Det hastar med ny minerallag

Aldrig tidigare har vi haft en större moralisk skyldighet, att öppna gruvor och utvinna mineral. Samtidigt som vi blivit medvetna om att all verksamhet, som påverkar miljö och landskap, måste anpassas därefter.

Den ekvationen måste lösas.

Vi kan inte i den rika delen av världen överlåta skitjobbet till andra, att ta fram mineral till den nödvändiga omställningen, bort från fossilsamhället.

En nedlagd gruva är oftast ingen vacker syn. Särskilt inte om den övergivits enligt brända jordens taktik, där strukturen inte bara förstörts, utan även saboterats. Typ kapat vajern till hissen i schaktet. Hur det ser ut runt gruvan med lakdammar och miljöfarligt avfall ska vi helst inte tala om. Så får det inte gå till.

Det kommer aldrig att gå, att bedriva en ansvarsfull mineralutvinning, om vi inte ser till att hålla oseriösa aktörer borta från verksamheten. Det kommer aldrig att gå, att bedriva en ansvarsfull gruvverksamhet, om inte resurser avsätts för att återställa landskapet när verksamheten upphört.

Kravspecifikationen är egentligen ganska enkel, när det gäller utnyttjandet av nationella tillgångar i form av mineral: Öppna gruva, bryt mineral, skydda natur och miljö medan verksamheten pågår, återställ sedan. Finns inte ekonomi för detta är inte gruvan lönsam, och skall därför av marknadsekonomiska skäl inte öppnas! Lycksökare skall hållas borta från branschen.

Vi måste få en minerallag som slår fast detta ansvar, att medel skall avsättas för att återställa miljö och landskap. Att brytningen ovillkorligen måste ske med hänsyn även till miljön utanför själva gruvområdet.

Samtidigt måste vi vara medvetna att det blir stor påverkan där fyndigheten finns. Det är ofrånkomligt att människor kan tvingas flytta om där finns brytvärt mineral. De mineral som finns inom landets gränser är en nationell angelägenhet. Inte en kommunal eller enskild.

För att understryka det sistnämnda finns ingen annan väg än att staten har full insyn i gruvverksamheten, något som bara kan ske om staten också är delägare i det bolag som bryter mineral. Så bör en ny minerallag utformas.

Men vi kan alltså inte av moraliska skäl säga nej till brytning av mineral, som det råder brist på, och som är helt nödvändiga för omställning och teknisk utveckling.