Centern och Socialdemokraterna är inne i en debatt om innovationer. En i mina ögon tämligen ointressant diskussion, om nålpengar, två miljarder, från centerns sida, riktade att stärka företagandet i inlandet. Fast kanske ärligare ett kamouflerat företagsstöd.
Sossarna å sin sida vill ha en mera allmän satsning på innovationer; utbildning, forskning, riskkapital etc.Men jag vet inte om jag kan skönja så mycket regionalpolitik i förslaget.
Jag imponeras inte. Inte av Segerfeldts sågning heller.
Så långt som till att man måste förbättra villkoren för företagandet i inlandet, så långt kan jag hålla med Fredrik Segerfeldt. Sedan är det stopp. Därför att ett förbättrat företagsklimat i inlandet per automatik kräver just den form av statligt kapital, som Segerfeldt föraktar.
För det första måste regeringen se till att det finns myndighetsservice även ute i periferin. Personliga kontakter med skattemyndigheter, försäkringskassa, arbetsförmedling måste bli en rättighet. Men även sådant som apotek och bilprovning. Detta handlar även sekundärt om att bredda arbetsmarknaden i det som i dag är avfolkningsbygder. Något som ofta är ett nålsöga när det gäller att rekrytera personal.
För det andra måste infrastrukturen fungera. Och till infrastruktur räknar jag även kapitalflödet. Det måste finnas en lokalt förankrad bank på orten. Detta måste en regering lösa tillsammans med bankväsendet. El- och telekommunikation måste säkras, vilket även innebär att en del tvistefrågor som rör äganderätt måste lösas. Järnväg och vägar måste rustas upp (därav min föraktfulla kommentar om nålpengar från regeringen, signerade centern, ovan).
För det tredje måste bostadsmarknaden fungera, om näringslivet ska fungera. Jag har för mig, rätta mig om jag har fel, att det är mycket svårt att låna pengar till ett nybygge i glesbygd. Denna diskriminering måste bort. Där måste även finnas en beredskap för snabbt kunna skaka fram billiga hyreslägenheter. Ett företag får inte stupa på, eller tvingas flytta, därför att det inte finns någonstans för de nya medarbetarna att bo.
Jag tror att det jag här ovan påtalat rör sig om en tämligen gedigen satsning. Varför inte göra detta som en femårsplan? Inte för att det har med kommunism att göra, utan för att det då krävs en uppgörelse över blockgränsen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar