Hans Rosling - en äkta folkbildare

Det finns människor som gör mig på gott humör, även i november med regn och rusk. Hans Roslings video på SVT:s Ställ Om är en höjdare. Genom att använda statistik som underlag - så som statistik ska användas - så klär han av alla oss som har, eller hade, förutfattade meningar om jordens överbefolkning.

Han ger svaret på hur många barn en genomsnittlig familj har i Indien eller Bangladesh. Svaret blir något överraskande 2,4-2,5 barn per familj. Alltså genomsnittet är två och ett halvt barn per kvinna i dessa länder, som ofta brukar pekas ut som orsaker till befolkningsökningen.

Verkligheten ändras, och gör det snabbt, i takt med att utbildningsnivå och levnadsstandard höjs. Säkert snabbare än vad den gjorde i vårt land, när vi gick från storfamiljs-samhället.

Interjuven med Rosling är tankeväckande. Han berör också den stora frågan vad gäller den påstådda överbefolkningen: Det är västvärldens sätt att hantera resurerna som är problemet. Inte de fattigaste länderna. Enligt mitt sätt att se problematiken, vilket jag tidigare har skrivit om, beror vissa debattörers fixering vid överbefolkning på att man helt enkelt inte vill ha någon konkurrens av fattiga länder, om än den är försummbar. Ett cyniskt sätt att tänka helt enkelt. Ett sätt att skylla iväg vårt överutnyttjande av resurser.

Rosling tar upp det känsliga ämnet med hur mycket västvärlden satsar på jordbrukssubventioner, och i stort intet på att utveckla jorbruket i tredje världen. Förr eller senare måste politikerna ta tag i det här, och det kommer att bli protester ...

Det kommer knappast att bli populärt hos alla bönder, den dag vi inte längre får dumpa jordbruksprodukter i fattiga länder (som vi gör i dag, för att sedan undra varför de fortfarande är fattiga).


Är det någon som protesterar om jag säger, att Hans Rosling är strålande kandidat att utses till Årets Folkbildare av Vetenskap och Folkbildning?