Grävande journalistik, tack!

En varg har tjuvskjutits. Man har sett spår efter vargen, spår av människor, och mycket blod. Av vargen inga spår. Den har fraktats bort.

Dessvärre inget annat att vänta av jägarmaffian. Och dessvärre lär nog lillebror i lokalsamhället skrämma människor till tystnad. Som en kommentator skrev: "filmen jägarna är ingen thriller - det är en dokumentär".

Själv tycker jag att det är dubbelt tragiskt. Landsbygden behöver nytt blod, inte vargblod, för att utvecklas. Väljer delar av landsbygden frivilligt att framstå som skjutgalna, kriminella dårar, är det knappast någon bra marknadsföring om man vill locka till sig driftiga människor med ett öppet sinne (av någon anledning hänger enteprenörskap och öppet sinne samman med varandra).

Det enda berörda bybor kan göra är att slå näven i bordet och inte låta sig hunsas - även om det inte är riskfritt. Det här beväpnade avskummet är inte ofarligt.


Men massmedia och journalister kan också göra en insats:

Se till så att allmänheten får reda på exakt var vargen är skjuten. Leta rätt på markägaren och ställ frågor (det är i princip otänkbart att någon skulle våga jaga på annans mark utan tillåtelse).  Glöm anonymiteten

Ta reda på vilka som har jakträtten på den berörda marken (behöver inte vara markägaren). Interjuva dem, de kan knappast vara okunniga om vad som hänt. (Och skulle någon vara okunnig, så får vederbörande en bra anledning att lämna det kriminella brödraskapet.)

Skulle det vara en så kallad bolagsskog, ställ det aktuella bolaget mot väggen och fråga, dels vad de tycker om att ha tjuvjakt efter rödlistade arter på sin mark, dels vad de tänker göra åt det. Tala om vad det är för ett bolag - de behöver säkert marknadföring ...

Det som händer i våra skogar måste bli så kallat allmängods.

Aftonbladet DN Svd