Fäbodbruk - ett kulturarv för biologisk mångfald

Fäbodbruket är en del av vårt kulturarv, och viktigt för den biologiska mångfalden, och måste därför också betraktas utifrån det. Om man tror att fäbodbruket är en viktig en del av vår livsmedelsproduktion, tror jag att man hamnat på fel spår.

Livsmedelsproduktionen kan vara en mycket viktig del i ett större koncept, men knappast bärande för verksamheten.

Fäbodbrukarna ser till att hålla odlingslandskapet öppet, och med det en flora och fauna som utvecklats tillsammans med människor och husdjur under årtusenden. (Tänk bara på Jämtlands utrotningshotade landskapsblomma, brunkullan). Detta ska de aktiva brukarna ha betalt för!

Någonting har gått riktigt fel när rovdjuren utpekas som ett hot mot fäbodbruket (SVT Gävledala). Biologisk mångfald är vad det låter, och ingen utrotning i toppen på näringskedjan. Den som är av annan åsikt ska inte använda ordet! (Den vargstam vi har i sverige skulle betecknats som näst intill utrotad om det gällt ett annat djur.)

Fäbodbruket växte fram i en tid då det fanns gott om rovdjur i skogarna, och borde kunna utvecklas i en tid då det finns ett mindre antal rovdjur. I all synnerhet då fäbodbrukets viktigaste bidrag till samhället inte är livsmedel.