Vargen finns i den svenska faunan, och den hör hemma här. Den behövs i ett ekologisk samspel mellan bytesdjur och predator. Älgen har utvecklats tillsammans med vargen under årtusenden, och det ska nog vi människor akta oss för att ändra på.
Det händer att vargen biter ihjäl fränder av sin egen art - jakthundar. Det är dessvärre händelser som alltid kommer att inträffa, och inget vi helt kan undvika. Nyttjar vi naturen, biter ibland naturen tillbaka. Men man kan försöka så långt det är möjligt, så frågan är vad jägarförbund och kennelklubbar gör i ärendet.
Vi vet från viltskadecenter att "vargangrepp" på jakthundar ungefär lika ofta beror på att hunden sökt upp vargen som tvärtom. Av 140 vargincidenter med hund visade det sig att av de 35 fall, där någon sett angreppet, så hade hunden i 15 fall uppsökt vargen (ibland även drivit vargen) medan det i 20 fall var vargen som sökt upp hunden. Och vi kan nog utgå från att ingen hundägare ljugit för att skydda vargen.
Något som förvånade viltskadecenter var att vargen vid tester i fält INTE verkade reagera på hundens skall.
Så frågan är, vad gör ansvaria organisationer för att utarbeta exempelvis program för att få hunden att sky vargen. Finns det överhuvudtaget något sådant arbete?
För det kan väl ändå inte vara så illa, att man ser vargdödade hundar som ett bra argument för att bli kvitt vargen, och att sönderslitna hundar är ett pris för detta. I så fall är det skamligt.
Slutligen: Ge rent ut sagt fan i att lämna slaktavfall och åtlar i närhet till bebyggelse. Rovdjur, eller andra vilda djur, ska inte koppla ihop människa, och mänsklig vittring med mat.
Svd
tisdag 12 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar