Covid-19 och New Public Management

Sverige är extremt i sin lagstiftning, att tillåta vinstuttag i privata bolag, som bedriver skattefinansierad verksamhet inom vård, skola och omsorg. Sverige är det lysande undantaget i en kommunistisk värld, i alla fall om vi ska ta vissa borgerliga debattörer på allvar, som med näbbar och klor försvarar vinstuttagen.

Sverige har till sin spets drivit New Public Management (NPM) inom offentlig verksamhet. Allting ska prissättas, och därigenom öppna för konkurrens på en fri marknad. Valfrihetsrevolutionen som Carl Bildt myntade 1991. Och ingen regering därefter har gjort något för att komma tillrätta med avarterna.

Varje moment inom hemtjänsten är tidsstuderat och prissatt, annars finns inte momentet. Daglig hygien, fem minuter för övre tvätt, samma för nedre tvätt. Tio minuter för ett toalettbesök. Femton minuter för samvaro vid måltid. Ett system så trubbigt, kliniskt, att en gammal sovjetisk femårsplan framstår som flexibel i jämförelse. Självklart kan ”privat” hemtjänst gå med vinst.

I hemtjänstpersonalens schema ska personlig hygien pressas in. Byte av eventuell skyddsutrustning, tvätt, spritning etc. Före och efter varje nytt besök. Utöver inloggning (den moderna stämpelklockan). Covid-19 har visat på brister. Det var för övrigt inte länge sedan hemtjänsten fick arbetskläder.

Bild: CDC/ Alissa Eckert, MS; Dan Higgins, MAM

NPM som idé fungerar naturligtvis lika illa i kommunal verksamhet som i offentligt finansierad privat. Men att till en pressad arbetssituation även foga ägares och investerares krav på vinstutdelning kan närmast liknas vid att släppa lös en mink i en kräftodling. 

Erfarenheterna från Covid-19 förskräcker. Och allting pekar på att ojämlikheten, klassklyftorna, spelar en stor roll även i denna ohälsa. Med högst dödlighet i de grupper som även har den kortast förväntade livslängden. Föga förvånande återfinns många av dessa inom kommunal omsorg. Dom som i mindre utsträckning väljer utförare, även där så är möjligt. Och som högst troligt har bekanta och anförvanter som INTE kunnat arbeta på distans eller kunnat undvika trängsel till och från arbetet.

Detta måste en Corona-kommission titta på. Detta känns viktigare än att undersöka hur pandemin slagit mot olika utförares brukare. Men framför allt gå till botten med hur scheman pressade enligt NPM påverkat hygien, kvalité och säkerhet inom vård och omsorg.

Men som sagt, grunden till haveriet lades 1991, och ingen har vare sig velat eller haft mandat att göra något åt det.