Clowner, copycats och hysteri

Av någon outgrundlig anledning har det blivit på modet med clowner som skrämmer folk. Och även om företeelsen finns så står den ändå inte i proportion till den hysteri som närmast råder. Det är ingen överdrift påstå att polisen har större problem med falsklarm än personer med clownmask som ställer till jävulskap. Folk som ringer och säger att dom sett clowner.

 

Garanterat ofarlig clown från Glassbolaget.

Så kallade copycats är en del av fenomenet, alltså någon som imiterar ett brott som någon annan person, fiktiv eller verklig, begått. Gärna via sociala medier. Clowner som skräms är heller inte något nytt fenomen, snarare gammalt, och har kommit och gått i vågor. Viralgranskaren Jack Werner har samlat lite fakta på det temat.

Vi har även tidigare varit med om masshysterier i samband med påstådda och verkliga brott. Pedofilhysterin under 80-talet är ett sådant exempel. Tack och lov ägde detta rum före internets genombrott. Annars hade det nog varit svårt att överblicka konsekvenserna för enskilda.

Det var såklart inte menat att bli någon hysteri. Det bara blev så när ett tabubelagt ämne lyftes upp till ytan. Plötsligt gick det att prata om den här typen av brott. 

Däremot finns det inget som tyder på att antalet brott av den här typen ökade, även om säkert många trodde det. Däremot en ökad misstänksamhet, och inte minst då mot män som sökte sig till förskolan. Bitvis var det en ganska otäck stämning i diskussionsklimatet. I dag är det främst extremnationalister, inte sällan sexfixerade, som pysslar med att hänga ut människor för såväl påstådd som verklig pedofili.

Det är heller ingen överdrift att klassa debatten om sexuella övergrepp som hysteri. När det gick att koppla ett antal fall till invandringen, gick många, främst män, ofta med en rutten kvinnosyn i största allmänhet, bananas. Alltså personer som aldrig tidigare bekymrat sig över våld i nära relationer eller sexuella övergrepp. En dubbelmoral och ett hyckleri som det är svårt hitta motsvarighet till.

Förklaringen till denna hysteri handlar bara om rå oförfalskad rasism, där sociala medier används som propagandacentraler. Och med många små propagandaministrar. Utfallen var inte sällan riktade mot feminismen, som dom hävdade inte gjorde på övergreppen som valsade runt i media.

Det är bara att hålla käften för de här yrvakna opinionsbildarna. Har dom inte brytt sig om våld mot kvinnor tidigare, och sexuella övergrepp, behöver dom inte göra det nu heller. Och i synnerhet inte prata skit om de kvinnor som ställer upp frivilligt för stödboenden och kvinnojourer.

Det är naturligtvis ingen slump att presidentkandidat Donald Trump är populär hos många Sverigedemokrater. Grab the pussy!

Sexuella övergrepp är inget nytt i det här landet, och det märks heller ingen direkt ökning i Brottsförebyggande Rådets årliga Trygghetsundersökning (NTU). Däremot steg tonläget till falsett.

Lite lugnade det ner sig när det började gå upp för folk i allmänhet att det här med sexuella ofredanden inte var något nytt, utan ett gammalt problem som nu kommit upp till ytan. Ett problem som inte går att koppla till vare sig socialgrupp eller etnicitet.

Och samma sak gäller för våld i nära relationer.