Elisabet Höglund – vare sig statistik, kriminologi eller journalistik

Det är inte utan att jag får en flashback av 80- tidigt 90-tal, när jag bläddrar i Elisabet Höglunds ”statistik” över grovt våld anno 2016. Ungefär vid tiden för filmen Stockholmsnatt, för den som minns. 

Vi som läste tidningar då, i synnerhet kvällstidningar, minns också långa artikelserier om det tilltagande grova gatuvåldet i inte minst Stockholm. Det var värre då också, men ändå inte i den omfattningen att människor inte kunde våga gå ut. Det var nästan som om andemeningen i artiklarna var att skrämma människor. Ungefär som Elisabet Höglund försöker göra nu. Då som nu är den bistra sanningen att det mesta våldet sker inom hemmets väggar.

Den tidens skrämselpropaganda bestod mycket i dålig kvällstidningsjournalistik, i dag är det mera så kallad alternativmedia, i USA personifierat genom sajten Breitbart, som står för den delen. Det finns svenska motsvarigheter till Breitbart. Främst genom olika medier kopplade till Sverigedemokraterna, som gör sitt yttersta för att tala illa om Sverige.

Elisabet Höglunds famösa sammanställning över det dödliga våldet räknar jag in i den kategorin: Se så hemskt det blivit i Sverige! Tillsammans med en försåtlig spottloska mot polisen, att det inte går att lita på de siffror myndigheten redovisar. Ett sätt att undergräva förtroendet för samhället. Precis som Breitbart gjorde när dom krattade manegen för Donald Trump.

Elisabet Höglunds grepp för att beskriva våldet i Sverige är att sammanställa tidningsrubriker i en lång lista, dag för dag och sedan räkna samman. Den ”statistiska” metoden utgörs alltså av papper, penna och streck.

Att granska Elisabet Höglunds sammanställning ingående går naturligtvis inte, men det går att ta stickprov för att göra en kontroll av trovärdigheten. Juni 2016 är en bra sådan månad, då räcker det med fingrarna för att hålla räkning på morden. Nio mord fick jag det till enligt Höglunds uppräkning. Ett finger blev över.

Själv angav Elisabet Höglund att det skedde 14 mord den månaden. En differens på fem.

Nej, inget mord i Kolvik, Värmdö den 5 juni.

Ytterst osäkert om det var något mord i Sydhamnen, Södertälje den 13 juni, även om personen var eftersökt.

Nej, vare sig mord eller mordbrand den 26 juni i Millingby utanför Västerås.

Nej, ett mord den 30 juni i Kroatien är inget mord i Sverige.

Detta är för h-e inte seriöst. Det är inte journalistik. Det är inte kriminologi. Det är inte statistik. Det är tendentiös smörja!

Att debattörer som kallar sig seriösa hänvisar till Höglunds blogg är helt enkelt inte klokt. Att SD-riksdagsmän gör det förstår jag, men att centerpartisten Staffan Danielsson gör det anser jag vara ren skam.

I min värld är det bara en sak politiker och opinionsbildare gör, som i likhet med Donald Trump, medvetet vill skada allmänhetens förtroende för polis och andra myndigheter. Rent krypskytte alltså.

[Jag har hört argument om att Elisabet Höglunds sammanställning skulle tas på allvar och granskas för att se om den stämmer. Idiotiskt. En sammanställning som saknar all vetenskaplig metodik, samtidigt som referenser saknas, kan inte granskas.]

Det enda Elisabeth Höglunds sammanställning kan användas till är dyngspridning.