Värmerekord igen

Även januari slog tidigare rekord för temperaturavvikelse. Inte bara att januari 2016 var den varmaste januari som uppmätts[1], temperaturöverskottet för enskild månad slog också rekord.

Som parentes kan nämnas att olika meteorologiska institut använder olika referensperiod som jämförelse. NASA jämför mot trettioårsperioden 1951-1980, SMHI mot 1961-1990. Temperaturer som mäts med satellit 1979-2000 … Det är en snårskog. Det ska även poängteras, att med normal temperatur, så menas temperaturen i dag jämfört med medelvärdet under den period man jämför med. Ordet normal är uteslutande ett matematiskt begrepp.

Hur som haver så är det med största sannolikhet betydligt varmare i dag, än vad det tidigare varit på ett antal tusen år. Även detta är helt normalt. Så fungerar en ökad halt koldioxid i atmosfären. Det som inte är normalt är däremot att den halten hela tiden ökar.

Väder och klimatfenomenet El Niño, som vi fortfarande är mitt inne i, bidrar till att ge de globala temperaturerna en skjuts uppåt. Att temperaturen de senaste fyra månaderna legat drygt en grad C varmare än snittet 1951-1980 ger dock anledning till oro.

För temperaturerna över land på norra halvklotet blir skillnaden ännu större. Temperaturen ökar snabbare över land, och effekten blir störst på NH på grund av större landmassa.

Det varmaste året som uppmätts var 2015, det näst varmaste 2014, men det finns stor risk att båda åren blir slagna av 2016. Vetenskapsradion förklarar eftersläpningen av en El Niño.

I vanliga fall hoppar temperaturerna lite upp och ner år från år, även om trenden är oundvikligen stigande. Att tre på varandra följande år slår rekord tror jag inte hänt tidigare, och kommer att sätta klimatsystemet under press.

Mycket extra värme i klimatsystemet påverkar den arktiska isen. Hur mycket kan ingen säga men utgångsläget är att isbildningen i år släpar efter, och frågan är om utbredningen hinner ikapp. Börjar smältsäsongen med tunn eller ingen is alls kan följderna bli oerhörda för den arktiska havsisen.

Klimatsystemet längst norrut bygger på att det mesta av den starka solinstrålningen 24 timmar om dygnet sommartid reflekteras bort av snö och is. Absorberas den energin i stället av öppet vatten blir det groteska mängder energi som tillförs biosfären. Och som sedan måste ledas bort för att det ska frysa till under vintern. Vad som händer vet ingen på förhand, men vi kan utgå ifrån att det blir häftiga väderupplevelser …

Även inlandsisen påverkas, smälter lite mer, och med den havsnivån.

Havsnivån påverkas dubbelt, dels tillskottet från inlandsisen, dels genom att varmare vatten expanderar. För närvarande ökar havsnivån med drygt 3 mm per år, men om den här kurvan gör ett trendbrott kan den takten öka betydligt:

En ökning på några millimeter om året kanske inte låter så mycket, men kombinationen stigande havsnivå tillsammans med ett rejält lågtryck kan ställa till det rejält.

I ett geologiskt perspektiv går det snabbt nu.

---

[1] Mätningarna NASA använder sig av började 1880. Troligen måste vi tillbaka till den värmeperiod som smälte inlandsisen för sådär en 10 000 år sedan för att finna motsvarande temperaturer.