Ett nytt Manhattanprojekt!

I början på 1940-talet drog USA igång världens genom tiderna (fram tills dess) största vetenskapliga och industriella projekt. Manhattanprojektet, som syftade till att ta fram atombomben. Kostnaden för att producera tre bomber landade på, motsvarande i dag, 26 miljarder dollar. Drygt 175 miljarder kronor i svenska pengar.

Nu är det dags för ett nytt Manhattanprojekt, ett fredligt sådant, den här gången, och mycket större. Industrijätten Tyskland ska lägga om hela sin energiproduktion, till förnybar sådan, och satsar, hör och häpna 200 miljarder Euro, på projektet.  

Att Tyskland genomför den här satsningen är inte så konstigt när man tänker efter. Tyskland är en världens starkaste industrinationer, och vill naturligtvis så förbli. När då inte kärnkraften tycks vara en framkomlig väg, de fossila bränslena blir allt dyrare att plocka upp, förutom att vi har ett reellt problem med klimatförändringar och global uppvärmning framför oss, ja, då återstår en massiv satsning på förnybar energi.

Glöm heller inte bort att tekniken för förnybar energi i framtiden, med största sannolikhet, kommer att bli en mycket stor exportprodukt i världen.

Tyskland lider heller inte av, kanske tack vare en stark konservativ hållning vad gäller näringspolitiken, den där nyliberala sjukan, att staten inte ska lägga sig i näringspolitiken.

Naturligtvis debatteras den här satsningen, inte minst av bakåtsträvare, vars världsbild tycks kretsa kring kärnkraft och fossilbränslen. Inte oväntat hittar vi våra svenska klimatförvillare i den kategorin. Inte mycket nytänkande där inte.

Opponenterna, som driver tesen att människan inte nämnvärt påverkar klimatet tycks uteslutande drivas av politiska och religiösa skäl, ofta kombinerat. Politiskt att staten, framförallt att stater inte ska samverka, ska lägga sig i användningen av fossilbränslena. Religiöst att en god gud har skänkt oss ett självstabiliserande klimat, som inte kan påverkas av människan, underförstått att oljan är guds gåva till mänskligheten och närmast en synd att inte utnyttja den. Vissa av de här religiösa fanatikerna är verksamma som klimatforskare.

Kärnkraften, ja hur är det med den? Inte ens den mest kärnkraftsvänlige själ, kan väl se den kraftkällan som något annat än ett komplement till världens energiförsörjning. Jag tror inte ens att det är realistiskt att tänka sig en fördubbling av världens kärnkraft. Skulle det genomföras, skulle det innebära att runt 12 % av världens energiuttag av fossilbränsle ersätts.

Det kommer att krävas mera, mycket mera, och nu gör sig tyskarna beredda att visa vägen.

E24