Den avpixlade verkligheten

Det är inte utan att jag funderar över varifrån vissa människor får en så stark önskan, gränsande till drift, att människor dömda för brott ska namnges. Och namnges de inte ska i vart fall etniciteten anges. Etnicitet anser en del extremer även ska anges för misstänkta brottslingar.

Media har som bekant en annan policy, även om kvällspressen nu svävar betänkligt på målet. Detta är en mycket klok hållning, även om det sprids en i vissa kretsar populär konspirationsteori, att media och myndigheter kommit överens om att sanningen inte får komma fram. Nättidningen Avpixlat (Sverigedemokraternas husorgan) lever exempelvis till stora delar på den här myten.

Hur fungerar det då i verkligheten? Finns det någon konsekvens i medias rapportering av olika händelser? Hur skulle det se ut i radio och TV om Avpixlats bild av sanningen (konsekvent) skulle förmedlas?

Vi börjar med mainstreammedias rapportering, och jämför några uppseendeväckande fall, och diskussionen runt rapporteringen.

Händelserna i Trollhättan och IKEA Västerås upprörde och väckte uppmärksamhet. En del blev upprörda därför att namnet på mördaren i Trollhättan namngavs men inte mördaren på IKEA.

Tyvärr bottnar denna upprördhet i att terroristen i Västerås var etnisk svensk medan mördaren i Trollhättan kallades blatte. Han skulle namnges därför att han hade annat etniskt ursprung än etniskt svensk, inte för att dådet hade några likheter med terrorattentatet i Trollhättan.

Terroristen i Trollhättan (där människor dödades) är sett till uppsåt att jämställa med självmordsbombaren i Stockholm (som misslyckades). Båda dessa namngavs så fort identifieringen var gjord av seriösa media. Som agerade konsekvent.

Mördaren på IKEA i Västerås namngavs inte av seriösa media, vilket även det var ett konsekvent agerande. Media rapporterar så, och jag ser ingen anledning till förändring. Vi fick inte läsa namnet på officeren som knuffade fru och barn utför ett stup, vi fick veta långt efteråt vad mannen från Gällivare hette, som mördade Caroline.

Dessa fall är lite speciella, därför att det är spektakulära brott. Men den som tycker att namn och bild ska publiceras bara därför att personen är misstänkt för ett spektakulärt brott bör nog tänka till. Att skribenterna bakom Avpixlat inte kan tänka är ingen ursäkt för människor som kallar sig normala att sluta tänka.

Media gör heller ingen ”etnisk rapportering” kring brottsligheten. Vi får normalt inte läsa om brottslingens etnicitet eller om den misstänktes dito. Även detta är konsekvent. Men vi kan leka med tanken att media skulle frångå principen att inte ange etnicitet.

Begreppet Svensk är inte ett etniskt begrepp. Börje Salming är svensk och same. Hasse Aro är svensk och tillhör den sverigefinländska minoriteten. Undertecknad tillhör gruppen etniska svenskar och är svensk. Den som påstår att en person måste vara etnisk svensk för att kunna kallas svensk anser jag vara från vettet.

Konsekvensen av att rapportera om etnicitet vid brott och vid misstänkta brott skulle naturligtvis bli bisarr, och det finns starka skäl att seriösa media behåller sin policy.

Misshandel av kvinnor förekommer, hur gärna vi än vill att företeelsen ska upphöra. Hur intressant och upplysande vore det att i Falu-Kuriren läsa rubriken ”Etnisk svensk man gripen för misshandel av kvinna i Falun”?  Helt OK enligt den policy som Avpixlat står för. Eller ”Etniskt svenskt ungdomsgäng förpestar Noret i Mora”? ”Etnisk svensk knuffade fru och barn och barn mot döden”.

Roligare än så blir det inte i jämmerdalen. Jag föredrar nog en seriös rapportering.