Mellan raderna

tycker jag mig läsa att regeringen inte är överens om vad Vattenfall ska ha för uppdrag. En fortsatt satsning på kärnkraft eller en spjutspets för ny energiteknik. Och då går det som det går. Ett bolag som får driva lite vind för våg, utan några egentliga ägardirektiv. Och det är inte vilket bolag som helst, det är en jätte med en årlig omsättning på närmare 170 miljarder kronor. Europas femte största elproducent.

Visst skulle Vattenfall kunna vara ett bolag som satsade på utveckling av elektricitet som inte lämnar efter sig vare sig radioaktivt avfall eller släpper ut koldioxid. Om viljan hade funnits.

Dessvärre tror jag inte att den viljan finns, mera än hos centern. Och det partiet får nog inte skriva ägardirektiven för Vattenfall. Särskilt besvärligt blir det också för en regering som har en underliggande ideologi av att staten inte ska lägga sig i marknaden.

Jag är rädd för att Maud Olofssons och centerns höga popularitetssiffror i den borgerliga regeringen bottnar i att partiet fungerar lite som en torped i exempelvis frågor om anställningstrygghet. Att centern säger det moderaterna, det nya arbetarpartiet, vill säga, men inte törs. Men när det gäller ägardirektiv till Vattenfall, då är inte centerpolitiken önskvärd. Inte alls bra med tanke på att Maud Olofsson har ansvaret för just detta statliga bolag.


Svd näringsliv DN Expressen Aftonbladet