Arktis och sotet

Dagens nyheter skriver om vedeldning och "det bruna molnet" som en bidragande faktor till den uppvärmning vi sett under de senaste decennierna. För oss på norra halvklotet har uppvärmningen varit störst i de arktiska regionerna. Temperaturen har stigit dubbelt så snabbt i i Arktis som i resten av världen; cirka 1,5 grader sedan 70-talet.

FN:s klimatpanel har sagt att om temperaturen stiger ytterligare två grader är havsisen vid nordpolen hotad sommartid. En grov underskattning har det visat sig. Isen är redan i dag illa ute med temperaturhöjning vi haft.

Koldioxiden har den effekten att den reflekterar tillbaka värme till (eller i) atmosfären, och på så sätt förskjuter strålningsbalansen. Sot eller mörka partiklar mera absorberar värme (från solinstrålningen) - vare sig de finns i luften eller inbäddade i snö/is-kristaller.

Värt att tänka på när det gäller Arktis är att den största uppvärmningen skett vintertid. Danmarks vädertjänst redovisar temperaturerna norr om den 80 breddgraden, och här syns förändringen tydligt. Man får klicka sig tillbaka bra många år innan man kommer till "kalla" vintrar vid nordpolen. Här kan omöjligen sot och stoft ha så stor betydelse lokalt (mörkt). Däremot under sommarens midnattsol, men det är en årstid som INTE har blivit så mycket varmare, eller inte alls.

Den som ser vedeldningen som den största orsaken (och det gör inte forskarna i artikeln heller) till uppvärmningen ska nog fundera en gång till.