Falun – växande stad på begränsad yta

Falu tätort kommer fortsätta växa. Från dagens knappa 39 000 invånare till kanske minst 44 000 inom en tjugoårsperiod. Den fördjupade översiktsplanen för Falu tätort och området runt Varpan är ute på remiss fram till den 28 april. Fram till det datumet kan alla som vill lämna synpunkter på planen som rör Faluns framtida planering.

Utöver nya bostäder behöver byggas förskolor, skolor, gemensamhetslokaler och även äldreboenden. Fler arbetsplatser kommer etableras. En utmaning om vi även fortsättningsvis vill att Falun ska ha karaktären av småstad, med en levande stadsmiljö.

Faluns läge medför begränsningar. Placerat i en sänka, omgivet av höga kullar och intill sjön Runn. Lite som i en gryta, vilket gör staden väldigt sårbar för luftföroreningar.

Det är dags att vi år 2017 börjar ifrågasätta om bilen ska vara det transportmedel samhällsplaneringen skall bygga på. I synnerhet för Faluns del.

Visserligen finns det en framtid för elbilar, men även elbilar kräver utrymme – även när det inte är rusningstrafik. Utgår vi från status quo i biltäthet framöver måste bilanvändandet per person de facto minska, vi blir ju 5 000 fler som både ska resa och dela livsutrymme.

De gator och vägar som finns i Falun är de som finns att tillgå. Anser vi inte att dessa räcker till är det husrivningar som gäller.

En fullständigt bisarr diskussion togs upp av moderaterna angående den nya Korsnäsleden som bland annat passerar järnvägsstation och bussterminal. Moderaterna ville ha Korsnäsleden tvåfilig i båda körriktningarna längs hela sträckan. Korsnäsvägen alltså. Inte några förändringar avGruvgatan, där de verkliga flaskhalsarna finns … Paradoxalt nog är det snarare så att ett snabbare trafikflöde på Korsnäsleden skulle korka igen Gruvgatan än mera effektivt.

Korsnäsvägen som övergår i Gruvgatan. En ofta använde "genväg" mellan Lugneleden (Rättvik - Sandviken/Hedemora) och Hanröleden (Borlänge). 

Jag tror att det är bättre att planera för ett samhälle med mindre biltrafik än dagens.

Vi måste börja titta på vad det är som genererar trafikströmmarna i Falun.

Falun och Borlänge brukar benämnas som tvillingkommunerna. Orterna har till stora delar en gemensam arbetsmarknad, och delar naturligtvis även då på resandet.

Fungerar då transporterna mellan Falun och Borlänge? Ja, tveklöst, om vi bara ser till människorna som pendlar mellan bostad och arbete. Nej, inte om vi ser till antalet bilar som i onödan kör mellan orterna.

Vi kommer som sagt att bli fler i Falun. Även i Borlänge. Samtidigt som detta kan leda till en minst sagt besvärlig trafiksituation i Falun ökar även underlaget för en förbättrad kollektivtrafik. Bara att välja vilket alternativ som föredras!

Pendlingsbussarna mellan Falun och Borlänge fungerar bra och har en tät trafik. Problemet är att komma vidare från slutstationerna, ut till arbetsplatserna. Det som behövs är bussturer som går lite som i en solfjäder ut från bussterminalerna i Falun respektive Borlänge. Tvillingkommuner är rätt benämning på de båda orterna. För att minska biltrafiken i Falun krävs bättre bussförbindelser i Borlänge, och tvärtom naturligtvis. Det går inte att separera Falutrafiken från Borlängetrafiken. Det är ett och samma flöde.

Behövs det nya parkeringsplatser i Falun? Alltså skapa nya ytor som därefter inte kan användas till något annat.

Ja, det tror jag. Och i direkt anslutning till pendlingsmöjligheter. Kanske behöver Tiskenparkeringen utökas, inklusive att en Borlängebuss utgår från den parkeringen.

Vill vi vara rädda om stadskärnan i Falun ser vi också till att i möjligaste mån hålla bilarna borta från densamma. Det kräver att det är lätt att göra sig av med bilen i ganska nära anslutning till centrum.  

Det finns förutsättningar för Falun att växa utan att samtidigt öka biltrafiken. Men det kommer krävas en genomtänkt strategi för att lyckas.