Vi vet om att solfläcksaktiviteten har legat på ett absolut minimum under några år nu. Bland andra strålningsforskaren Henrik Svensmark har sagt, att den avkylning vi nu har sett början på (hm) kommer att fortsätta.
Herregud, tänk om han har rätt. Tänk om vi är inne i en avkylande fas, fast den inte syns. Att uppvärmningen fortsätter, men maskeras av effekten från kosmisk strålning. Vi vet inte. När det gäller den verkliga effekten av solen, alltså instrålningen, vet vi att den minskat marginellt (något watt per kvadratmeter) det senaste årtiondet.
Det som talar mot Svensmarks teori är, att om den verkligen är dominerande på klimatet, så borde avkylningen fortsatt efter förra året, som bara var det 10:e varmaste. Hur tusan man nu kan kalla ett så pass varmt år för avkylning begriper jag inte. Men om nu teorin är mera än marginellt viktig för klimatet, vad händer då när solens aktivitet ökar igen? Är jag ensam om att tänka i dom banorna?
För vi ska vara medvetna om att mycket har hänt med klimatet det senaste decenniet. Ett decennium som har päglats av en stabilt mycket hög temperatur. Tidigare år som varit varma har kompenserats av kalla dito. Men de senaste åren har ett varmt år följts av ett lika varmt igen. Och det är väl därför som vi ser den här utvecklingen i arktis: http://environmentalresearchweb.org/cws/article/yournews/41112.
Rapporter om avsmältningen från Grönland eller Antarktis är heller ingen munter läsning. Här länkar jag till en artikel som gärna används i skeptiska kretsar. Trots att texten tydligt beskriver att Antarktis förlorar ismassa, tas det fasta på att det kanske inte går lika fort som befarat - snacka om att gripa halmstrån. Antarktis har fram tills nu betecknats som helt förskonat från uppvärmningens effekter.
Och som sagt, tänk om vi egentligen är inne i en kall period nu.
DN Expressen Aftonbladet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Solcykel 23 var en ganska medelmåttig cykel, och den låga solaktiviteten har som sagt var bara pågått i ett par år, så det är nog för tidigt att se någon effekt även om vi nu antar att effekten är verklig och att den är betydande. I fjol rådde la niña och i år råder el niño - klimatdrivare som förstås är kraftigare än den kosmiska strålningen på kortare tidsintervall.
SvaraRaderaNu förväntas relativt låg solaktivitet under solcykel 24 och 25. Solaktiviteten följer ju inte bara 11-åriga cykler, utan även betydliga mer utdragna cykler som omfattar flera 11-årscykler med varierande aktivitet. Så det är väl rimligt att anta att om Svensmarks effekt är verklig så kommer den att visa sig under ett par decennier nu. Men den behöver ju inte vara lätt att urskönja ur temperaturmätningarna för den skull. PDO, AMO och NAO har alla varit i sina positiva faser kring sekelskiftet, och beroende på hur dessa ändras kanske effekten från den kosmiska strålningen inte alls kan urskiljas från effekten från havscyklerna. För Svensmark har väl aldrig sagt att den kosmiska strålningen ensamt styr temperaturen.
Här är förresten en länk från NASA som visar hur den kosmiska strålningen har ändrats det senaste årtiondet.
http://www.nasa.gov/images/content/389986main_ray_surge_graph_HI.jpg
Svensmark, som jag refererar till, är från en artikel i Jyllandsposten, som finns översatt på "En kättares notiser ...", och jag måste säga att jag blev lite förvånad över Svensmarks sätt att sticka ut hakan.
SvaraRaderaDels att han säger att avkylningen redan börjat, och dels "njut av den globala uppvärmningen så länge den varar". Jag känner inte det som om jag tolkat hans artikel galet, i min bloggpost.
När det gäller La Nina och El Nino har dessa tveklöst inverkan på klimatet, men jag skulle inte försöka mig på att plocka ut dessa, utifrån en temperaturkurva - så starkt är inte sambandet.
Det som jag tycker är mest intressant med anknytning till detta är molnens inverkan. Värmer de eller kyler? Här är en intressant paradox med tåget över Bält - det möjliggjordes tack vare några gnistrande kalla vinterdygn, molnfria. Tåget över Bält är så tillvida ett dåligt indicium på att molnen skulle vara avkylande. (Tåget över bält säger dock inte något om huruvida det året var kallt eller varmt.
Jag tror inte att den avkylning vi sett de senaste åren beror på kosmisk strålning utan främst på PDO, så jag håller med om att Svensmark säkert överskattar den kosmiska strålningens inverkan på klimatet, men jag tror inte att den är försumbar. På CERN håller man väl på med ett projekt för att simulera kosmisk strålning och molnbildning tror jag, så kanske får vi svar snart på om teorin stämmer eller ej. Jag tror dock att Svensmark har rätt i att uppvärmningen är över för den här gången.
SvaraRaderaVad jag menade med la niña och el niño var just att det nog inte är den kosmiska strålningen som ligger bakom den negativa temperaturtrenden på sistone, utan att främst la niña ifjol var vad som sänkte temperaturen. Det är dock en intressant fråga om dessa fenomen påverkar temperaturen på längre sikt eller inte. El niño -98 följdes av en la niña, och när den var över var den globala medeltemperaturen betydligt högre än innan el niñon. Bob Tisdale skriver en del intressanta inlägg om sådant.
http://bobtisdale.blogspot.com/2009/11/global-temperatures-this-decade-will-be.html
http://bobtisdale.blogspot.com/2009/11/more-detail-on-multiyear-aftereffects.html
Molnens kylande eller värmande effekt beror nog mycket på soljusets infallsvinkel. Vintertid har molnen i huvudsak en isolerande och värmande effekt här i Sverige, men sommartid är det ju motsatt, främst en avskärmande kylande effekt. Det är kanske mest intressant hur det är kring ekvatorn, där ju instrålningen bör vara som störst. Molnen borde ha en kraftigt kylande effekt dagtid, men eftersom nätterna är ganska långa året om måste ju utstrålningen dämpas markant av molnen. Det är komplicerat och mycket forskning krävs på den biten innan man får någon vidare säkerhet i klimatmodellerna, tror jag i alla fall.