måndag 31 oktober 2016

Arktis på väg i katastrofens riktning

När vi nu i dagarna väntar vinterns första rejäla snöfall, kan det vara lämpligt att titta till hur det ser ut med vintern i det område där borde vara riktig vinter.

Det är dåligt med vintern i Arktis, och det ser inte ut att bli någon ändring den närmaste tiden.


Hela arktiska området har varit, och är, rekordvarmt denna höst. Isbildningen går sällsynt trögt och visar all-time-low för att vara i slutet av oktober.

Djur som isbjörn, säl och valross är beroende av is och har det riktigt besvärligt nu. Och att isbildningen ska sätta fart, och komma ikapp, är inte troligt med sådana här femdygnsprognoser(och så här har det sett ut länge nu):

2014 var det varmaste året som uppmätts, det rekordet blev slaget med råge av 2015, som kommer hamna långt efter 2016. En el Niño har förstärkt trenden av global uppvärmning, men trots att den episoden har klingat av, så håller de närmast extrema temperaturerna i sig globalt sett. Och det är värst runt Arktis, med temperaturer på upp till sex grader över normalen 1979-2000.

Det värsta scenariot är att länder, gränsande till de arktiska vattnen, börjar se det möjligt utvinna olja och gas, via borrplattformar ute till havs. Dels på grund av olycksrisken med ett oljeutsläpp i det kalla vattnet, oljan vill helt enkelt inte brytas ner i kylan, dels för att man verkligen då har tagit steget över till att ösa på klimatförändringarna genom att utnyttja den förändring av klimatet som redan skett.

Mest forskning om vad som händer i Arktis vid stigande temperaturer sker i Alaska. Effekterna märks på tinande permafrost, landsänkning, havsnivåhöjning, smältande glaciärer, jordskred, metangas som frigörs etc. Vetenskapsradion har ett nästan 20 minuter långt program om detta.

Mest akut tror jag är vi får ett internationellt skydd mot exploatering för Arktis. Omställningen till ett fossilfritt samhälle måste skyndas på, och vi lär bli varse om att vi ändå kommer att få handskas med en hel del kostsamma åtgärder för att klara klimatförändringarna.

Att det ändå finns enskilda och politiker som tvivlar på klimatförändringarna, och orsakerna till dessa, kan vi bortse ifrån.

Det kommer alltid att finnas folk som ägnar sig åt kunskapsförakt, vetenskapsförnekelse och konspirationsteorier.

1 kommentar:

  1. Man är ju så snabb med att avfärda privatfinansierad forskning. Varför inte statlig sådan?

    SvaraRadera