Återigen är Stig Mörtman ute och
slirar i konspirationsträsket. Förra
gången jag reagerade var när han förfalskade citat från en sedan tio år avliden
klimatforskare. Jag begärde en replik hos Arbetarbladet, men
fick nöja mig med att publicera på bloggen. Olyckligt anser jag, då den
argumentation Mörtman ägnar sig åt, allvarligt förgiftar det offentliga
samtalet.
Denna
gång handlar det om försiktighetsprincip och kannibalism. Bland annat. Stig
Mörtmans inlägg innehåller oftast så mycket smörja, att det krävs dubbla (lågt
räknat) omfånget på en replik, bara för att korrigera falska uppgifter.
 |
| Skärmklipp från Arbetarbladet. |
Det är svårt följa Stig Mörtmans
tankebanor, än påstås det ena, än ”citeras” den andre. Nästan alltid
förvanskat, alltför ofta förfalskat. Jag blev nyfiken på varifrån Mörtmans
påstående kommer, i fråga om FN:s syn på vetenskap.
Så här skriver Stig Mörtman
(ordagrant), i en replik till Sveriges Byggindustrier den 7 oktober:
”FN:s
syn på vetenskap, definierad på miljökonferens i Rio 1992, är att FN:s
medlemsstater att i kontroversiella miljöfrågor ska fästa större vikt vid
tro och politisk övertygelse än vid vetande.”
Det tog tid att härleda påståendet. Det
handlar om Riodeklarationen som antogs 1992, däribland försiktighetsprincipen:
"För
att skydda miljön, skall försiktighetsprincipen tillämpas allmänt av stater i
enlighet med deras förmåga. Om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada
uppstår, skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett
skäl att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra
miljöförsämring.”
Nej, det står
inte samma sak i Riodeklarationen, som det Stig Mörtman torgför. Återigen ser
vi en grov förvanskning från Mörtmans sida. Ovärdigt en öppen debatt. Mörtman
antyder även att kannibalism skulle diskuterats! Ett vettlöst påstående (Patrik
Oksanen, Mittmedia, har förtjänstfullt analyserat myten).
Frågan måste
ställas: Står moderaterna i Ockelbo och Gävleborg bakom Stig Mörtman?
Om inte, bör dom berätta
det.
Fotnot: Texten
nedanför skärmklippet är skickad till Arbetarbladets insändarsida.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar