Jag har halvhjärtat försökt följa med i turerna kring temperaturrekonstruktionen av ett område i Ryssland, närmare bestämt Taymyr. Steve McIntyre ifrågasätter resultaten som presenterats av Keith Briffa, och gör det i något hätska ordalag.
Jag kan för lite om trädproxys för att överhuvudtaget uttala mig i sakfrågan. En kunskapsnivå som jag tror mig dela med många klimatdebattörer, inklusive Steve McIntyre. Det är därför inte överraskande att sakfrågan formligen dränks av inlägg från bloggar som antingen är skeptiska till en förstärkt växthuseffekt (en förstärkning orsakad av att vi människor frigjort kol från det geologiska kretsloppet) eller rent fientliga till denna tes.
Om jag tolkat tvisten riktigt så handlar den om den senare delen av 1900-talet, och om vi har haft en uppvärmning under den perioden, och i det aktuella området. Steve McIntyre hävdar att Keith Briffa har "körsbärsplockat" träd för att få fram en kurva som visar på en uppvärmning i slutet av förra århundradet (1900-talet).
Jaha, men se då för f-n till att kolla om Keith Briffa har rätt eller inte! Dispyten handlar om en period som vi kan rekonstruera utan trädproxies. Utan någon någon större kunskap kan jag slå fast att det är den här perioden som ska användas för att kallibrera trädproxies; forskarna vet tillräckligt mycket om klimatet de senaste decennierna, eller kan ta reda på det, för att kunna kontrollera giltigheten i just trädproxies.
Jag kan inte göra mig kvitt tanken, att det är just därför som McIntyre koncentrerar sig på att det är fel i urvalet av träd (eller vad det nu är), och att man därför inte kan dra några slutsatser, eller fel dito, av Briffas arbete. McIntyre verkar inte vilja blanda in den fakta vi faktiskt kan få fram om klimatet i Taymyr.
Det finns meterologiska data från området, inte bara från en station; det finns tidningsuppgifter och andra skriftliga källor; det finns erfarenhet från, trots allt många, människor som bor i området (tänker främst på renskötare som lever av och med naturen); det finns alldeles säkert tidigare arbeten från biologer om flora och fauna, och som kan användas som referens för att se eventuella förändringar. Det finns till och med satellitmätningar av såväl temperatur som isutbredningen i Ishavet.
Jag anser att den som i första hand är intresserad av klimatet i vår närhistoria, skulle lägga ner tid och energi på ovanstående för att skapa sig en bild av verkligheten. Därefter kommer den intressanta frågan: Hur väl stämmer denna verklighet med de trädproxies som finns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Hehe. Varför tror du att Steve McIntyre inte vet vad han sysslar med? Han är ju statistiker, och om du läser lite på hans blogg så finner du att han är väldigt duktig på det han sysslar med. Jag har inte sett något bra svar på hans avslöjande. RealClimate försöker mest göra narr av honom, vilket inte är nödvändigt om man kan visa vad McIntyre har gjort fel. Vilket man alltså inte visar.
SvaraRaderaBriffas Yamalproxy sträcker sig ganska långt bakåt i tiden. Jag vet inte exakt hur långt, men åtminstone några hundra år tror jag. Fram till någon gång på 1900-talet använder han ett acceptabelt antal träd, men mot slutet av 1900-talet har det antalet sjunkit till under 10 st, och det är dessa träd som orsakar den kraftigt positiva trenden för samma period i hans rekonstruktion. Just det råder det ju inga tvivel om. Varesig man gillar McIntyre eller ej så måste man ju medge att han har rätt i detta.
Av det du skriver i slutet av inlägget håller jag i mångt och mycket med dig. Man bör jämföra Briffas rekonstruktion med exempelvis temperaturserier från området, även om just det inte är McIntyres uppgift. Men vad jag har sett så finns ingen motsvarighet till Briffas hockeyklubba i dessa mätserier. Och vad McIntyre poängterar är just att slutet på Briffas rekonstruktion inte är hållbart.
Sen försöker ju McIntyre hålla en ganska god ton också, så han säger inte rakt ut att Briffa har körsbärsplockat dessa träd, men det känns som att han antyder det. Och det är väl ganska sannolikt också.
Jodå, jag är fullständigt övertygad om att McIntyre vet vad han sysslar i det här fallet - han är ju statistiker.
SvaraRaderaHan vet naturligtvis vilken trädringserie han ska plocka in för att ändra resultatet, även om han fick avlägsna sig en bit från det område varifrån Briffa hämtade sitt material.
Jag är glad att du håller med om att man bör jämföra rekonstruktioner med andra resultat. Jag vill dock hävda att det krävs mer uppgifter än bara instrumentella. Hade man bara utgått bara från instrumentvärden, hade heller inte den globala uppvärmningen varit något att bry sig om. Ett antal tiondelar på en termometer gör inget - det är hur natur och levnadsbetingelser ändras.
Men, som sagt, McIntyre har lättare än jag att plocka fram instrumentdata, han skulle kunna göra det på en kafferast, om han hade tyckt det var viktigt att få fram sanningen om temperaturutvecklingen i den aktuella regionen.
Bo Jonsson. McIntyre har även s a s arbetat på fältet med trädringar, och den "ändring" han gjort är att han beräknat data Briffa utelämnade, så att nu området får så många träd som krävs, och sen har han tagit ett snitt av Briffas och de träd som utelämanades.
SvaraRaderaMen han noterar även att Briffa låter ett enda träd styra grafen så att hockeyklubban fås.
Du skriver: "McIntyre har lättare än jag att plocka fram instrumentdata, han skulle kunna göra det på en kafferast, om han hade tyckt det var viktigt att få fram sanningen om temperaturutvecklingen i den aktuella regionen".
Vad menar du? McIntyre har ständigt träget frågat efter data, men förvägrats den från både Briffa och tidsskrifter, så han har inte haft tillgång till den. Till sist lyckades han få en tidskrift att begära data från Briffa som därför var tvungen att lägga ut den offentligt. Först efter det kunde McIntyre granska detta och visa resultat för all data, vilket han gjorde inom just timmar.
Var det ändå inte mer senfärdigt av Briffa att dröja många långa år med att publicera data? :)
Tids nog kommer du att få fundera på din ståndpunkt (även om den är 100% integrerad med politik) på detta sätt: "Levnadsbetingelserna ändras -- fast iofs 180 grader diametralt motsatt vad vi sade".
SvaraRaderaMagnus A, trevligt med en gäst som presenterar sig!
SvaraRaderaNja, McIntyre har väl arbetat med gruvprospektering , någon uppgift om att han sysslat med trädproxies på fältet har jag inte hittat. (Jag hoppas verkligen inte att du ställer upp på att Fred Goldberg, som besökt Svalbard en gång, är polarforskare som han ibland presenterar sig som.)
Undrar om vi inte pratar förbi varandra; menar du att McIntyre inte kan ta fram de instrument- och satellitdata som finns över området. Den datan ser jag som väsentlig för att avgöra vilken av Briffas eller McIntyres analyser, som stämmer bäst överens med verkligheten. Det är ju trots allt den senare delen av 1900-talet det handlar om.
Att vi har haft en uppgång i temperaturen globalt sett under den period det handlar om hoppas jag är klarlagt, och det intressanta är om Yamal följer den trenden, eller är ett undantag. Som jag skrev om i mitt inlägg anser jag att andra observationer än instrumentella är än viktigare för bilden av Yamals klimat. Jag känner mig nära sanningen när jag hävdar att en ensam analysmetod inte kan berätta sanningen om klimatets utveckling.
Något jag skulle tycka var intressant vore en karta över området, och angett varifrån träden hämtats. Sedan blir jag brydd över ditt svar; antingen grundar Briffa sina resultat på ett eller 12 träd, inte båda delar väl?
För slutet av 1900-talet grundar sig Briffas proxy på ca 10 träd. Många av dessa ser ut att vara körsbärsplockade, om man säger så, och ett av träden avviker extremt kraftigt från resten, och påverkar på egen hand resultatet ganska mycket som jag har förstått det. Och det är uppenbart att denna kraftiga avvikelse inte är orsakad av förhöjd temperatur, utan något annat.
SvaraRaderaAnonym, jag blir väldigt nyfiken på hur du tänker när du skriver "ca 10 träd"; trots att vi vet att det rör sig om tolv träd, ett exakt antal. Frågan är om det är en medveten "felskrivning" för att ge det träd, som du hävdar "avviker kraftigt", extra tyngd i serien?
SvaraRadera"Körsbärsplockning" är en mycket grov anklagelse i vetenskapliga sammanhang, och jag tycker att det är märkligt att man grundar en sådan anklagelse på andra trädproxies, i stället för att kontrollera riktigheten i Briffas arbete mot annan data och undersökningar som bör finnas för det aktuella området. Vad säger till exempel renskötarna som lever och verkar i ormådet? Jag ser deras eventuella vittnesmål som lika viktigt som McIntyres.
Jag ska förklara vad jag menar med "ca 10 träd". Det var kanske lite slarvigt uttryckt, men antalet träd i proxyn är inte konstant med tiden. Som jag minns det var det 12 träd fram till 1988, sedan 10 träd till 1995, sen används endast 5 träd för slutet av 90-talet. Jag vet inte om det var just dessa siffror, men något liknande i alla fall.
SvaraRaderaÄven om Briffas rekonstruktion stämmer bra överens med 1900-talets faktiska temperaturutveckling så gör inte det rekonstruktionen okej. Den baseras på ett alldeles för lågt antal träd. Skulle man använda ett större antal träd skulle man få ett mindre dramatiskt resultat. Om Briffas resultat nu skulle stämma bäst med verkligheten så betyder det snarare att trädproxys inte är pålitliga än att Briffas rekonstruktion är gjord på rätt sätt.
Jag måste erkänna att jag inte blir klok på din argumentation (andra stycket). Menar du med automatik att ett större antal träd skulle ge ett annat resultat?
SvaraRaderaEller menar du att resultatet skulle bli annorlunda bara McIntyre fick välja träden? Jag tycker det verkar som om McIntyre anklagar Briffa för körbärsplockning, grundat på en egen dito.
Jag menar att resultatet skulle bli annorlunda med en hel population med träd. McIntyre har inte körsbärsplockat några träd. Han har jämfört Briffas låga antal träd med ett större antal träd från ett närbeläget område. Dessa träd har McIntyre inte valt ut ur en större population, utan han har använt hela populationen. Sen spelar det ingen roll vem som samlar in denna population, bara det görs på rätt sätt.
SvaraRaderaVärt att nämna är att McIntyre redan 2006 började kontakta bl a Nature och andra tidskrifter vars policy är att man ska kunna få ut grundläggande data från diverse artiklar så att man själv ska kunna verifiera resultaten. McIntyre hade sett att Yamalproxyn visade en överdrivet kraftig trend för slutet av 1900-talet, men han visste inte vad proxyn baserades på, därav försöken att få ut data från tidskrifterna. Han hänvisades dock till Briffa, som i sin tur vägrade lämna ut data till McIntyre. Det är inte så konstigt med facit i hand.
Men så slutligen 2008 kontaktade McIntyre Philosophical Transactions of the Royal Society B, som hade publicerat en artikel där Briffa använde Yamalproxyn, och till skillnad från övriga tidskrifter höll Phil Trans B upp till sin policy och tvingade Briffa lämna ut data till McIntyre. Den processen tog ytterligare ungefär ett år, och McIntyre kunde därefter snabbt konstatera vad som var fel i Yamalproxyn. Hade det inte varit något fel i proxyn så är det väl rimligt att Briffa hade lämnat ut all data direkt.
Hela Yamalhistorien är ganska rörig, så jag reserverar mig för detaljfel. Men slutsatsen att Yamalproxyn baseras på ett alldeles för lågt antal träd kvarstår.
Anonym, vet du något om hur avståndet mellan Briffas område och det "närbelägna" området? Väsentligt anser jag.
SvaraRaderaDu tror möjligen inte att få (kanske bara ett) träd eller ett större antal dito från samma population ger samma resultat?
Jag håller med dig om att samlandet måste gå rätt till. Vad man ska tänka på vet jag inte, och jag skulle bli mycket förvånad om McIntyre vet det.
Jag ska inte svära på det, men jag har fått uppfattningen att de träd som McIntyre plockat in i Briffas serie redan finns med i IPCC:s rekonstruktion, tillsammans med Yamal-serien (Schweingruber- respektive Briffaserien) .
(Att McIntyre generellt benämner trädproxies och arbetet med detta för "European Hockey tour", anser jag visar brist på mognad - karln visar själv att han inte är värd att ta på allvar.)
Jag tror att avståndet är ca 40 mil. Det kan förstås medföra en viss skillnad, men som jag har förstått det är områdena likartade klimatmässigt.
SvaraRaderaOlika träd växer olika mycket vid olika tider. Något träd kan t ex vara skuggat under en lång tid (av andra träd t ex), för att sedan, efter kanske ca 100 år, komma ut ur skuggan och få en växtboost. Har man ett lågt antal träd så kan t ex den faktorn spela stor roll. Därför måste man ha ett stort antal träd.
Jag vet inte huruvida IPCC har med Schweingruberserien eller ej, men om det är så, så är ju det bra. Men frågan då är om Yamalserien får lika mycket vikt som Schweinergruberserien, och det vore ju fel, eftersom Schweingruberserien består av ett mycket större antal träd.
Jag tycker inte att McIntyre beter sig omoget. Åtminstone inte jämfört med Gavin Schmidt med flera på RealClimate, som provocerar med inlägg som får McIntyre att framstå som ganska mogen och sansad. Han har blivit häcklad på RealClimate under en lång tid, utan att bete sig likadant tillbaka. Jag tror att väldigt få skulle klara att behärska sig så bra som McIntyre har gjort.
Ja, du ser, det finns mycket att tänka på vid trädproxies. Det är inte bara till att blanda hur som helst. Det är väl därför som McIntyre inte har bedrivit någon egen forskning.
SvaraRaderaOch då kan man ju utan risk håna en annan forskare.