En av mina favoritbloggar bland klimathaveristerna Watts up with that har i dagarna presenterat 450 peer-reviewed (förhandsgranskade) vetenskapliga dokument som blivit publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Något som av naturliga skäl också får genomslag i den svenska debatten, det syns främst i kommentarer under debattinlägg. Vissa uppgifter sprids mycket snabbt på nätet.
Nyfiken som jag är kollad jag upp den första artikeln i den digra listan. Det visade sig vara en temperaturrekonstruktion för de senaste 2000 åren, utan trädproxies (så viktigt att det måste stå i rubriken), av Craig Loehle. Det visar sig vara en samanställning av olika rekonstruktioner av olika forskare. Craig Loehle har sedan genomfört forskarbragden att görs en statistisk sammanställning av dessa serier.
Och inte nog med detta, han har även tvingats lägga ner arbete på att välja ut vilka serier han ska ta med, 18 stycken blev det, och det fanns betydligt fler att välja bland. Det är möjligt att han begränsat urvalet genom att bara ta med serier som har en framträdande varm medeltida värmeperiod, eller förkastat serier som visar på en signifikant temperaturökning de senaste decennierna. Craig Loehle, är matematiker, inget fel i det. Men ska man publicera en rapport om klimatet under 2000 år, kanske man ska ha lite mera på fötterna än att bara vara en duktig statistiker.
Jag kan faktiskt inte låta bli att undra: är det verkligen hederligt att plocka serier av andra forskare, och göra till en egen rapport. Låt vara att det ger cred åt en forskare varje gång forskarens resultat används. Men att kalla arbetet för en peer-reviewed forskarrapport anser jag är att gå för långt. Han har ju faktiskt inte deltagit i något fältarbete överhuvudtaget.
Jag kan heller inte låta bli att småle över underlaget han använder; 15-20 serier för att rekonstuera hela jordklotets temperatur under 2000 år. På ett väldigt elegant sätt undviker han dispyten om Sibirien och Yamal, som jag skrivit om tidigare här och här. Han har inte tagit med ett enda värde från Ryssland överhuvudtaget! Jag som trodde att man skulle plocka med så mycket uppgifter som möjligt ... Och de uppgifter Craig Loehle redovisar, finns naturligtvis redan med i IPCC:s sammanställning (förutsatt att de fanns tillgängliga vid den tidpunkten).
Hans slutsats då? Jo, naturligtvis att vi inte haft någon uppvärmning av betydelse under senare tid, och att det var varmare under medeltiden. Bra, då kan väl Craig Loehle åka till Sibirien och förklara för människorna där att permafrosten inte tinar, eftersom det inte har blivit varmare. Jag tror att det skulle lugna de boende i de arktiska områdena ...
Och vilken välrenomerad vetenskaplig tidskrift är det då Craig Loehle har publicerat sig i. Jo, Energy and Environment journal. Hmm ...
Svd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Men artikeln på svd deras källor är bra mycket bättre är Loehle och trovärdiga. Publicerade i vetenskapliga tidskrifter om klimatologi.
SvaraRaderaFlera liknande rapporter finns nämner svensk klimathysterisk media och IPCC dessa. Det verkar också bli flera.
Jag tycker det verkar som IPCC:s framtida uppvärmning mest finns i folks psyken och i datormodeller.
Den verkliga temperaturhöjningen uteblir.
Vanligt folk tror att detta år är det varmaste hittils. Det var 1998 som var varmast sedan har det gradvis sakta blivit kallat globalt sett.
Omar, det finns bevisligen intressanta artiklar inom området. Det borde medföra att rent dravel sorteras bort ifrån bloggar som exempelvis "Watts up with that", och att seriöst intresserade borde dra sig för att använda dessa som referens i debatten. (Se gärna kommentarerna till Svd-inlägget.)
SvaraRaderaNej, Omar, IPCC:s modeller finns i högsta grad i verkligheten, något som jag också skrivit ett flertal inlägg om här på bloggen. Läs gärna inlägget "Vad är en klimatforskare". När det gäller konsekvenser för såväl människa som miljö har det visat sig har IPCC:s modeller visat sig sorgligt underdimensionerade.
Att inte 2009 är det varmaste året kan vi slå fast utan problem, ty det är inte slut ... Även UAH:s satellitmätning visar på en långsiktig trend på plus 0,13 grader per decennium; det ger 0,013 grader per år, och det säger sig självt att naturliga variationer ger större utslag än trenden.
Jaha, du tycker att Craig Loehle ska ge sig ut på fältarbete och själv fixa alla mätvärden till sina studier? Blir nog inte många multiproxystudier gjorda med de kraven, varken av Loehle eller någon annan i så fall. Så enkelt kastar du en hel gren av klimatvetenskapen i sophinken!
SvaraRaderaDu tycks vara ovetande om problematiken kring trädringar, trots att det beskrivs i Loehles artikel? Du verkar också tycka det är konstigt med en varm medeltid, vilket det inte alls är. Titta exempelvis på Håkan Grudds utmärkta studie från Torneträsk. Han konstaterar att en period under medeltiden var betydligt varmare än idag. Precis som Loehle konstaterar i sin studie.
Annars är det mest intressanta med Loehles studie är att den visar hur avgörande urval och viktning är för det slutgiltiga resultatet, vi ska alltså inte se den som en absolut sanning om historiska temperaturer. 18 serier är, som du säger, väl lite. Han har i alla fall lyckats vända alla serier åt rätt håll till skillnad från erkända klimatforskare som Mann (2008) och Kaufman (2009).
Bengt A, nej, jag ser inget konstigt med vare sig MWP, LIA - eller den senare uppvärmningen. Det gör för övrigt inte IPCC heller. Allt finns med i de senaste rekonstruktionerena. Den som kommer till någon annan slutsats om exempelvis MWP lever troligen i det förgågna.
SvaraRaderaIntressant glidning du gör i slutet; "lyckats vända alla serier åt rätt håll". Kan du referera till enda felvänd SERIE, så välkommen åter. Det fall som du hänvisar till, om jag tänker på rätt detalj, så gjorde även den aktuelle forskaren en speciell not om just detta prov.
Jag undrar fortfarande vad Loehle ville åstadkomma med sin sammanställning. Han har ju i stort sett bara använt samma material som IPCC redan har med i sin rekonstruktion, så vad nytt???
Viss skillnad på att samla in material och att körsbärsplocka rapporter.
Och slutligen: Var någonstans har jag påstått att Loehle skulle samla in alla mätvärden? Viss skillnad på det, eller att ha erfarenhet från fältet...
Ja, Loehle beskriver problemen med trädproxies, undrar om han skrivit av någon av Briffas rapporter?
Loehles multiproxy publicerades långt innan senaste debatten om Briffas Yamal-proxy så hur skulle Loehle kunna kommentera det?
SvaraRaderaI ditt inledande inlägg skriver du Jag kan faktiskt inte låta bli att undra: är det verkligen hederligt att plocka serier av andra forskare, och göra till en egen rapport. Jo, det är hederligt. Man tar del av andra forskares publicerade resultat och bygger vidare på dessa i egna studier. Klassar du det som ohederligt så vill jag upplysa om att alla universitet i så fall är djupt ohederliga institutioner.
Angående upp och ner vända proxies: Här har Mann gjort en uppdatering av Mann (2008) där han exkluderar 7 serier, varav 4 är de upp och ner vända från Kortajärvi i Finland.
Tack för länkarna Bengt! De visar, framför allt den om Manns uppdatering, hur en seriös vetenskapsman hela tiden förbättrar och uppdaterar sina resultat. Det är sådant som för forskningen framåt.
SvaraRaderaHåkan Grudds resultat från Torneträsk är också mycket intressanta - resultat som naturligtvis kommer att bli en liten del av den samlade rekonstruktionen av historiskt klimat, som hela tiden blir allt bättre.
Till skillnad från Loehles sammanställning som är ett hopplock av valda delar, som redan tidigare varit publicerat. (Och jag begriper fortfarande inte på vilka kriterier han har valt just de serier han använder, det stinker körbärsplockning lång väg.)
Det här med att utesluta vissa analysmetoder, och föra en diskussion kring detta, har även gjorts av Mann i hans rapporter.
Det som är synnerligen graverande för Loehle är att han i sin "rapport" för ett resonemang kring osäkerheter i de serier han INTE använder, men struntar i det kritiska tänkandet för det material han faktiskt använder. Till skillnad från Mann och Briffa.
Som svensk är det naturligtvis extra intressant med Torneträsk och det är värt att notera att Briffa gjort två tidigare rekonstruktioner utifrån ungefär samma material som Grudd. De ser ganska annorlunda ut och detta är en av bakgrunderna till att Steve McIntyre granskat denna (och även Briffas Yamal-serie). Grudd använder en bättre metod än Briffa och därför borde man kasta Briffas tidigare rekonstruktioner på sophögen.
SvaraRaderaJag har egentligen inget större intresse av att försvara Loehles studie. Den har en del brister som du säger. Men angående Mann så är hans agerande kring sin studie från 2008 snarast ett exempel på frånvaro av kritiskt tänkande. I sitt svar till McIntyre kallade han anklagelserna ”bisarra”. Först när Mann var helt överbevisad genom att kollegan Kaufmann bekräftade felet gjorde han en korrektion av sitt arbete.