Pappersmassa och flis är Sveriges palmolja

Det kan verka oskyldigt, pappersmassan som alltid hört till svensk industris ryggrad, och skogsrester som alltid använts som bränsle, flisat eller inte.

En ökad efterfrågan på ”biobränslen” ger ett kraftfullt incitament att slutavverka även blandskogar med låg andel, vad vi kan kalla, byggtimmer. Markberedning trasar sönder väven mellan rötter och mykorrhiza, skogen under marknivå. Den biologiska mångfalden ersätts med kliniska trädplanteringar i raka rader. Växthusgaser fortsätter läcka även efter det att de nya plantorna börjat ta upp koldioxid. 

Det är enklare att döma när regnskog avverkas och ersätts med palmoljeträd.

Vi ska heller inte blunda för framtida problem med att få fram virke av hög kvalité. I dag är det svårt att hitta så kallad fetved, trots att marknaden finns. Träd tillåts inte växa sig större, eller bli äldre, än vad avverkningsbanden medger. Sedan kommer skördaren. Så borde det inte vara två decennier in på 2000-talet. Sverige behöver en mera varsam skogspolitik. 

Restprodukter från skogen har alltid tagits tillvara. Det eldades med ytved – eller skrack som det hette i södra Småland. Björk och andra lövträd, tillsammans med grova grenar och toppar, åkte med till vedbacken. Fur och gran som inte höll måttet såldes som massaved. I takt med att skogsbruket rationaliserades ökade även volymerna av restprodukter. Fjärrvärmeverk eldas med flis, där även rivningsvirke får sin ändhållplats i kretsloppet. Alldeles som sig bör.

Privat skogsmark utanför Jokkmokk. Foto: Marcus Westberg, dokumentärfotograf. Publicerat på sidan Skogsmissbruket.

Däremot ringer varningsklockor när röster höjs för att ”bioenergi” ska användas som ersättning (alltså mera än i dag) för fossila bränslen. Varningsklockor därför att om energiuttaget ska öka, måste även uttaget från skogen öka. Mängden pappersmassa kommer också öka. Skogsbolag talar till och med om att gödsla för att öka tillväxten, och det är knappast fetved som är slutprodukten. Snarare eldfängda ”danskapinnar” (en gallringsprodukt av gran som förr såldes till Danmark som staketstolpar). 

Omställningen från fossilsamhället måste stavas sol och vind – inte skördare, skotare och markberedare.  

EU:s nya taxonomi, där nyinvesteringar (OBS!) i energi från vattenkraft och biomassa inte räknas som långsiktigt hållbart, är ett steg i rätt riktning. Förutsatt att intentionerna går igenom, och att svenska politiker lägger sin energi på genomförandet i stället för att leta kryphål, som man till stora delar gör med vattendirektivet.