onsdag 26 april 2017

Churchill och den fria världen

När världen hotades av nazismen på 30- och 40-talen var det sir Winston Churchill som stod upp som garant och fungerade en tid till och med som närmast ensamt bålverk mot denna utveckling.

Sir Winston Churchill slog med framgång mot nazismen, men vad slogs han för?
Från Wikipedia

Inget som smickrar alls. Vi ska vara tacksamma för att sir Winston Churchill både vann och förlorade.

Sir Winston Churchill var inget annat än en vidrig imperie- och kolonialist, utöver rasist. Hans bild av den fria världen var den vite mannens hegemoni. Kolonierna var till för att skänka välstånd åt imperiet. Utöver att leverera soldater, som skulle slåss mot nazisterna, utan vare sig cred eller rättmätig sold. Inte ens en menig vit britt skulle behöva förnedras genom att tvingas göra honnör inför en brun officer (annars är kutym i militära sammanhang ”salute the rang, not the person” även när det gäller krigsfångar).

Sir Winston Churchill var när andra världskriget började sedd som en förbrukad politiker. Hans syn på världen hörde redan då till en förgången tid. Men, Churchill var envis och dök upp vid rätt tid. Churchill reagerade mycket häftigt mot att en diktator som Adolf Hitler tog sig samma friheter i Europa som han själv tog för givet i Asien, med en mycket, mycket, viktig distinktion. Medan Adolf Hitler ville förslava och utrota, inte minst vad nazisterna såg som undermåliga raser, såg Churchill det som naturligt att bara hålla dessa som förslavade.

Ingetdera är en syn på världen vi överhuvudtaget vi kan överväga att acceptera i dag. Tack och lov har synen på vad som ska vara den fria världen vidgats, även om väldigt mycket återstår. Vi har i alla fall nått fram till läpparnas bekännelse.

Men trots sir Winston Churchills seger över nazismen kan vi ändå inte blunda för mannens brott mot mänskligheten. Churchills behandling av Indien, närmare bestämt Bengalen, måste av varje objektiv bedömare placera Churchill i topp bland folkmördarna under 1900-talet. Churchills vanvettiga beslut att trots svält i Bengalen konfiskera livsmedel till England kostade upp emot tre miljoner indier livet. De som protesterade sköts eller fängslades. Detta var ett brott mot mänskligheten, även rättsligt.

Att skänka sir Winston Churchill rätt eftermäle innebär för mig även att berätta sanningen även om Churchills mycket mörka sidor. Inklusive en man som platsar på topplistan över folkmördare.

Jan ”JOLO” Johansson skildrar detta i sin lysande faktion ”Någonstans i Sverige”. Fänriken, gestaltad av Per Ragnar på besök hos sin flickvän boendes på Östermalm i Stockholm. Under början av kriget hade hennes föräldrar ett porträtt av Hitler på bokhyllan. När krigslyckan vände byttes detta till Churchills.

Däremot tror jag dessvärre inte att personerna som vände porträtt vände åsikt. Anledningen var helt enkelt att Churchill sågs som en bättre rasist än Hitler.

Jag länkar denna gång inte källor i texten. Mina uppgifter har jag tagit från:

1.      Folke Schimanski ”De bortglömda”. Här recensionen: http://www.sydsvenskan.se/2015-11-09/krigskartans-vita-flackar

2.      ”Rasismen visar hur komplex Churchill var”. SvD Johan Lindberg 2015.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar