Professor Lindzen fast i klimatmodellerna

Professor Richard S. Lindzen, har hållit ett föredrag med den återhållsamma rubriken Deconstructing the Global Warming. Hans powerpoint-presentation är här tillgänglig via pdf-fil.

Detta föredrag omnämns nu på olika debattsidor, bland annat Newsmill, och det kommer att tas upp bland kommentarerna till den debattartikel på Aftonbladet, som handlar om att inte växthusgaserna känner några gränser; man kan till och med få intryck av att Lindzen kommit med något så sensationellt att AGW kan kastas på historiens skräphög. Nej, jag har läst - utan att imponeras.

Han vill slå hål på AGW, genom att hävda att det inte finns någon positiv återkoppling (det vill säga att ökad värme genererar mera vattenånga, som också är en växthusgas; att ett krympande istäcke i arktis gör att vattnet tar åt sig mera solstrålning etc).

Jag förundras över den knastertorra retoriken; hur man ens kan diskutera AGW, och så konsekvent undvika verkligheten. Det är som om, att när inte kartan stämmer med verkligheten, så drar man för persiennerna och stänger dörren.

Lindzen ägnar några sidor åt havsnivåhöjningen, och konstaterar att det inte är någon fara. Hur är det? Är det helt fel att glaciärerna generellt sett kymper? Hur kan man ens diskutera havsnivåer utan att beröra glaciärer och inlandsisar. (Här måste jag i ärlighetens namn säga att inte heller IPCC verkar ta havsniverna på allvar.)

Och att Lindzen säger att det inte finns någon positiv återkoppling; betyder det att vi behöver bry oss om metangas och koldioxid, som frigörs när permafrosten tinar? Är det ett argument, som gör att vi inte behöver bry oss om, att de människor som lever på, med och av tundran får ändrade levnadsbetingelser? Men helt okänslig för verkligheten var ändå inte presentationen; han tog upp att produktionen av vete och majs ökat i USA, vilket är en väntad effekt av klimatförändringarna.

Lindzen tar upp arktis is, ett komplicerat område som bland annat forskare vid NASA och NSIDC ägnar sig åt. Det handlar om isens utbredning, dess koncentration och volym, för att nämna några faktorer. Lindzen tar upp en anekdot från 20-talet; en tidningsartikel som beskriver hur isen smälter... Och några diagram från någon gång i vår/somras. Frågan är om inte Linzen i det här fallet är mera entertainer än forskare.

Det är ju inte termometrar som smälter permafrost och is, utan ett förändrat klimat - såväl temperatur- som nederbördsmässigt.