Källkritik, Herr Nilson

Ulf Nilson, beskriver i sin krönika i Expressen hur viktigt han tycker att nätet är för yttrandefriheten, och för att uppväga, som jag uppfattar honom, likriktningen. Lite kryptiskt beskriver han medieverkligheten, som att Sverige talar med kluven tunga.

Självklart har han rätt. Det talas med kluven tunga - ett officiellt nyhetsflöde, och ett "underground" flöde.

Ulf Nilson ger ett exempel:

" En strid ström av mejl och länkar talar om "18-åringen som var 31 år i Grekland", om asylsökande barn med skägg (!), om pojkar som flytt våld men hotar personalen på mottagningshem med kniv. Etc. Man slår fast att barnen - eller "barnen" - är "ankare", alltså skickade till Sverige för att sedan kunna få hit anhöriga."


Jag tycker att detta är ett bra exempel; utan vidare är det uppgifter som i vart fall någotsånär kan kontrolleras. En enkel fråga är "var finns denna 18-åring nu?", en annan bra fråga är vem som berättat om detta "assylsökande barn med skägg". Blir svaren svävande eller "länkarna" börjar gå i cirkel - ja, då börjar det likna klintenbergare. Ett indirekt sätt att kontrollera fakta är att kontrollera uppgiftslämnarens trovärdighet; det är enkelt på nätet - uppenbara fel har den tråkiga benägenheten att hänga kvar ...

Viktigast är dock att hålla lite koll på lagar och praxis. Exempelvis, fungerar det med barn som ankare, som det påstås i citatet? Definitivt inte om "barnet" blivit myndigt, vilke torde innebära att föräldrarna måste ta sig till Sverige några år innan barnet fyller 18. För den som vill, kan det inte heller vara så svårt att ta fram statistik på anhöriginvandring, och hur den ser ut. (Kräver dock att man kan hålla reda på plus och minus ...)

Nätet är en guldgruva för den som vill ta reda på fakta, och som kan sovra. De flesta ungdomar, som vuxit upp med internet, är duktiga på att plocka fram fakta. Ett bra exempel på detta är klimatdebatten, där ju nätet blivit något av skeptikernas arena. Gruppen ungdomar verkar också vara den kategori som känner störst oro för klimatförändringarna. Varför? Enkelt, mängden information är mindre viktig än trovärdigheten hos informationen.

Men, det finns också en undergroundkultur, som frodas och som vinner anhängare. Ett exempel är konspirationsteorierna kring den 11 september, eller - som även Ulf Nilson verkar falla för - att media inte törs tala sanning om invandringen. (Vilket är förståeligt: tror man att sanningen är lögn, blir lögnen verklighet.)

Själv stötte jag på den här undergroundkulturen i samband med "domkraftsmålet". Ett speciellt fall där mainstream och pöbel kompletterade och hetsade varanda, i alla fall till en början. Efter hand blev dock sanningen allt viktigare, och nätupproret mot rättvisan mattades. Men det här domkraftsmålet kommer även i fortsättningen att leva sitt eget liv som myt: det kommer hävdas att man inte får ingripa vid brott, trots att domen i högsta grad sanktionerar det som kallas nödvärn.

Som sagt källkritik och faktagranskning, och att kunna tänka själv är viktigt - även på nätet.