimatsystemet. En okontroversiell kunskap ända
tills effekten kopplades till vår livsstil. Då startade dragkampen mellan
kunskap och opinionsbildning.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Kvinnokampen, som Wennberg
beskriver, handlade aldrig om att ifrågasätta kunskap. Tvärtom handlade den om
att Euklides geometri, Newtons mekanik, Leibnitz integraler, Einsteins
relativitetsteori även skulle bli kvinnors rättmätiga egendom. Inklusive
Arrhenius upptäckt.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Objektivitet och opartiskhet kräver
att verkligheten beskrivs utifrån känd kunskap. Thunberg har rätt i sin kritik mot
att <span style="background: white; color: #333333;">åsikter inte minst när det
gäller klimat ofta väger lika tungt som insikter.</span> Observationer
från vädertjänster, och vetenskapliga institutioner som NASA är insikter, inte
åsikter.<o:p></o:p></p><br /><p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-34700062930251876252020-12-06T17:38:00.001+01:002020-12-06T17:38:08.336+01:00Klimatförnekare gillar värme<p><span style="text-indent: 0cm;">Den som, trots att det inte bra för
välbefinnandet, dristar sig till att följa diskussionen bland klimatförnekare,
slutar snart förvånas. Även om det nu börjar bli dags att höja lite på
ögonbrynen.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Bakgrunden är nedanstående diagram
från Roy Spencer, UAH, som redovisar temperaturen via satellitmätning i lägre
troposfären. Uppgifterna är ifrågasatta då beräkningarna visar klart lägre
trend än samtliga vädertjänster som håller till på marknivå, alltså där vi
lever. Men även här är trenden glasklar.<o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPHpI9Ny3AU0U7a2rbYrbS7QOMrNwraUH6ZMPbH0GNM3D72yhwSxu70pGyC0SNVsOoX4M9l_I9vLH2P8nfwTOr4-SeUftDhEcCHT9VMT6OdcPedw3-voUvRcyJ-p6gmRwcsyKE_kjJ-Bcz/s749/UAH_LT_1979_thru_November_2020_v6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="749" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPHpI9Ny3AU0U7a2rbYrbS7QOMrNwraUH6ZMPbH0GNM3D72yhwSxu70pGyC0SNVsOoX4M9l_I9vLH2P8nfwTOr4-SeUftDhEcCHT9VMT6OdcPedw3-voUvRcyJ-p6gmRwcsyKE_kjJ-Bcz/w400-h231/UAH_LT_1979_thru_November_2020_v6.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Temperaturen redovisad av Roy Spencer, University of Alabama in Huntsville.</td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfmYTxf6xTas2LerlHmpN-L4vutaY9PpMbGKCVD0aIkIF9k9WFyuLMNNgJmJoSpLsZECwixTRBThJzhriNgnWgcfE0xWsAGktYvy0BpOIDZqj_irEaT7dxHMWDfB-fNv51pALyPu7aGXYS/s722/Temperaturindex+wmo.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="370" data-original-width="722" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfmYTxf6xTas2LerlHmpN-L4vutaY9PpMbGKCVD0aIkIF9k9WFyuLMNNgJmJoSpLsZECwixTRBThJzhriNgnWgcfE0xWsAGktYvy0BpOIDZqj_irEaT7dxHMWDfB-fNv51pALyPu7aGXYS/w400-h205/Temperaturindex+wmo.png" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Samtliga andra vädertjänster visar en klarare och jämnare trend, bild från WMO.</td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Varje månad redovisas Roy Spencers
resultat på klimatförnekarnästet ”Klimatupplysningen”, som jag avstår från att
länka.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Alla gillar inte epitetet
klimatförnekare, men vilken benämning ska då användas om personer som inte
ens accepterar grunderna i klimatsystemet?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den förste som beräknade
koldioxidens klimatpåverkan var Svante Arrhenius, och det redan 1896. Ingen har
ifrågasatt detta förrän vi blev medvetna om att vi bränner iväg väl
mycket kol, olja och naturgas. Frigjort från det geologiska kretsloppet. Och
att vi därmed påverkar våra egna livsbetingelser. Antropocen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Nu inser även klimatförnekarna att
det blir varmare, bortförklaringarna allt mera krystade.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Men att det blir varmare är bara
positivt! Och ibland lyssnar man till och med på personer, som inte avfärdar
vetenskapliga förklaringsmodeller. Förutsatt att dom gillar värme, eller i vart
fall inte bryr sig.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Lennart Bengtsson, professor
emeritus i meteorologi, har en lång rad vetenskapliga artiklar bakom sig, varav
många citerats i rapporterna från IPCC. Det senaste jag läste från honom var dock
några kommentarer på ”Klimatupplysningen” (se ovan) … Bland annat det här:<o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8_iNblu066_vnPoXwDgDNy0OuKHniJ_KC8nerXbimJ7n3gZARqFcxQwINlVxi6MYYqnPMHfu-LHQnlRMgzdZ0hJMfRbhyPhODDOkNVRBXFsdQnlZ1nVz_oevcdVHs39LqVS7BZNA8t6ai/s643/Lennart+Bengtsson+varmare.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="288" data-original-width="643" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8_iNblu066_vnPoXwDgDNy0OuKHniJ_KC8nerXbimJ7n3gZARqFcxQwINlVxi6MYYqnPMHfu-LHQnlRMgzdZ0hJMfRbhyPhODDOkNVRBXFsdQnlZ1nVz_oevcdVHs39LqVS7BZNA8t6ai/w400-h179/Lennart+Bengtsson+varmare.JPG" width="400" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Kommentaren påminner om oljebolagens
förnekande av klimatförändringarna, trots tidig kännedom om konsekvenserna.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Tonen från Lennart Bengtsson ser jag
som bottenlöst nonchalant. Men kanske ungefär vad man kan begära från en person,
med åsikten att isbjörnar är ganska osympatiska. Visserligen länge sedan jag
läste det, men jag minns ordvalet eftersom jag höll på att tappa hakan.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Som allmänt klimatintresserad följer
jag vad olika forskarteam rapporterar om just värme, och då inte bara från
Arktis. Även Kalifornien, Brasilien, Sibirien, men kanske mest Australien. Jag
hör ingen som tycker det är bra med mer värme. Och definitivt inte för att öka
produktionen av naturgas - kol och olja skulle också följa med. I en enda mening
avfärdar Lennart Bengtsson årtionden av forskning. Det är positivt om det blir
varmare.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det borde vara en gåta, hur Lennart
Bengtsson hamnat i lag med rena klimatförnekare, men svaret är nog ganska
enkelt. Bengtsson är meteorolog. Inget mer.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Därmed kan han strunta i
glaciologer, oceanografer, biologer, geologer och alla andra som kan tänkas ha
synpunkter på vad som händer med planeten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi som inte struntar i den delen kan
med fördel lyssna till Lennart Bengtsson gamla kollegor, verksamma inom <a href="https://public.wmo.int/en/media/press-release/2020-track-be-one-of-three-warmest-years-record">World
Meteorological Organization</a>.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Innevarande år är på väg att hamn
inom topp tre av de varmast uppmätta åren. Kanske varmast.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är svårt se det positiva i den utvecklingen.</p><br /><p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-13030410758158259812020-11-28T12:49:00.002+01:002020-11-30T07:14:31.671+01:00Folkförsörjning är inte detsamma som biologisk mångfald<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Budskapet hamras in från våra
inhemska kött- och mjölkproducenter: Köp mer svenskt kött, öka konsumtionen av
svenska mjölprodukter. Inte så mycket att säga om – förutsatt att vi ser
isolerat till folkförsörjningen. Dock med reservationer.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Men vi skall inte blanda in
biologisk mångfald i budskapet. Öppna landskap – ja. Förutsatt att nu inte
delar av LRF får gehör för sina propåer att avskaffa beteslagen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den bistra sanningen är att den
biologiska mångfalden är hotad, och hotet kommer från de brukningsmetoder vi
använder. Inte från en eventuellt minskad produktion. Nedgången i biologisk
mångfald riskerar dessutom, som en ödets ironi, slå direkt även mot det vi
kallar det industriella jordbruket. Minskar arter och populationer av
pollinerande insekter blir det problem.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Bregottfabriken existerar till stora
delar bara i reklam. Vi kan äta hur mycket svenskt kött och smör som helst,
Jämtlands landskapsblomma brunkulla kommer ändå vara fortsatt starkt hotad,
kanske försvinna.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5cyUORHjRtX4CJr8Bx8ULTFJSnk_1-EZr0BVkn3Fzvm7a__8Pqy_PFgWrqAArn8nCagLPieo-rGsVzipYcD6TR25TH7BLWV3MBKbOrhXnGv_ak3OVlXU13RtS9OFjMaFPpAWIXgwVpBLq/s700/Naturbetesmark+Jordbruksverket.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="700" data-original-width="501" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5cyUORHjRtX4CJr8Bx8ULTFJSnk_1-EZr0BVkn3Fzvm7a__8Pqy_PFgWrqAArn8nCagLPieo-rGsVzipYcD6TR25TH7BLWV3MBKbOrhXnGv_ak3OVlXU13RtS9OFjMaFPpAWIXgwVpBLq/w285-h400/Naturbetesmark+Jordbruksverket.JPG" width="285" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från Jordbruksverkets broschyr "<a href="https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo166.html">Naturbetesmarker som resurs i mjölkproduktionen</a>". Ofta betas dessa magra marker av kor i sin, som inte producerar någon mjölk.<br /></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Mager hävdad ängsmark är en starkt
hotad biotop, ett försvinnande kulturarv. Ointressant när vi räknar
livsmedelsproduktion. Större delen av vår mjölk- och köttproduktion bygger på
rationellt odlad vall – gräsproduktion. Åkrar med ensilagebollar bidrar naturligtvis till det öppna landskapet. Kor och köttdjur trivs där. Men
humlor, bin och fjärilar får snällt flyga vidare, fåglar följer efter, kanske
till en plats som inte finns.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Monokulturer som gräsvall är viktiga
för folkförsörjningen, golfbanor och hästhagar är viktiga för rekreation. Men
tillhör alla den typ av öppna landskap som allvarligt hotar biologisk mångfald.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Lösningen är egentligen ganska
enkel: Ett förändrat jordbruks- och landsbygdsstöd. Ett gemensamt ekonomiskt
ansvar för hävdade ängsmarker, samtidigt som vi i stöden ställer krav på
korridorer och ”öar” i det öppna landskapet där även, för tillfället icke
lönsam, flora och fauna bereds plats.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Dessutom måste vi som konsumenter,
inklusive det offentliga, lägga om våra vanor. Köpa svenska produkter som även
bidrar till en rikare mångfald. Dessa kommer naturligtvis bli dyrare, men vi
behöver inte äta så förbannat med kött- och mjölkprodukter, i synnerhet inte om
dessa även är beroende av importerat kraftfoder.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Börja med att skaka bort
villfarelsen att svenska jordbruksprodukter per automatik bidrar till biologisk
mångfald. Det är helt enkelt inte sant. <o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-91213465955895468632020-11-23T19:49:00.000+01:002020-11-23T19:49:31.717+01:00Övergivenhetens landskap<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNJ9mC5005DlMmdoZKHgaTuas2QEXfIPLlmSZW763F29M0eCsSJDth40sxg-yr4blH2jqH90vgo459aDwsk8SWnVQCJ1dypuj7eqjZi0ecIxFOiGqjRbPwQllVsWHVObN3Ves0JgXQqaar/s2418/Portr%25C3%25A4tt.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2418" data-original-width="1813" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNJ9mC5005DlMmdoZKHgaTuas2QEXfIPLlmSZW763F29M0eCsSJDth40sxg-yr4blH2jqH90vgo459aDwsk8SWnVQCJ1dypuj7eqjZi0ecIxFOiGqjRbPwQllVsWHVObN3Ves0JgXQqaar/s320/Portr%25C3%25A4tt.JPG" /></a></div><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>Jag har funderat en del på den
ledare Jenny Wennberg skrev i Arbetarbladet dagen efter presidentvalet i USA. Wennberg skriver: ”Donald
Trump och Jimmie Åkesson är vad som händer när den politiska makten slutat
lyssna på människorna som bygger samhället och inte längre ser samma problem
som sina väljare.”<p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Även om det ligger mycket i
analysen, skulle jag ändå vilja utvidga förklaringsmodellen. Även om Wennberg
skriver ”slutat lyssna” känns det som om hela texten handlar om övergivenhet
och uppgivenhet, människor upplever att dom är övergivna av den politiska
makten, eliten, etablissemanget.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Så är det naturligtvis, men
verkligheten är värre än så.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Dröjer vi oss kvar i Trumps och
Åkessons starkaste fästen ser vi ett tydligt mönster. Generaliserar vi (och det
är ibland nödvändigt för att se mönster) är det i första hand områden som tappar
befolkning, inklusive kompetensflykt. En effekt av urbaniseringen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Paradoxalt nog innebar detta ett bakslag
för Trump i USA. Yngre väljare tillsammans med en växande urban befolkning
vände Trump ryggen. Till en del säkert beroende på nya väljargruppers bättre
utbildning. Samtidigt som ”kärnfästena” stärktes än mer i sin övertygelse. En
växande avgrund mellan vad vi kan kalla det traditionella å ena sidan och den
globala världen å andra sidan.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Gemensamt för Trumps och Åkessons
väljare är misstron mot samhället, där politiker, etablissemang och eliter sägs
ha övergivit folket. Eller är det så att politikern bara är en symbol, en
gestaltning av grannen, barnen, släktingarna, skolkamraterna, kanske till och
med föräldrarna, alla dom som har övergett bygden, och som tagit den
kommersiella servicen med sig?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Där misstron mot myndigheter och
politiker kombineras med krav på att samhället och staten ska träda in (ännu en
paradox) där marknaden inte längre bär sig. Som när nedlagda bensinmackar får
nytt liv, omöjligt utan lokala och regionala politiker tillsammans med
EU-fonder. Eller bredband på landsbygd som måste delfinansieras av staten. I
tätorter sköter marknaden detta finfint, utan något som helst statligt stöd.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En framtidsfråga är hur vi ska överbrygga
klyftan mellan nostalgi och en global värld. Vi kan inte tillåta oss att bara
låta tiden verka. Då kommer vi hamna i en situation som liknar
tvångsförflyttningar.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En politik för hela Sverige måste
utgå från att det ska vara möjligt att leva och verka, även i det som i dag är
avfolkningsbygder. Men samtidigt acceptera att människor faktiskt av fri vilja
väljer att flytta till större befolkningscentra. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">En utmaning är värdeförskjutningen i
orter som mister ungdomar, främst tjejer, tillsammans med kompetens. Där
tolerans ersätts med slutenhet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den interaktiva sidan <i style="mso-bidi-font-style: normal;"><a href="https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/index.asp">Befolkningspyramider,
animationer <span style="font-style: normal;">från Kommunfakta</span></a></i>
visar en icke önskvärd utveckling. Inget ont om EPA-traktorer, men det finns
kommuner där ungdomarna ser traktorn som sin ungdomsgård. Problemet? Kolla
befolkningspyramiden för berörd kommun, jämför fördelningen killar-tjejer från
16 år och uppåt. Jo, det är ett jätteproblem.<br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Inte heller jag har något recept på
att vända utvecklingen. Bara ett konstaterande: Den landsortskommun som inte
får tjejerna att trivas är dödsdömd. Och lösningen på det lär inte hittas i
några högernationella manifest.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-92090041851824308462020-11-17T20:18:00.001+01:002020-11-18T07:28:54.211+01:00Tre steg mot ett hållbart samhälle<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Sakta, närmast med myrsteg, närmar
vi oss ett framtida kretsloppssamhälle. Men vi tvekar inför att ta de avgörande
kliven, de som skulle göra rejäl skillnad.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Rom byggdes som bekant inte på en
dag, inte heller ett hållbart samhälle. Men, vi kan bestämma oss, och ta
avgörande beslut. Jag vill peka ut tre, som jag vill kalla avgörande,
grundbultar på vägen mot ett kretsloppssamhälle.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Steg
1</b>: Släpp taget om förbränningsmotorn. Förbränningsmotorn har funnits i
ungefär 150 år, och det bästa vi åstadkommit är en maskin där mer än hälften av
energin används till kråkeldning. Den siffran ändras inte för att bränslet får
prefix som Eko, Bio eller Miljö. Ett hållbart samhälle måste hushålla med
energi, inte låsa fast sig vid en ålderdomlig teknik.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Steg
2</b>: Näringsämnena vi petar i oss måste återföras till jorden. Vi måste hitta
sätt att rena toalettavfallet så att vi kan återföra näringsämnena till
livsmedelsproduktionen. Metoden i dag att deponera rötslam samtidigt som vi
importerar handelsgödsel är raka motsatsen till ett hållbart samhälle.
Lösningen kommer vare sig vara snabb, enkel eller billig, men måste fram.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh67VgCNRuMaYuGyU1y0UyTpgLfxICN_AH1BsmYtPZQo2S7JUwDjBq5aqzk_pQk_M9bc8HpCBmCnZQAn1ExGhkapxoTJWogCggENKCEkfXzk1iLFEipxNndDTDiRqdZY7D6BSlGrdvIK4q1/s600/Biologisk+m%25C3%25A5ngfald.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="487" data-original-width="600" height="325" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh67VgCNRuMaYuGyU1y0UyTpgLfxICN_AH1BsmYtPZQo2S7JUwDjBq5aqzk_pQk_M9bc8HpCBmCnZQAn1ExGhkapxoTJWogCggENKCEkfXzk1iLFEipxNndDTDiRqdZY7D6BSlGrdvIK4q1/w400-h325/Biologisk+m%25C3%25A5ngfald.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Nej, så här ska det inte se ut. Några år gammal bilddump från SVT.</td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Steg
3</b>: Biologisk mångfald är inget mål, det är ett steg på vägen för att uppnå
ett hållbart samhälle. Inget kretsloppssamhälle utan en fungerande näringsväv. Sluta
prata om att svenskt kött bidrar till biodiversitet och öppna landskap. Det är
bara sant om kreaturen går ute på naturbete. Rationell vallodling har inte mer
biologisk mångfald än en golfbana. Exemplen är många inom jord och skogsbruk. Det
måste kompenseras för de monokulturer som trots allt är nödvändiga. <span style="text-indent: 0cm;">Art- och Habitatdirektivet
tillsammans med Vattendirektivet är skrivna som skydd för biologisk mångfald –
och oss – inte för att medelst juridiska spetsfundigheter kringgås. </span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det återstår en del jobb … <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b>Fotnot: Texten är än så länge levande och uppdateras.</b></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-60212125651552892382020-11-15T11:23:00.000+01:002020-11-15T11:23:06.068+01:00Sverige behöver en vårdreform<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ungefär vid sekelskiftet, för 20 år
sedan, insåg Norge att sjukvården behövde reformeras, rejält. Kostnaderna drog
iväg, samtidigt som vården blev allt mera ojämlik. Resurssvaga fylken kunde
inte längre erbjuda bästa möjliga vård.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Norge genomförde närmast en
revolution inom sjukvården.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ett antal statliga vårdbolag
bildades, regionalt avgränsade och med minst ett universitetssjukhus i varje
region. Vårdbolagen tog över all specialiserad vård från fylkena, som i stället
fick koncentrera sig på primärvården.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Smärtfri var inte reformen,
fackeltåg och protester blev följden när mindre sjukhus lades ner och delar av
vården centraliserades. Revirtänkandet är starkt även i Norge.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är hög tid även för Sverige att
sjösätta en vårdreform. Hela vägen från primärvård upp till den specialiserade
vården.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Primärvården ska rimligen vara
regionernas uppgift. En decentraliserad vård nära människorna. Blir avstånden
för stora, och patientunderlaget för litet, bör det lösas med mobila vårdcentraler.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Självklart måste regionerna ha det
fulla ansvaret för hur resurserna fördelas inom primärvården. Det är inte
hållbart med en i det närmaste fri etablering av vinstdrivande vårdcentraler i
folktäta områden. Det är heller inte hållbart med nätläkare som dränerar de
lokala vårdcentralerna på resurser. Tvärtom måste ytterligare resurser
tillföras primärvården, så att vi kan bygga upp fler närakuter för de
sjukdomsfall och olyckor som inte kräver transport till sjukhus. En nära
akutvård.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">I synen på sjukhusvården, i
synnerhet den akuta, verkar vi fortfarande leva kvar i 70-talet, då ambulansens
enda uppgift var transport till lasarettet. Vi är fjärran från den
verkligheten. Nu är ambulansens, eller helikopterns, viktigaste uppgift att
rädda liv, och se till att patienten kommer till bästa möjliga vård. Vård som
kräver resurser såväl tekniskt som i form av kompetent personal.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Lite så fungerar det faktiskt redan.
Sker en olycka någonstans norr om Mora är det inte säkert att patienten hamnar
på akuten i Mora, inte ens i Falun. Bedömer akutpersonalen, tillsammans med
läkare, att patienten behöver specialistvård i Örebro eller Uppsala körs
personen direkt dit, och läggs in på rätt avdelning av akutpersonalen.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1eDTuxOXnIk7q4kWcbf0MXw_MgZS-_49I-So4q6zZNA7zyOQDdlOpKROjo1eGlODfJCSKrjd_Gta1tBX-09aBIK9TXZUZNGFd41NCrxZql8cZ4s-9smM7C3MZAkmX1QhxHxMVhjbzmgYa/s409/Dalaglob.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="409" data-original-width="304" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1eDTuxOXnIk7q4kWcbf0MXw_MgZS-_49I-So4q6zZNA7zyOQDdlOpKROjo1eGlODfJCSKrjd_Gta1tBX-09aBIK9TXZUZNGFd41NCrxZql8cZ4s-9smM7C3MZAkmX1QhxHxMVhjbzmgYa/w296-h400/Dalaglob.jpg" width="296" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Revirpinkande, fragmentisering och bypolitik i stället för en sammanhållen hälso- och sjukhuspolitik. Lite grann som dalmasen som ville köpa en liten kula med bara Dalarna på. Ett synsätt som dom då sannerligen inte är ensamma om. Bild från Dalagloben.com <br /></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är inte hållbart fortsätta med
en fragmentiserad specialistvård. Specialiserad vård, inklusive den akuta,
kräver tillräckligt patientunderlag. Det är rimligt kräva tillgång till
avancerad akutsjukvård över hela landet. Men, och det är viktigt, vi kan inte
ha fler fullskaliga akutmottagningar, det vill säga tätare, än vad
patientunderlaget medger. Det blir ingen jämlik vård om kraven på en
akutmottagning sänks på grund av halsstarriga idéer om någon närhetsprincip. Närheten
måste lösas med logistik.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Förlossningsvård är specialistvård,
inte primärvård. En förlossningsklinik ska innefatta tjänstgörande
förlossningsläkare tillsammans med narkosläkare, även beredskap för
neonatalvård. Förlossningar ska vara trygga, även om det tillstöter
komplikationer. Avstånd ska lösas med logistik och patienthotell.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Psykiatrin, i synnerhet för barn och
ungdomar, behöver en nystart. Målgruppen ungdomar är svår att nå, till och med
i tätbefolkade områden. Personalbrist gör inte saken bättre. Här finns
möjligheter att lösa logistiken med mobila team, mottagningar som åker runt
mellan kommunerna. Någon dags öppen mottagning med kvalificerad personal på en
ort, eller i anslutning till skolan, i stället för splittrade resurser. Om inte
vårdens kvalité ska bli sämre när vi hamnar utanför de folkrika tätorterna är
det logistiken som måste förbättras.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Sammanfattningsvis är jag övertygad
om behovet av att kombinera decentralisering och centralisering. Utöver att
lämna revirpinkande, bypolitik och fragmentisering bakom oss. Behöver jag
tillägga att regionernas dragkamp om stafettpersonal måste upphöra?<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-58684802238355161692020-11-11T20:33:00.004+01:002020-11-11T20:33:44.716+01:00Skilj på objektivitet och neutralitet<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Självklart ska journalister
rapportera objektivt. Däremot ska vi vara mycket försiktiga med begrepp som
neutral rapportering.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">I sin bok <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Alternativa Fakta</i> redogör Åsa Wikforss för skillnaden mellan
objektiv och neutral journalistik. Neutralitet bygger på att det finns likvärdiga
sidor som ska rapporteras. Ofta är så inte fallet. Såväl kunskap som vetskap
måste vägas in, alltså objektivitet. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Annars blir det som när Donald Trump påstod
att Barack Obama inte var född i USA (vilket en president måste vara enligt
författningen).</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ovanstående är objektivt sett en
lögn. Det finns inga två sidor, ingen neutralitet. Bara en verklighet, och –
vad som i bästa fall kan beskrivas – en åsikt.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Som Wikforss skriver, det är inte
enkelt att hantera skillnaden mellan kunskap och åsikt.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vissa människor har alltid misstrott
politiker, myndigheter och andra i ledande ställning. Även vetenskap och
forskning. Inget nytt alltså. Det nya är att misstron nästlat sig in även bland
politiker i statsbärande partier.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Detta är en förklaring till påståenden,
att media, i synnerhet public service, vinklar nyheter och inte rapporterar
korrekt. Vissa högerdebattörer, inklusive politiker, hävdar att media är
vänster. Trots undersökningarna från valrörelsen, som visade att borgerliga
partier fick såväl mest som bäst uppmärksamhet.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Miljöpartiet beskylls ofta för att
ha en gräddfil i media, även när partiet granskas hårdhänt. Något som kan
förklaras av att många av miljöpartiets frågor behandlas utifrån en rent
vetenskaplig synvinkel, inte minst klimatet. Den som inte gillar det hävdar
journalistens sympatier med miljöpartiet. Och påstår, precis som Donald Trump,
att forskarna inte är överens. Och därefter, i bästa fall, länkar en blogg
eller en tankesmedja.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Tyckaren tillmäts samma betydelse
som forskaren, bloggen samma tyngd som en vetenskapligt granskad rapport.
Neutralt, men sannerligen inte objektivt.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Och som sagt, det är omöjligt att gå
förbi Donald Trump, ens i Sverige. Titt som ofta har det påståtts att media är
partiska gentemot presidenten. Granskar Trump hårdare än andra etc. Självklart.
Det ligger i den objektiva journalistikens natur. Ett presidentskap, som börjar
och slutar – och däremellan – i en väv av lögner, ska granskas därefter. Inte förglömma
att Trump utan ringaste belägg anklagade demokraterna för valfusk redan 2016
(hans förklaring till den klara förlusten i public votes).</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoBoJIcBbe1qqsP88toopBUlUM2Z55xDNyDuItyaRN9qC1Zq3XdDpFYcbjOhkWRaJRWAS-JdlNiIWgjD6kpKj2cWL2_JE_OxuBz00jo7kOjVsA8RoHeEtRCXB8MuLcsXzjYqyz3_xRYb_J/s525/Beckman+public+service.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="436" data-original-width="525" height="331" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoBoJIcBbe1qqsP88toopBUlUM2Z55xDNyDuItyaRN9qC1Zq3XdDpFYcbjOhkWRaJRWAS-JdlNiIWgjD6kpKj2cWL2_JE_OxuBz00jo7kOjVsA8RoHeEtRCXB8MuLcsXzjYqyz3_xRYb_J/w400-h331/Beckman+public+service.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vems ärenden går moderaten Lars Beckman? Riksdagsmannen som använde Runar Sörgard som källa angående det påstådda valfusket i USA.<br /></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Visst går det att bedriva
rapportering utan krav på kunskap och/eller vetskap, titta bara på mera extrema
nationalistiska forum, med eller utan SD-inflytande. Där även hårresande
påståenden får stå oemotsagda bara de stämmer överens med tidningens agenda.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag förstår att många
högerdebattörer vill avveckla public service.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-84513398269087628472020-11-08T20:33:00.002+01:002020-11-08T20:33:38.217+01:00En bisarr skoldebatt<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Att debattera skolan i Sandviken kan
minst sagt vara underhållande. Inte sällan med argument gripna ur luften, då
tyckande tillåts övertrumfa vetskap. Citat är det heller inte så noga med, om
en omformulering kan ge extra tyngd åt de egna argumenten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag imponeras inte av den replik Åsa
Morberg skickade in på mitt <a href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/insandare-anvand-inte-skolan-som-slagtra-i-debatten-om-en-levande-landsbygd">debattinlägg
i Arbetarbladet (22 oktober 2020)</a>.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><a href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/insandare-skolan-hor-sjalvklart-till-landsbygdsdebatten">Morberg
skrev en replik den 30 oktober.</a> Och som sagt jag imponeras inte över det
synnerligen slarviga hanterandet av fakta, och har svarat:<o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1YKqQKKfkXHSizA6ZCiFEwPUgeQtJMMl51gRYMJ74KCWGTHnq4jHEv3Wi4Rm_aKALLJK_PUKSX2GX4uzMQBZyXAaxRLlngHT0NgYcshgxjnB8_W_7K5SocKybJ42xCPQzCoBjWaZl0RrE/s2418/Portr%25C3%25A4tt.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2418" data-original-width="1813" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1YKqQKKfkXHSizA6ZCiFEwPUgeQtJMMl51gRYMJ74KCWGTHnq4jHEv3Wi4Rm_aKALLJK_PUKSX2GX4uzMQBZyXAaxRLlngHT0NgYcshgxjnB8_W_7K5SocKybJ42xCPQzCoBjWaZl0RrE/s320/Portr%25C3%25A4tt.JPG" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><b>Ja, jag har gått tre år i B-skola</b>, tre år i en lite större byskola och tillbringat högstadiet på en så kallad storskola i Älmhults kommun. Erfarenheterna kan sägas vara blandade, och det är omöjligt säga att en skola är bra eller dålig, trygg eller otrygg, beroende på hur stor skolan är.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">"Jag måste säga att jag blev
konfunderad av Åsa Morbergs replik på min debattartikel. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Morberg tillskrev mig åsikten, att
skolan inte hör hemma i landsbygdsdebatten. Trots att min text till stora delar
handlade om skola i landsbygd, och hur vi ska klara utbildningen, även när
elevunderlaget viker.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Låt vara att det krävdes ett
förfalskat citat, vare sig snyggt eller hederligt, men det får jag stå ut med.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Visst hör skolan hemma i landsbygdsdebatten,
men inte i form av kulisser som ersätter verkligheten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Skolan ska debatteras utifrån bästa
tänkbara lösning för dem det berör – eleverna. Vi ska vara mycket försiktiga
med att se skolan som ett landsbygdspolitiskt verktyg – eller för den delen
slagträ – det fungerar inte.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Morberg beskriver eländet när en
skola läggs ner. Annan service följer efter. Och ingen inflyttning när skolan
är borta.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Bra. Då borde orter med skola
blomstra. Öppnandet av ett högstadium öka elevunderlaget. Önsketänkande, även
om argumenten är kraftfulla.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Urbaniseringen är en internationell
trend. Dessvärre skolnedläggningar också. Påståendet att Sverige skulle vara
unikt i fallet nedlagda skolor är direkt osakligt. I Norge är ”skoldöden” ett
etablerat begrepp. Problematiken samma. Underlag som minskar, sämre ekonomi, små
skolor läggs ner, eleverna flyttas, främst i mindre kommuner.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Sådan är verkligheten.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Självklart kan en liten skola
innebära trygghet för barnen, precis som en större. Att kategoriskt säga det
ena eller andra saknar evidens. Tillåter vi oss önsketänkande kan vi säga att
en liten skola med 2-3 paralleller, har bäst förutsättningar (inte bra per
automatik) att skapa trygghet. Samtidigt som skolan är liten finns utöver en
rektor på plats även specialpedagogik och särskilt stöd.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Beroende på vilka internationella
jämförelser vi gör kan en skola med 300 elever räknas som en liten
landsbygdsskola, vilket understryker svårigheten med att definiera vad som en
liten skola.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Som jag tidigare skrivit anser jag
att Sandvikens kommuns små skolor ska knytas till skolbyarna. Skolbyarna må
innehålla många elever, men fortfarande med mindre separata skolor (det är
faktiskt en föräldragrupp som föreslagit den största skolan). Att värna små
skolor innebär inte att till varje pris driva mycket små skolor, med närmast
ensamarbetande lärare. Det är bara försvarbart om en nedläggning resulterar i
mycket långa resor för små barn, exempelvis i Norrlands inland.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Riktigt så ser det inte ut i
Sandvikens kommun."<o:p></o:p></p><br /><p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-87339879700870369562020-10-20T19:45:00.002+02:002020-10-20T19:45:25.292+02:00Lågvattenmärken från Ledarsidorna.se<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Johan Westerholm, Ledarsidorna.se,
enligt egen utsago i ständig opposition, är en flitig nätdebattör. Oberoende politisk,
är den egna beteckningen, men snarare klassiskt illiberal, med starka inslag av
brun nationalism. Dessutom tveksamt om nättidningen innehar utgivningsbevis, Westerholm
titulerar sig utgivare – inte ansvarig dito. Kundtjänsten går via nättidningen
Nyheter i dag, tydligt SD-anstruken. Chefredaktören Chang Frick finns anledning
att återkomma till.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ledarsidorna.se citeras ofta i den
borgerliga utkant, som drar mot ett blåbrunt block. Det illiberala tankegodset
tydliggörs av ett konsekvent syndabockstänkande. Sverige beskrivs i termer av
systemkollaps och upplösning, och felet ligger hos feminister, vänsterfolk och
invandrare, främst med muslimsk bakgrund.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den ”journalistiska” strategin
bygger på selektiv nyhetsrapportering och halvsanningar. Men även på rena
lögner.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Vi som är historieintresserade, och
även visar ansvar och ödmjukhet för det som skett, vet att minnesdagen för
kristallnatten infaller den 9 november. Symbolen för nazisternas bärsärkagång
mot allt judiskt i Tyskland, en upptakt till förintelsen.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Den som är okunnig inför denna
historiska tragedi, kan lätt ta reda på fakta.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Inte Johan Westerholm på
Ledarsidorna.se. Westerholm skickar i stället ut en vanvettig anklagelse mot Svenska
Kyrkan:<o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7WWTaxlBYKfHcCw6Wt3bg2-dJ66AOzXd1BtbbLmwaeVRVTWCGv2ABeVevaQpersRit9eMhGGT__cdery8O7jTeL0b1rce_fKMZm0G2OGiVIS2kkxJpIYBpzC_dIiVXssGyXoN6F5QU5SU/s531/Ledarsidorna+svenska+kyrkan.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="483" data-original-width="531" height="364" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7WWTaxlBYKfHcCw6Wt3bg2-dJ66AOzXd1BtbbLmwaeVRVTWCGv2ABeVevaQpersRit9eMhGGT__cdery8O7jTeL0b1rce_fKMZm0G2OGiVIS2kkxJpIYBpzC_dIiVXssGyXoN6F5QU5SU/w400-h364/Ledarsidorna+svenska+kyrkan.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Johan Westerholm tog visst fel på dag.<br /></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Om nu Johan Westerholm varit
intresserad av minnet av kristallnatten, kanske för att delta i fackeltåg eller
någon annan manifestation, hade han lagt datumet 9 november på minnet.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det finns en logik i samröret med
Nyheter i Dag. Chefredaktören Chang Frick är skolad av den ryska
propagandakanalen Russia Today.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Hur sprids då Johan Westerlunds
förvridna konspirationsteorier? Hur kan någon överhuvudtaget ta mannen på
allvar?</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ja, det är bara att titta runt bland
vissa borgerliga opinionsbildare, och deras debattsidor. Det finns bevisligen
en marknad även för vanvettiga påståenden.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Staffan Danielsson, tidigare
riksdagsman för centerpartiet, är med och administrerar ett flertal
debattgrupper på Facebook, bland annat Politisk Allmändebatt – PolAD. En sida
som säger sig stå på humanistisk grund. Men som glatt lämnar över till medlemmarna
att diskutera utifrån alternativ fakta som produceras av Johan
Westerholm.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Jag har själv funderat över
begreppet humanism, och vad det står för. Tack vare Staffan Danielssons
debattgrupp vet jag nu.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Skämt åsido …<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Humanismen i PolAD består till stor
del av konspirationsteorier, utan krav på källgranskning, vetenskap eller
beprövad erfarenhet. Staffan Danielsson odlar gärna myten om att media mörkar
verkligheten (oklart vilken verklighet), ibland understruket av länkar till
just Chang Frick och Nyheter i Dag. Sanningsvittnet från Russia Today.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Staffan Danielsson har tidigare
varit svag för ryska säkerhetsrisker. I flyktingdebatten hänvisade han ofta
till en suspekt figur med alias Egor Putilov, ett tag anställd av SD, men
numera klassad som säkerhetsrisk av SÄPO, och utestängd från riksdagen. Även länkar
till Merit Wager vars viktigaste källa verkade vara … Egor Putilov, eller
vilket namn han för tillfället verkade under.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det är naturligtvis ogörligt, att
bedriva politisk debatt, framförallt inte på humanistisk grund, om
källmaterialet tillåts vara ren propaganda, påminnande om 30-talets Der
Stürmer. Men sådan är verkligheten på Politisk Allmändebatt, och många andra
sidor som utåt kallar sig borgerliga, men som närmast är tummelplatser för högerextrem
propaganda.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Hur har det kunnat gå så illa?
Enkelt. Objektivitet har ersatts av neutralitet. Kunskap ersätts med alternativa
fakta. Det sluttande planet blir allt brantare.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Helt plötsligt blir ett vanvettigt
påstående om att Svenska Kyrkan struntar i kristallnatten sant.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det stod ju att läsa i Staffan
Danielssons debattgrupp. <o:p></o:p></p><br /><p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-77946844389796656222020-10-15T17:49:00.000+02:002020-10-15T17:49:10.538+02:00Skolan som slagträ<p><span style="text-indent: 0cm;">En skolnedläggning är knappast en partiskiljande
fråga. När en kommunledning ser sig tvingad att lägga ner en skola,
omorganisation eller sviktande underlag, säger oppositionen oftast nej.
Oberoende av vilka som är majoritet respektive opposition. Jämför debatten i
Sandviken respektive Falun.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Förklaringen är naturligtvis, att
ingen egentligen vill lägga ner, men där oppositionen slipper ta ansvar. Vanligen
är det kommunens förvaltning och tjänstemän som får klä skott. Trots att dessa
bara gör vad dom blivit ålagda: Föreslå en organisation som svarar mot
kommunens behov, inom skolan. Detta står inte alltid i överensstämmelse med
önskemålen.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Ofta hävdas att skolan är viktig för
bygden, att utan skolan dör samhället.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Kanske ligger någonting i detta, men
faktum kvarstår: När en bygd avfolkas, försvinner skolans underlag (bland
annat). Det är inte den nedlagda skolan som avfolkat bygden.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Det underlättar naturligtvis för oppositionen
att slippa rekrytera behöriga lärare till ensamarbete på en liten skola. Det
behöver för den delen inte majoriteten göra heller. Sådant får förvaltningen
lösa.</p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipuuJIx0MhKVOcyWD0BI3EhfVOOyZYRODjt9N05OkHLmcZmtf1Tgwk4MadiE0cI4tDf6qqrw2ku5JiAFo7rmnPsWff1OT8ujzoSM492PbFisOOSuMEvTpwcJQg7nV_BwdVGGp_sQqjOUtQ/s1000/Folkskola+ok%25C3%25A4nd+fotograf.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="628" data-original-width="1000" height="251" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipuuJIx0MhKVOcyWD0BI3EhfVOOyZYRODjt9N05OkHLmcZmtf1Tgwk4MadiE0cI4tDf6qqrw2ku5JiAFo7rmnPsWff1OT8ujzoSM492PbFisOOSuMEvTpwcJQg7nV_BwdVGGp_sQqjOUtQ/w400-h251/Folkskola+ok%25C3%25A4nd+fotograf.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Folkskolan infördes i Sverige 1842. Skolhus, elever, lärare/lärarinna, inget mer. Från Wikipedia, okänd fotograf.<br /></td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Inför den verkligheten, att skolans
överlevnad beror på elevunderlaget, inte tvärtom, borde varningsklockor ringa.
Understruket av att få skolor räddas långsiktigt när förvaltningen väl
föreslagit en nedläggning. Inte av illvilja, utan som en konsekvens av att
underlaget viker.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Skolan är ett uselt slagträ i
debatten om en levande landsbygd. En skoldebatt ska handla om bästa möjliga
utbildning för eleverna, inget annat. Storleken på en skola har betydelse, det
finns fördelar och nackdelar med båda, men fördelarna med en mindre skola
dunstar bort när skolans ende vuxne är en ensam lärare, förstärkt med någon
timanställd matansvarig.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Enkla lösningar existerar inte, men
vi kan och ska underlätta för människor att leva och verka även i
avfolkningsbygd. Lokalsamhället kan finna sin nisch och vända trenden.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Skolskjuts ser jag som enda rimliga
lösningen, där underlag saknas för skola. Små barn ska inte hänvisas till
hållplatser för den vanliga kollektivtrafiken. Resan ska vara mellan hemmet och
skolan, utan omvägar.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Tar vi Sandviken som exempel, tror
jag det vore bra om mindre skolor utanför centralorten även dom knyts upp till
skolbyarna. (Som för övrigt inte är speciellt stora, separata skolor i varje by
med vissa gemensamma lokaler.) Samhörigheten med en större skolby skulle göra
det lättare att organisera de resurser som är nödvändiga på alla skolor,
oavsett storlek.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-17389185019115666442020-10-08T15:40:00.003+02:002020-10-08T16:09:03.043+02:00Energi – samhällsintresse eller bakgård<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><b>Protester i samband med
energiproduktion är inget nytt</b>. Samer protesterade när renbetesland lades under
vatten, vi hade en folkomröstning om kärnkraftens utbyggnad – utöver protester
från lokal- och ursprungsbefolkningar i samband med uranbrytning. Fossila
bränslen ska vi bara inte tala om, men något som i likhet med uran utvinns
bortom den synliga horisonten. (Riktigt tragikomiskt blir det när politiker
talar sig varma för kärnkraft, men mot vindkraft därför att utländskt kapital
är inblandat …)</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Nu protesteras det mot planerade
vindkraftsparker.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Energi är ett jobbigt ämne. Alla
kräver god och säker tillgång, utom på sin bakgård.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">För vindkraftens del räcker det att
vindturbinerna finns inom synhåll för att protesterna ska låta mer än
bakgrundsljudet från verken. Förstärkt av att det ofta handlar om personer med
såväl ekonomiska muskler som förmåga att höras.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Alltså en avsevärd skillnad mot när
de stora älvarna byggdes ut, och de mest berörda var en ursprungsbefolkning,
som i de flesta fall kunde negligeras. Människor som lever och bor i anslutning
till urangruvor är det heller inte många som bryr sig om.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkTxCb2lyHGf5Vsw5dZpMrpLRLfHU7Yu7RTTU1VWM04w9Tj_2dCei5BEePekJ5jWKtWCbm_KZ7pGKjhWsu_0N4oDyFIxFVG6LiW-JXVljNNR2xT8In44M7ifcLFvMdwCLrdkoeptMah17G/s790/Stora_Sj%25C3%25B6fallet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="512" data-original-width="790" height="258" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkTxCb2lyHGf5Vsw5dZpMrpLRLfHU7Yu7RTTU1VWM04w9Tj_2dCei5BEePekJ5jWKtWCbm_KZ7pGKjhWsu_0N4oDyFIxFVG6LiW-JXVljNNR2xT8In44M7ifcLFvMdwCLrdkoeptMah17G/w400-h258/Stora_Sj%25C3%25B6fallet.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Av Berit Wallenberg - Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet, Wikipedia. Stora Sjöfallet 1965, innan Vietas kraftverk byggdes.</td></tr></tbody></table><span style="text-indent: 0cm;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Protesterna mot vindkraft ger
intryck av en slags utvidgad äganderätt. Ägandet av en utsikt. Synen av en
obruten horisont, som inte får påverkas, ens som en konsekvens av att man
kräver ström i ledningen när man trycker på knappen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">All elproduktion har någon form av
negativ inverkan på miljö och natur. Inklusive distribution. Det är tätt med
stolpar i vårt avlånga land.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><b>Samhällsnytta och äganderätt är
komplicerat</b> och inkonsekvent. Få ingrepp i naturen, om vi håller oss till
energiproduktion, har en mera direkt negativ påverkan än vattenkraft. Men här
innebär synen på ägandet, i motsats till fallet vindkraft, i stället den
ovillkorliga rätten att driva en anläggning, oavsett om det är motiverat eller
inte. Urminnes hävd anges som skäl att stoppa lekande öring, hacka ål i småbitar
och torka ihjäl flodpärlmusslor. Stat, EU eller miljöorganisationer ska inte
lägga sig i!</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Bortsett från klimatpåverkan blir
såren i naturen ofta ohyggliga i samband med kol, olja och naturgas,
kärnkraften brottas med avfallsproblem och förödelse i samband med brytning.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Brutna horisontlinjer är då
sannerligen inte det värsta vi råkar ut för i samband med energiproduktion.</span></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-64892778168254828552020-10-01T20:48:00.001+02:002020-10-01T21:03:11.997+02:00Logistik – nyckeln till en levande landsbygd<p> </p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><b>Den 7 oktober</b> kommer det att
diskuteras landsbygdspolitik i Järbo Folkets Hus. Ett antal organisationer
samlas under rubriken <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">”Det måste hända NU! Turné för en rättvis
landsbygdspolitik”</i></b>. Även sossarna i Sandviken är med och arrangerar.<o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggmPRcigMzqrlgTB3UzifPPXj0Dju-q54bwcvFF5P8qvKE_VjwJPHRtjKEfQkB3O0aBBCdHBMUWAPrQus6DAVuRpSamOwcSByh7SRc2IlaK-fbSg2Ui8rTi-jN4Cdtm8ZzQPJew0hAQ3KI/s1024/NU.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="927" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggmPRcigMzqrlgTB3UzifPPXj0Dju-q54bwcvFF5P8qvKE_VjwJPHRtjKEfQkB3O0aBBCdHBMUWAPrQus6DAVuRpSamOwcSByh7SRc2IlaK-fbSg2Ui8rTi-jN4Cdtm8ZzQPJew0hAQ3KI/s320/NU.png" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><b>Ämnet är angeläget</b>, och
förhoppningsvis stannar inte diskussionen i Järbo. Urbaniseringen stannar i
vart fall inte, den processen fortsätter oförtrutet. Den, som startade en bit in
på 1900-talet med att böndernas barn, även dom fick tillgång till utbildning
efter folkskolan. Lantbruket rationaliserades, människor fick det bättre, färre
händer behövdes, vilket skapade en övertalighet, samtidigt som industrin skrek
efter arbetskraft. Det var inget som skedde av illvilja.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">När industrin blev effektivare,
samtidigt som informationssamhället trängde sig på, började även de mindre
centralorterna minska sin befolkning. Ungdomar, och främst då unga kvinnor,
sökte (söker) sig till högre utbildning och ett bredare arbetsutbud.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Sådan är verkligheten, och även om
vi politiskt gör vad som är möjligt, för att människor ska kunna leva och bo
var dom vill, kan vi inte förhindra att just detta sker.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Sanningen är att hela Sverige inte
kommer att leva. Orter som förmår skapa sin egen nisch och bygga upp en egen attraktionskraft
kommer leva vidare, andra kommer tyna bort. (Den stadsnära landsbygden, med
helt andra förutsättningar, lämnar jag utanför resonemanget.)</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Ska vi då överge det som ibland kallas
för resten av Sverige?</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Nej.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;"><b>Men, när underlaget svajar är det
logistik som gäller</b>. Tillsammans med fantasi och nytänkande. Mobila
vårdcentraler. Samma med tandvård. Kulturbussar. Lärare som pendlar på betald
arbetstid för att klara skolan för de yngre barnen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Lanthandeln blir viktig när banker
lägger ner (även) i glesbygd. Kontantförsörjningen måste tryggas, staten gå in
där marknaden sviktar, som i fallet bredband. New Public Management till
papperskorgen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Vad vi aldrig får tumma på är kvalitén
inom vård, skola och omsorg. Avancerad vård måste lösas med logistik och
patienthotell. Avancerad akutvård med ambulanscentraler och helikopter. Mycket
vård kräver patientunderlag; en sjukhusakut skall vara fullskalig, inga
förlossningskliniker utan neonatalvård.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Kontroversiellt? Borde inte vara
det. Avancerad verksamhet får inte vattnas ur via revirtänkande och/eller
fragmentisering.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Nostalgin lämnas med fördel åt litteraturen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-7473476504795129892020-08-25T15:45:00.000+02:002020-08-25T15:45:29.526+02:00Covid-19 och New Public Management<p><span style="text-indent: 0cm;">Sverige är extremt i sin lagstiftning,
att tillåta vinstuttag i privata bolag, som bedriver skattefinansierad
verksamhet inom vård, skola och omsorg. Sverige är det lysande undantaget i en
kommunistisk värld, i alla fall om vi ska ta vissa borgerliga debattörer på
allvar, som med näbbar och klor försvarar vinstuttagen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Sverige har till sin spets drivit
New Public Management (NPM) inom offentlig verksamhet. Allting ska prissättas,
och därigenom öppna för konkurrens på en fri marknad. Valfrihetsrevolutionen
som Carl Bildt myntade 1991. Och ingen regering därefter har gjort något för
att komma tillrätta med avarterna.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><span style="text-indent: 0cm;">Varje moment inom hemtjänsten är
tidsstuderat och prissatt, annars finns inte momentet. Daglig hygien, fem
minuter för övre tvätt, samma för nedre tvätt. Tio minuter för ett
toalettbesök. Femton minuter för samvaro vid måltid. Ett system så trubbigt,
kliniskt, att en gammal sovjetisk femårsplan framstår som flexibel i
jämförelse. Självklart kan ”privat” hemtjänst gå med vinst.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">I hemtjänstpersonalens schema ska
personlig hygien pressas in. Byte av eventuell skyddsutrustning, tvätt,
spritning etc. Före och efter varje nytt besök. Utöver inloggning (den moderna
stämpelklockan). Covid-19 har visat på brister. Det var för övrigt inte länge
sedan hemtjänsten fick arbetskläder.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEgc9ZchJ7WikIZ_9tLrT1O80_RrSxL2nBmBjbS6gcmmWPsTtwTuJuuDnx2EZUknktXa3AcLyDyGME8w841orRuX4M227zeQ2U1Tb9RgCVex5GUxFge2WEJUiu1gDmpfPz9ll3yxESgZWR/s1966/SARS-CoV-2_without_background.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1966" data-original-width="1958" height="410" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEgc9ZchJ7WikIZ_9tLrT1O80_RrSxL2nBmBjbS6gcmmWPsTtwTuJuuDnx2EZUknktXa3AcLyDyGME8w841orRuX4M227zeQ2U1Tb9RgCVex5GUxFge2WEJUiu1gDmpfPz9ll3yxESgZWR/w408-h410/SARS-CoV-2_without_background.png" width="408" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild: CDC/ Alissa Eckert, MS; Dan Higgins, MAM</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">NPM som idé fungerar naturligtvis
lika illa i kommunal verksamhet som i offentligt finansierad privat. Men
att till en pressad arbetssituation även foga ägares och investerares krav på
vinstutdelning kan närmast liknas vid att släppa lös en mink i en kräftodling.<span style="text-indent: 0cm;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Erfarenheterna från Covid-19
förskräcker. Och allting pekar på att ojämlikheten, klassklyftorna, spelar en
stor roll även i denna ohälsa. Med högst dödlighet i de grupper som även har
den kortast förväntade livslängden. Föga förvånande återfinns många av dessa
inom kommunal omsorg. Dom som i mindre utsträckning väljer utförare, även där
så är möjligt. Och som högst troligt har bekanta och anförvanter som INTE
kunnat arbeta på distans eller kunnat undvika trängsel till och från arbetet.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Detta måste en Corona-kommission
titta på. Detta känns viktigare än att undersöka hur pandemin slagit mot olika
utförares brukare. Men framför allt gå till botten med hur scheman pressade enligt
NPM påverkat hygien, kvalité och säkerhet inom vård och omsorg.</p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">Men som sagt, grunden till haveriet
lades 1991, och ingen har vare sig velat eller haft mandat att göra något åt
det.<o:p></o:p></p>Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-1806671363519585182020-03-17T15:19:00.001+01:002020-03-17T15:19:19.531+01:00Moderat satir<br />
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
En satiriker i dag har det
sannerligen inte lätt. Att via satir ta sig an den moderata politiken innebär
med stor sannolikhet inte något annat än att beskriva verkligheten.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Om det varit satir hade det dock
varit en bra sådan. Alltså den typen där skrattet fastnar i halsen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Jag skrattar själv åt privatiseringspartiet
moderaterna, nu, när de föreslår att en statlig myndighet ska ta ansvar för
såväl inköp som fördelning av vårdmateriel, sjukvårdsutrustning och mediciner.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTyCb_zrbcBiMawCGZi7efKSrjT3Gmop-YRHKgn1ukxlcC1i9_BTPzoLtvItyMYYtJwDaZxsZ8XpWAeYDBUpFEQlV9LD9m3nSuOb5jUHOefo5N_wceYfDRzduftNFqSb_JBndcimDBt7t1/s1600/Moderaterna+sjukv%25C3%25A5rdsutrustning.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="960" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTyCb_zrbcBiMawCGZi7efKSrjT3Gmop-YRHKgn1ukxlcC1i9_BTPzoLtvItyMYYtJwDaZxsZ8XpWAeYDBUpFEQlV9LD9m3nSuOb5jUHOefo5N_wceYfDRzduftNFqSb_JBndcimDBt7t1/s400/Moderaterna+sjukv%25C3%25A5rdsutrustning.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Valfrihetsrevolution, sa Bildt. Just det, sa Bull. </td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Trots att det inte är ett dugg
roligt. Skrattet fastnar i halsen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Det är Carl Bildts
”valfrihetsrevolution” från 1991 som ger resultat. Den som skulle ersätta sossarnas
offentliga sektor. Marknaden (ofta kamouflerat till valfrihet) skulle styra
omsorg och skola. Låt vara via en märklig skattefinansierad hybrid mellan
privat och offentligt. Där det offentliga tar risken.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Inte bara verksamhet skulle drivas
privat, även myndighetsutövning, som Apoteket, skulle fragmentiseras. Utbud och
efterfrågan i stället för samhällsnytta. Vitala samhällsfunktioner som brickor
i ett ideologiskt spel. Utan konsekvensanalys.<o:p></o:p></div>
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFlOChuH_ea0yhKXSNHiPrHWdhXbaJ_sNkVhClYzAsppLeiw9wbF0CsgOql0HNvISeJN6pqGg75MpORvvGqnXmvU74P9cjmFwLDwDC_BdfnVbHYJNQJ0srCx3IhpG3RnwBItUA0JklTxVp/s1600/Apotekstj%25C3%25A4nst.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="559" data-original-width="629" height="355" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFlOChuH_ea0yhKXSNHiPrHWdhXbaJ_sNkVhClYzAsppLeiw9wbF0CsgOql0HNvISeJN6pqGg75MpORvvGqnXmvU74P9cjmFwLDwDC_BdfnVbHYJNQJ0srCx3IhpG3RnwBItUA0JklTxVp/s400/Apotekstj%25C3%25A4nst.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Oj! Här dyker det upp en kristdemokrat mitt i Apotekstjänst. Vad oväntat. Eller inte. Den nya politiska adeln. (<a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/bolag-pa-lidingo-far-kritik-for-hanteringen-av-sjukhusleveranser">Från SVT</a>.)</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br />Vi såg problemen när regionerna fick
brist på material från Apotekstjänst (tidigare Bonver som bl.a. hyrde ut
P-rullar). Konkurrens och New Public Management ersatte fördelning och
samordning.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Något som fungerar alldeles utmärkt
så länge det handlar om konsumtionsvaror. Men, för allas vår skull, en ideologi som bör hållas borta
från vård, skola och omsorg.<o:p></o:p></div>
<br />Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2638793649869308300.post-29767184821007644152020-02-26T15:45:00.000+01:002020-02-26T15:45:18.748+01:00Äldreomsorgen kräver en lyckad integration<br />
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<span style="text-indent: 0cm;">Det är närmast rörande med
Sverigedemokraternas (SD) ställningstagande, att <a href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/debatt-sd-aldreomsorgen-ar-inte-en-integrationsatgard">äldreomsorgen inte är en integrationsåtgärd.</a> Att äldreomsorgens största problem skulle vara personal som
inte behärskar svenska språket i tal och skrift. Jag lovar, det finns större
problem än så, och än värre på sikt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjftNfX7_l7U5q-_FVn-UL9akxjw556L_2QONwd7wnnDyYdtSxEX1_TdrjpfWB3GZHlGBqFvrK1amoG-5R9Up9FlENtMI5MzYjvyquEIs0WMGyyNtpZBk4cKKgCLdpBNJMHoPdnXq9XW4jT/s1600/%25C3%2584ldreomsorg+SD.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="311" data-original-width="425" height="292" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjftNfX7_l7U5q-_FVn-UL9akxjw556L_2QONwd7wnnDyYdtSxEX1_TdrjpfWB3GZHlGBqFvrK1amoG-5R9Up9FlENtMI5MzYjvyquEIs0WMGyyNtpZBk4cKKgCLdpBNJMHoPdnXq9XW4jT/s400/%25C3%2584ldreomsorg+SD.JPG" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
En anledning till att äldreomsorgen
fungerar, är att personal med utländsk bakgrund är överrepresenterad bland dom
som arbetar med våra gamla. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Det verkar som om SD är kvar i
80-talet, när dåvarande folkpartiet kunde vinna val på att lova eget rum på
långvården. En tid när medellivslängden var sex år kortare. Kraven på omsorgen
har sedan dess blivit högre, omsorgen bättre.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Det säger mycket om SD, att
äldreomsorg benämns i termer av enkla jobb. Ett jobb är inte enkelt bara för
att det sker en aktiv rekrytering bland utrikes födda!<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Utmaningen blir att rekrytera
tillräckligt med människor, som vill, och kan, arbeta med våra äldre. För att
använda SD-retorik, det räcker inte med våra egna ungdomar. Det finns kommuner
med bra demografi som klarar det, men många landsortskommuner kommer inte göra
det. I påfallande många av dessa kommuner är SD starka. Kommuner med utflyttning,
och främst då unga kvinnor. Inget framgångsrecept för en kommun som vill klara
vård och omsorg.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Statistiska Centralbyrån har en bra
interaktiv sida, som visar befolkningspyramider för de senaste 50 åren. Där kan
man se vilka kommuner, som i framtiden kommer klara/inte klara vård och omsorg.
I vart fall inte med SD:s syn på migranter och migration.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Om SD verkligen bekymrat sig om våra
gamlas väl och ve, hade dom skrivit en debattartikel, som handlat om hur vi ska
underlätta och stärka integrationen, och även rekrytera fler nyanlända, för att
klara ett nödvändigt personaltillskott till äldreomsorgen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 0cm;">
Problem med språket kan vi lösa, personalbrist
är värre. Om vi inte ser tvångsförflyttning av våra gamla som ett godtagbart
alternativ förstås.<o:p></o:p></div>
<br />Bo Jonssonhttp://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.com0