Återstår att tillkännage fredspriset

Nu har de aderton tillkännagett årets nobelpristagare i litteratur; Herta Müller, tyskrumänska får priset, och motiveringen talar för sig själv: "som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap". Jag måste erkänna att jag inte läst henne, men fick lust att göra det. Och, som jag ser som viktigast av allt, vilket går som en röd tråd genom årets nobelpris: priset utdelas till någon som är i sin krafts dagar, och som har mycket mera att ge, och inte som en medalj för lång och trogen tjänst.

Nu återstår att Norska Nobelkommitten tillkännager årets fredspristagare, sedan är årets tillkännagivande av pristagare avklarat. Ekonomipriset då?

Inte någonting annat än någonting som katten släpat in, och utan tvekan i strid med Nobels testamente och vilja. Hade Alfred Nobel ansett att ekonomisk "vetenskap" varit värd att uppmärksamma tillsammans med de andra, hade han naturligtvis tecknat ner detta. Det är obegripligt att Sveriges Riksbank kunnat mygla in detta pris i Stockholms Konserthus.

Av och till höjs röster för att utöka antalet nobelpris, bland annat av en forskargrupp i tidningen New Science (Svd). Dumheter! Avpolletera ekonomipriset i stället, så försvinner en stor del av grunden till den typen av spekulationer.

När jag läser om årets nobelpris i kemi, kan jag inte låta bli att tänka på en kvinna som aldrig fick priset, eller kunde få det. Hon dog 1958, fyra år före det att Watson, Crick och Wilkins fick priset för att ha kartlagt DNA-strukturen. Rosalind Franklin var den som hade tagit de första röntgenkristallografi-bilderna av den gåtfulla molekylen, som visade att denna var en dubbelspiral. Hon var den första som använde den teknik som resulterat i ett antal nobelpris, inklusive årets kemipris. Vetenskapsförfattaren Bill Bryson beskriver kortfattat intrigerna kring DNA-molekylen i sin underbara bok En kortfattad historia om nästan allting. En fantastisk bok för den som vill läsa om naturvetenskapernas utveckling.

Den miljö Rosalind Franklin arbetade i var inte rolig, man förstår varför inte fler kvinnor tilldelats nobelpriset; och det är troligt att hon, om hon levat, hade utmanövrerats så pass, att hon inte kommit i fråga 1962 (antalet pristagare är begränsat till tre). Skandalen med att Lise Meitner inte fick priset, kunde inte upprepas, objektet hade avlidit. Lise Meitner? Jo, det var hon som upptäckte att tunga grundämnen, exempelvis uran, kan klyvas, och att energi frigörs ...
DN Vetenskap Aftonbladet DN Kultur Svd Kultur