Farlig demokratisyn hos delar av den svenska borgerligheten

I delar av Europa, delar av det som en gång var det forna Warszawablocket, hotas på nytt pressfrihet, akademisk frihet och därmed demokratin. Lagstiftningen i Ungern och Polen avser att ge regeringarna full kontroll över det som i Sverige kallas Public Service. Inklusive stark kontroll av journalisterna.

Antisemitismen har aldrig utrotats. Inte någonstans. Trots förintelsen. Men den polska regeringens öppna antisemitiska agerande får ändå anses häpnadsväckande:

”Princeton University professor Jan Tomasz Gross faces losing Order of Merit over comments Polish villagers were complicit in massacre of Jews”. (The Guardian)

Jo, ni läste bildtexten rätt. Polens regering anser att Jan Tomasz Gross är opatriotisk och därför ska fråntas sin nationella utmärkelse. Europa 2016.

Den som följer händelseutvecklingen i och kring de nationalistiska kretsarna, och då inte bara i Polen, blir inte förvånad över någonting annat än den skamlösa öppenhet med vilken den polska regeringen agerar. Svenska Dagbladet får representera aningslösheten inför verkligheten via ett ledarstick från januari i år. Claes Arvidsson använder i sin ledare formuleringen ” … det judiska arvet har fått en rännesans i Polen”. Skitsnack, och det visste nog ledarredaktionen på Svenskan.

Konservativa och andra mer eller mindre nationalistiska debattörer svävar på målet om vad som hänt och händer i Polen och Ungern. Och blundar för vad som händer i Sverige. Ett Sverige där det blir allt mer legitimt att frottera sig i extremnationalistiska kretsar, inklusive ren nazism, och i dessa kretsar är nästan alltid antisemitismen mer eller mindre öppen. Sverigedemokraterna (SD) samarbetar flitigt med antisemitiska grupper och enskilda, såväl inom som utom Sveriges gränser.

Trots det finns det gott om borgerliga politiker som inte bara vill normalisera SD som parti, utan även förespråkar ett aktivt samarbete, och till och med använder samma retorik som SD. Utöver den mycket obehagliga antisemitiska kopplingen, har även SD bevisligen ungefär samma syn på demokrati och öppenhet som regeringarna i Polen och Ungern. Dessa länder ses av många SD:are som föredömen.

Seriösa politiska partier måste ta detta på allvar och hålla rent gentemot åsikten att normalisera ett parti med en totalitär demokratisyn.

Det förekommer även hos politiker utanför SD att gränsdragningen gentemot extremnationalister, nazister och antisemiter inte fungerar. Ett sådant exempel är den famösa ”Folkets Demonstration” som planenligt gick av stapeln efter de nazistiska upploppen vid Centralstation i Stockholm. (Av en händelse vajade även polska flaggor vid demonstrationen. Och av ännu en händelse greps ett antal polska medborgare i färd med att överfalla ett flyktingboende någon dag senare. Förhoppningsvis kommer SÄPO att ta reda på vilka som var uppdragsgivare till denna mobb.)

Naturligtvis tar nästan alla svenska politiker avstånd från det mesta som skedde före, under och efter denna ”Folkets Demonstration”. Nästan alla och det mesta, alltså. Det man inte tar avstånd från, är den mycket obehagliga acceptansen inför att använda samma retorik mot muslimer som antisemiter använder mot judar. Antisemitism går i korthet ut på konspirationsteorin, att judarna genom kapitalet skulle styra världen och därmed vara ansvariga även för all världens ondska. Den islamofoba konspirationsteorin på ”Eurabia”, att islam håller på att ta över västvärlden.

Två konspirationsteorier som jag inte fördjupar mig om i detta blogginlägg.

Däremot slår jag fast, och påtalar, att det förekommer en så stark tro på den islamofoba konspirationsteorin, att denna till och med legitimerar att gå i armkrok med grupper, som även sprider grov antisemitisk propaganda. I fallet med ”Folkets Demonstration” var det uppenbart.

Centerpartisten Annelie Sjöberg som talade vid demonstrationen är naturligtvis ingen bimbo. Hon visste vilka grupper och talare som var där, men deltog i alla fall. Bimbos är i stället dom ryggradslösa centerpartister, som accepterar att en partifunktionär samarbetar med islamofober och antisemiter.

Mindre uppenbart men ändå tydligt blir det när människor sprider propaganda från källor som blandar friskt mellan antisemitism och islamofobi. Att konservativa och nationalistiska opinionsbildare inte tycker att det gör något förstår jag.

Dom bryr sig inte om den aktuella situationen i Polen heller. Eller reagerar mot att borgerliga politiker anser att SD ska betraktas som ett normalt parti. Trots frotterandet med antisemitiska krafter och en mycket grumlig syn på demokrati.