En av mina bloggläsare Markus Likvidvänster, hade som kommentar på mitt senaste inlägg om nomineringshärvan hos moderaterna, något i stil med att den borgerliga pressen skulle försöka tiga ihjäl det. Jag var på vippen att svara, att jag tyckte att Markus tankegångar var väl konspiratoriska.
Nu börjar jag misstänka att han i vart fall i fråga om Svenska Dagbladet har rätt. Dessvärre. Vad som står i papperstidningen vet jag inte, men uppenbarligen vill tidningen inte stå värd för någon nätdebatt. Jag tror inte detta är bra för vare sig tidningen, moderaterna eller demokratin. Ett agerande som får tidningens konspirationer, om att miljöpartiets framgångar till stor del kan kopplas till journalisternas gröna sympatier, att framstå i löjlig dager. Att tidningen håller käften i en viktig demokratifråga kan då i konsekvensens namn kopplas till ledarredaktionens blå sympatier. Illa men troligt.
Juristen Eva Stenborre uttalar för DN att härvan till och med bör bli föremål för polisutredning, eftersom det INTE är fråga om något internt mygel. Och moderaterna verkar inte vilja tala om det som hänt. Bland inflytelserika moderater har Anne-Marie Pålsson krävt öppenhet. Ansvariga moderater hänvisar till att Ernest & Young ska granska nomineringsprocessen, och att inget blir offentligt innan den granskningen är klar.
Jag hade haft förståelse för detta, om det inte hade varit så att nomineringsprocessen fortskrider mitt i den här turbulensen. Det enda rimliga hade varit att avbryta nomineringsarbetet, och avvakta tills granskningen är klar, och ge granskningen den tid den behöver. Inte några dagar för en revisionsfirma att ringa runt till "misstänkta".
Och inte blir jag på bättre humör när jag läser om att den borgerliga regeringen vill behålla anonyma kampanjbidrag till partierna. Vad är det här för öppenhet? FRA-lagen kan man piska igenom, men egna känsliga uppgifter ska skyddas med lagens hjälp. Självmål kallas sådant för, och kommer att skada regeringen. Jag kallar det också för bestickning; det finns väl ingen vettig människa som skänker stora pengar till ett politiskt parti utan att vänta sig något i gengäld. "Valhemlighet" motiverar Ask det med. Jo, kyss mig.
Det stinker från den moderata garderoben.
Aftonbladet1 Aftonbladet2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Tja, sossarna och den övriga vänstern är inte så värst mycket bättre. (m) och de andra borgerliga partierna förvaltar arvet mycket väl. :-/
SvaraRaderaDe tråkiga med sådan här hantering är att den gemene medborgarens förtroende för demokratin, som statskick minskar.
Våra ”demokratiska” partier gräver själva demokratins grav.
Därför behöver Riksdagen reformeras så att allmänhetens förtroende återupprättas. Ex-vis med att begränsa mandatperioderna för riksdagsledamöterna o.s.v.