Hur kan medeltemperaturen vara så stabil?

Frågan som jag ställer mig är hur medeltemperaturen för det här jordklotet kan vara så stabil, trots att väder och temperatur ändrar sig så mycket dag till dag.

Eller rättare, avvikelsen från medeltemperatur, anomaly på engelska, vilket är viktigt inne på engelska web-sidor. Ser man inte till att kolla på anomaly, säger inte en temperaturkarta ett enda dugg.

Trettio år är inte mycket att jämföra med vare sig det gäller väder eller klimat, men jag tar ändå och länkar till den satellitmätning som Roy Spencer, en välkänd skeptiker, redovisar från University of Alabama in Huntsville. Hans mätning sträcker sig över 30 år. För övrigt ett diagram som stämmer väl överens med andra mätinstitut, exempelvis NASA, som just nu är klara med analysen för 2009. Det enda man måste ta hänsyn till är att medianen kan skilja sig mellan olika mätinstitut. UAH har medianen 79-98, medan NASA har medianen 51-80; det skiljer 0,24 grader.

Redovisningen är månad för månad, och den kallaste månaden inträffar 1984 medan den varmaste slår till under El Ninõ-året 1998. Skillnaden mellan extremerna är ungefär 1,3 grader celsius. Skulle jag räkna ut medel år för år (vilket jag inte gitter) skulle skillnaden bli ännu mindre.

Likafullt visar hans långtidstrend (längst ner i värdetabellen) att temperaturen för jordklotet stigit med i genomsnitt 0,13 grader/decennium (för den allra nordligaste delen med 0,44 grader/decennium).

Uppenbarligen är termostaten väldigt stabil, och att även små avvikelser från normalen får effekter - om de drar i en riktning vill säga. Och det har de gjort. Värt att notera är även TV-programmet SVT Dokumentär, som tog upp den tillfälliga klimatförändringen efter Tambora-smällen i början av 1800-talet. Ett enormt vulkanutbrott som kastade upp mängder med stoft som skylde för solen under några år. Det sänkte medeltemperaturen med ca en grad, något som forskarna lyckades komma fram till efter en enorm kartläggning (programmet handlade till stor del om detta). Perioden vid tiden för utbrottet var kallare än i dag, och den grad som som temperaturen sänktes med blev till "året då sommaren aldrig kom". Året kallas också för 1800-frös-ihjäl. Missväxt, näringsbrist och sjukdomar. En grad.

Temperaturen i Sverige kan variera med mycket mera mellan åren, utan att det har någon större effekt. Men uppenbarligen betyder just medeltemperaturen för det här klotet en hel del.

Och detta tycker jag är långt mera betydelsefullt än de inlägg på olika fora som säger att ingen kan förutsäga hur klimatet ska bli om 100 år när man inte kan träffa rätt om vädret i morgon.

Vad vi kan förutsäga, är att det blir ett elände om medeltemperaturen stiger ett par grader framöver. Vad vi vet är att temperaturen stiger. Vi vet också att koldioxid är en växthusgas som påverkar jordens strålningsbalans.

Vad är det då för skillnad på att förutsäga väder och klimat? Jämförelsen med att kasta tärning om vädret är bra. Ingen vet vad tärningen kommer att visa efter nästa kast = väder. Men vi vet också att om vi kastar tärningen tillräckligt många gånger kommer medelvärdet att bli 3,5 = klimat. Vad som händer då vi eller något annat påverkar klimatet, är att förutsättningarna ändras för tärningskastandet.

Ett vulkanutbrott, med sot i atmosfären är drastiskt. Likna det vid att vi slipar till tärningen motsatt sida sexan (den siffran får symbolisera värme). När vi kastar tärningen kommer den fortfarande att visa sex ibland, fast mera sällan. Medelvärdet vid många kast blir då lägre än 3,5.

Det omvända när vi släpper ut växthusgaser. Vi slipar tärningen motsatt sida ett (bara fila till hörnen lite). Tärningen kommer fortfarande att hamna på ett; alltså det kommer fortfarande att bli smällkallt, fast inte riktigt så ofta och inte över så stora områden. Det kommer att bli lite varmare. Lite över medelvärdet 3,5.

Det är som man ofta läser, hybris att tro att människan kan styra klimatet. Just därför ska vi undvika att göra det.

DN Svd Aftonbladet