TAMBORA 1815

(Gårdagens blogginlägg i repris med anledning av expressens artikel.)

För något halvår sedan gick det en dokumentär på SVT som hette något i stil med "Sommaren som aldrig kom. Programmet handlade om vulkanutbrottet på Tambora 1815, och det som följde därefter. Även vetenskapsjounalisten Bill Bryson har tagit upp händelsen i sin fantastiska bok "En kortfattad historia om nästan allting.

TV-programmet visade två forskare, den ene arbetade med att kartlägga vad som hände i närhet till vulkanutbrottet, medan den andre kollade upp effekterna på jordens klimat. Enligt Wikipedia kan så många som 320 000 människor ha omkommit som en följd av utbrottet. Nattfrost, missväxt, regn och annan jävlighet dödade långt fler människor än vad själva utbrottet gjorde.

Tyvärr kommer jag inte ihåg vad forskarna hette, men minns att programmet skildrade ett enormt arbete. Mannen som undersökte klimatpåverkan kontrollerade tidningsurklipp, loggböcker från fartyg, kyrkoböcker och de få temperaturserier som fanns tillgängliga från den tiden. Forskarens slutsats var att temperaturen globalt sjönk med 1 grad celsius. Resultatet blev "sommaren som aldrig kom" eller "1800-frös-ihjäl". Även Bill Bryson uppger samma temperatursänkning, som forskaren i programmet. Det förekommer uppgifter om att temperaturen sjönk ännu mer, men de uppgifterna är äldre. Att det regionalt förekom större temperaturfall är självklart. Den första slutsatsen man kan dra, är att, för att rekonstruera äldre temperaturer krävs det ett enormt arbete - och tid. Den andra slutsaten är att även till synes små förändringar i temperaturen leder till stora effekter.

Tiden för vulkanutbrottet var kallare än i dag, en period som brukar kallas lilla istiden. Bitvis var temperaturerna globalt kanske så mycket som ett par grader kallare än i dag. Effekten av Tambora ledde till att temperaturen under något år sjönk ytterligare en grad. "Jordens naturliga termostat är ett synnerligen känsligt instrument, ..." som Bill Bryson skriver.

Detta är värt att ha i åtanke när man pratar om det isländska vulkanutbrottet, och dess eventuella konsekvenser för klimatet. Pinatubo 1991 hade en viss inverkan på klimatet, men utbrottet var ynkligt i jämförelse med Tambora. Det isländska vulkanutbrottet är (än så länge i alla fall) i sin tur inte i närheten av Pinatubo.

Vad är det då som händer vid ett vulkanutbrott, som påverkar klimatet? Aerosoler (damm skulle vi också kunna säga) som reflekterar bort solstrålarna, och som kyler klimatet. Men som också kan verka i motsatt riktning om stoftet är mörkt, och lägger sig på isen i Arktis eller på glaciärer. Får isen en mörkare nyans absorberas mera solljus, och avsmältningen ökar. Alltså vet vi inte än om effekten totalt blir plus eller minus av utbrottet.

Koldioxiden som kommer av vulkanutbrottet kan vi bortse från. Koldioxid ingår som en naturlig del i det långa geologiska kretsloppet, och tillförs till atmosfären bland annat via vulkanutbrott. I modern tid går det dock inte att koppla något vulkanutbrott till någon "topp" i koldioxidkurvan. Annars skulle man ju kunna tro att Mount St Helen eller Pinatubo skulle synas, men nej, bara en taggig tråkig kurva.

Bloggen Geobastard har via USGS plockat fram siffrorna för koldioxidutsläppen.

Så påståenden om att vulkanutbrottet, som det ser ut just nu, skulle påverka klimatet, mera än regionalt, får vi nog ta med en nypa salt. Möjligen att askan kommer att maskera en del av den uppvärmning vi är inne i nu.

Expressen