Detta var väl ändå en typisk ickenyhet. Att Maud Olofssons son arbetar på ett företag som tillverkar vindkraftverk, en branch som är beroende av svensk lagstiftning. Det finns många företag som tillverkar vindkraftverk, och som likaledes är beroende av samma lagstiftning.
Hade sonen arbetat på ett företag som haft något som påminner om monopolställning, eller som varit leverantör till staten, hade jag förstått gnället. Nu blir det bara ...löjligt. (Ja, jag vet att det gäller ett område i Piteå, och bara ett företag i detta fall, men förfarandet är generellt. Och centern gick faktiskt till val på att öka uttaget från vindkraft.)
Varför detta blåses upp är lätt att förstå:
1. Det är en enkel nyhet, som kräver minimalt med journalistiskt arbete.
2. Det är alltid intressant att kunna utpeka makten som myglare, vare sig det ligger något i det eller inte.
3. Maud Olofsson är rejält stukad efter Vattenfall (där hon fått skoningslös kritik, och som jag ser det en berättigad sådan). En minister som fått drevet efter sig får mycket lätt samma drev efter sig igen.
Jag tycker illa om den här sortens drev. Det är ett alldeles utmärkt sätt att få duktiga människor att avstå från att satsa på politik, men det är kanske det som är meningen?
Frågan som man bör ställa sig i ett sådant här fall är: Hur hade centern och Maud Olofsson agerat om inte hennes son arbetat där? Annorlunda, tror ni? Eller kräver ni att ministern ska vara extra senfärdig bara för att sonen arbetar där?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar