Utstraffad från Falu kommun

Det är så här det är. Den som har synpunkter på hur verksamheten ska förbättras har inget i verksamheten att göra enligt dom som driver den.

Detta, mitt brev, för närmare två år sedan är den enda rimliga förklaringen till att jag inom Arbetscenter betraktas som persona non grata.

I brevet berör jag en episod som jag ångrar djupt. När jag tvingades arbeta med en person som var uppenbart drogpåverkad även ute på förskolor mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag ångrar i dag att jag inte direkt bröt av, och anmälde verksamheten till Arbetsmiljöverket, och sjukskrev mig. Verksamhetschefen Niklas Wolff var inte byxad att klara dessa utmaningar.

Men, som sagt, det är farligt för en person i beroendeställning, att stöta sig med lägervakten. Tig och håll käft.

Bo Jonsson

610909-2459

Bergsätravägen 11 A

790 20 Grycksbo

0730 38 28 83

Till

Susanne Norberg, Kommunstyrelsen

Maria Jonsson, Chef AIK

Niklas Wolff, Enhetschef Arbetscenter

Håkan Appell, Verksamhetschef Hälla

Leif Norberg, Verksamhetschef Norslundsgruppen

Ing-Marie Sahlin Järnberg, AIK

För kännedom:

Anders Blom, f.d. Enhetschef Arbetscenter

Anders Östling, AIK

Robin Norberg, Kommunfastigheter

Dan Persson, Kommunfastigheter

Kommunstyrelsen (Eva Dahlander, Kanslichef)

Utvärdering nystartsjobb Bo Jonsson perioden 2015-01-01 till 2016-03-31

Undertecknad har den aktuella perioden varit verksam på dels Plattform Svärdsjö dels Plattform Norslund. Tiden blir dock längre om en period med särskilt anställningsstöd med placering på Plattform Norslund räknas in.

Jag fick förmånen att som delansvarig starta upp ett nytt projekt i form av Plattform Svärdsjö. Projektet skulle huvudsakligen vara behjälpligt med skötsel och underhåll av kommunala fastigheter i norra kommundelen. Arbetsgivaransvar och arbetsledning från Hälla och Plattform Norslund. Uppdragsgivare och beställare Kommunfastigheter.

Eftersom ingen haft intresse av att ta del av mina erfarenheter; hur det är att starta upp ett nytt projekt, vad som måste tas i beaktande, problem och möjligheter, logistiska utmaningar, vad som fungerat bra och dåligt, respektive uselt, väljer jag att skriftligen redovisa mina synpunkter. Erfarenheter jag även anser att ansvariga politiker och tjänstemän skall ta del av.

Det är en utmaning att etablera en ny verksamhet med ”arbetande arbetsledare” bestående av två för varandra tämligen okända personer. Någon djupgående förberedelse för denna nya roll gavs heller inte. För egen del hade jag god erfarenhet av dagligt-skötsel-arbete, medan min kollegas främsta kunskaper låg inom fältet skogsvård, vilket var en liten del av arbetet.

Jag upplevde det som ett problem att tillsammans med min kollega börja min arbetsdag på Hälla, samtidigt som övriga gruppmedlemmar startade sin på Svärdsjöskolan. Personalen i en sådan här grupp är sällan självgående, och att då starta dagen med att många gånger sitta och vänta på arbetsledningen är inte bra.

I arbetet med att etablera en ny plattform anser jag det viktigt att personalen sätts samman utifrån att den nya gruppen ska fungera så bra som möjligt tillsammans. Att använda den nya plattformen för att lösa personalproblem på Hälla, som skedde, anser jag vara allt igenom förkastligt, och ett tecken på bristande ledarskap.

Formerna för den praktiska arbetsledningen kan heller inte sägas ha varit optimala. Verkligheten blev att uppdragsgivarens roll (Kommunfastigheter) i stora delar flöt samman med arbetsledarens roll (Plattform Norslund). Som arbetande arbetsledare innebar det ledning från två personer representerande två olika förvaltningar. I praktiken blev detta inget större problem, då de ledande personerna var far och son. Vi kanske dock inte ska utgå från att den konstellationen är regel om liknande verksamheter ska byggas upp.

Samarbetet mellan kommunfastigheter och Plattform Svärdsjö fungerade, under min korta period, enligt mig mycket bra. Arbetet gentemot verksamheterna – som äldreboenden, särskilda boenden, skolor och förskolor – var en ren fröjd. Underhållet är ofta eftersatt och personalen oftast (läs alltid) glad över att en arbetsgrupp kan hjälpa dem. Detta förutsätter dock en ständig dialog med personalen på den aktuella verksamheten. Fungerar detta finns det inget mera tacksamt arbete!

Personalrekryteringen är därför mycket viktig för att plattformarna ska fungera. Personalen måste, utöver folk som vill och kan jobba, bestå av personer som passar in i inte minst förskolemiljö. Här har det brustit. Kraven är inte så stora egentligen: En person som i vart fall vill försöka sköta ett arbete, ett insteg på arbetsmarknaden, och som har tillräcklig social kompetens. Erfarenheten är dessvärre att AIK inte klarat av den delen. När plattformarna hade som mest att göra, och inte hann med att fullgöra sitt uppdrag gentemot kommunfastigheter, misslyckades AIK med att ta fram personal. Personer inte mogna för arbetsmarknaden var till ingen hjälp.

Försiktighet måste iakttas vid användandet av plattformarna som ett led i integrationen för invandrare. Invandrare ska integreras i det svenska samhället. Det är inte säkert att det är optimalt att göra det tillsammans med personer som aldrig någonsin blivit integrerade …

Det dyker inom sådana här verksamheter ofrånkomligt upp människor som inte alls passar in, är lämpliga eller mogna för arbetet. Individer med drogproblem tillhör ytterligheterna, men förekommer. Att det då inte inom organisationen finns en särskild plan för hur detta ska hanteras ser jag som hårresande. En misstänkt drogpåverkad person måste naturligtvis omgående testas. Ni kan själva tänka er reaktionerna om det blivit allmänt känt att en person anställd på arbetscenter arbetat drogad på en förskola.

Min korta tid som arbetande arbetsledare tog slut efter tre månader på grund av virus på balansnerven. Ett ytterligt otrevligt sjukdomstillstånd med kraftiga balansrubbningar. Resultatet blev ungefär två månaders sjukskrivning, och ytterligare en tid oförmögen att kunna köra bil. I samband med sjukdomen upphörde mitt engagemang med Plattform Svärdsjö, och därmed anställningen som arbetande arbetsledare. Projektet Plattform Svärdsjö fortsatte, även om jag kopplades bort. Anledningen till varför jag kopplades bort helt och hållet vet jag inte. Projektet stöptes om samtidigt som mina erfarenheter, som jag skrev i inledningen, var ointressanta.

En snäll tolkning är att ledningen på arbetscenter insett att den lösning de själva sjösatt inte var den bästa, och tog tillfället i akt att avpollettera mig i samband med sjukdomen. En elak tolkning är att det hela handlade om repressalier för att jag blivit sjuk. Det sved trots allt att gå ner drygt 4 000 i månadslön utan att få en förklaring till om arbetet var väl utfört eller inte, och utan att någon var intresserad av min personliga syn på hur verksamheten fungerat. Eller om hur jag såg på framtiden. En slags mänsklig degradering.

Det blev en återgång till Plattform Norslund, ett arbete som nu inte längre blev förlängt. Anställningen upphörde den 31 mars, och att jag fick beskedet telefonledes så sent som torsdagen den 17 mars, endast två veckor före sista arbetsdag, ser jag inte som förvånande.

Grycksbo den 6 april 2016

Bo Jonsson