Visst var det tryggare förr …

… när kriminella ägnade sig åt att råna banker, butiker och värdetransporter (fotanglar på köpet) i stället för, att som i dag, skjuta på varandra. Inklusive sprängämnen som penisförlängare (även om det ofta rör sig om så kallade bangers).

Förr visste vi att en explosion vid fel tillfälle oftast betydde en sprängd bankomat. Att veta varför det smäller är en lugnande faktor.

Och även om man mera frekvent hade ihjäl folk, eller kunde reparera dom, så small det i alla fall mindre. Och det är ju huvudsaken i dag, när skottlossningar fräser runt, likt en skogsbrand i Västmanland, på sociala medier.

Grafik från Maria Robsahms blogginlägg "Fem myter om det dödliga våldet". 

Det låg det ett idylliskt skimmer över de dagar när det inte fanns några sexuella övergrepp på barn, eftersom ingen pratade om det. Så som det ska vara i folkhemmet.

Det var på något sätt mera hederligt när alla våldtäkter skedde genom överfall, och det var helt otänkbart, att bekanta tvingade till sig sex, exempelvis genom att supa tjejen under bordet. I vart fall inget som anmäldes.

Det fanns ingen riksfåne, som åkte mellan nyss rånade banker, ställde sig utanför och spottade saliv i mobilkameran, under tiden han beskrev traumat hos en skakad personal, inklusive kunder. I värsta fall en artikel i media, och lite snack på lunchrasten – om rånet skett i grannskapet. Rikslarm var något som sköttes av polisen.

Blev du av med plånboken, så var det en ficktjuv som varit framme. Du behövde inte hela tiden gå och oroa dig för att korten blivit skimmade, eller att någon hackare kopierat dina personuppgifter.

Och blev du rånad, så var det plånboken som var målet. Inte din smartphone, även om många nog gärna skulle bli av med denna tingest, som mera än något annat fått anmälningarna om sexuella övergrepp att öka.