Jag har ingen aning om vem som myntade uttrycket faktaresistens, men den som bäst beskrivit vad begreppet handlar om är historikern Helene Lööw (DN 29 september 2015). Bra redogjort av PO Ågren i Västerbottens-Kuriren. Ordet, dess betydelse, beskriver på ett utmärkt sätt den parallellvärld som många väljer att leva i, såväl i verkligheten som på nätet. Och inte minst, och dessvärre, i den politiska retoriken och opinionsbildningen.
Från sajten omni |
Hur viktig faktaresistensen är i vissa miljöer exemplifierades tydligt av polischefen, Ilkka Koskimäki, i Helsingfors för några dagar sedan. Hans analys var att sextrakasserier och övergrepp mot kvinnor var ett nytt fenomen i Finland, alltså orsakat av migrationen. Uttalandet fick stor spridning även i Sverige, äntligen en polischef som vågar säga sanningen. Nationalistiska sajter och opinionsbildare gav närmast Ilkka Koskimäki hjältestatus. Fotfolket i de nyttiga idioternas kompani såg till bilden fick spridning.
Problemet var att Ilkka Koskimäkis analys inte var något annat än en fet lögn. Kanske inte i nationalismens parallellvärld, men i den värld som befolkas av verkliga människor, inklusive kvinnor utsatta för trakasserier och sexuella övergrepp. Det är naturligtvis oerhört kränkande för brottsutsatta, att polischefen avfärdar offren genom att hävda att brottsligheten inte existerar.
Naturligtvis är de kvinnor som blivit utsatta för sexuellt kränkande brott i Finland rejält förbannade.
Det offentliga samtalet kring brottslighet kontra trygghet i samhället präglas dessvärre av denna faktaresistens. Så fort brottsutvecklingen, i synnerhet det grova våldet, i landet kommer på tal hävdar olika pseudonationalistiska grupperingar att samhället blivit mera otryggt, och att detta till stor del är orsakat av utomeuropeisk invandring. (Jag använder pseudonationalism som begrepp eftersom nationalism för mig innebär att man står upp för nationen, och min övertygelse är att de här grupperna vill Sverige allt annat än väl.
Verkligheten när det gäller frekvensen av grova våldsbrott, som grov misshandel och mord, är att den sjunker över tid. Polisen bekräftar det, sjukvården bekräftar det, Brottsförebyggande rådet bekräftar det. I ljuset av kunskapen om att alkohol är den enskilt största riskfaktorn i fall som rör misshandel, dråp och mord, är detta ingen förvånande utveckling. Alkoholkonsumtionen minskar hos dom som löper störst risk att hamna i bråk.
Trots detta hävdar parallellvärldens medborgare att våldet ökar och att samhället blivit mera otryggt. Polis, sjukvård, forskarna och media ljuger.
I den kriminella världen har dock klimatet blivit råare (bekräftas av artikeln ovan). Det kan vara så att en hel del av dom som hävdar att samhället blivit mera otryggt, själva lever i den miljö som blivit våldsammare. Eller i vart fall umgås nära dom kretsarna.
Alltid vid spektakulära brott dyker det upp tvärsäkra yttranden om att samhället blir allt våldsammare, understruket av en länk till någon nyhet i media. Inte sällan förmedlat av någon som vanligtvis hävdar att media förtiger sanningen.
Konsekvens är inte den starkaste grenen i den parallella världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar