Säkra elnätet efter hur det blåser

Strömmen måste fram. Så är det bara. Fungerar inte den delen av infrastrukturen, fungerar inget annat heller. Elförsörjningen måste garanteras i hela landet. Visst kommer det alltid att förekomma störningar. Men ju mer lednigsnät som säkras upp, desto mer resurser kan koncentreras på de ställen där, och när, det blir problem.

Det handlar om att göra elnätet motståndskraftigt mot yttre händelser; stormar, blötsnö, men även skogsbränder och annat oförutsett. Visst, vi kan gräva ned kablarna, men hur realistiskt är det för det lokala 10 kV-nätet? Jag har en siffra på 168 000 kr per kilometer för landsbygd, från en utmärkt magisteruppsats av Sophie Ståhle, som behandlar kostnader/intäkter med att säkra elnätet. Utan att fördjupa mig kan jag säga att siffran 168 000 inte är relevant vad gäller smålands stenlandskap.

Helt klart är att det blir frågan om investeringar som aldrig kommer att betala sig. Då måste man kanske hitta andra lösningar.

Först och främst måste elbolagen se till att underhållsröja ledningsgatorna, och vid behov bredda dem. Det här är känsligt, äganderätten... Men det måste göras - den som kräver att elen levereras får vackert ta och släppa till skog, efter ett fastlagt pris.

Men man kunde också vara smidigare än i dag, och prioritera avverkning där risken är som störst; göra upp en plan tillsammans med folk från SMHI.

Från vilket håll kommer de starkaste vindarna? Nästan uteslutande från väster. Så även denna gång, om jag tolkat väderkartan rätt. Då så, börja med att röja av, och avverka, västra delen av de ledningsgator som går norr-söder.

Expressen Aftonbladet Svd DN