Ju mer jag följer centerns självplågeri, eller vad man nu ska kalla det, desto mer förundrad blir jag. Har partiet som målsättning att byta ut hela sin väljarkår?
En, enligt mig, något vansklig väg, då det kanske inte finns några nya väljare som är intresserade av att ersätta dom som försvinner. Sedan kan jag inte heller låta bli att undra över varför ett centerparti (i traditionell tappning) överhuvudtaget ska finnas om det inte är ett centerparti. I så fall är det faktiskt bättre att utplånas med hjälp av folkpartiet. En åtgärd som även skulle ha den fördelen att det tar udden av anklagelser om falsk marknadsföring.
”Hela Sverige ska leva” är en stolt paroll som i dag (i stort sett uteslutande) drivs av intresseorganisationer, inga politiska partier. Undantaget mantrat om att entreprenörskap skulle vara nyckeln till en levande landsbygd.
Det är det i och för sig också, men entreprenörskap kräver ett fungerande samhälle. Alltså en stark infrastruktur, och en god servicenivå. Sverige är ett avlångt land; drar man en båge med hjälp av en passare, med radien Sverige, och med spetsen i Ystad, hamnar man söder om Rom.
Kolla inte på hur samhällena runt om i Europa fungerar, mellan Ystad och Rom, det går inte att jämföra marknadsandelarna, eller hur jag nu ska uttrycka det. Vi måste ha en svensk modell anpassad till 23 invånare per kvadratkilometer.
För att ”Hela Sverige ska leva” krävs det en stark centralmakt (vilka fula ord va?), som ger detta uppdrag till myndigheter och statliga bolag. Privata bolag har som krav att leverera vinst till sina ägare, det ska dom fortsätta med. När det gäller att leverera service till medborgarna, ska huvudkravet vara service till medborgarna, blanda inte ihop detta med vinstkrav!
Kan inte centern göra denna distinktion, mellan vinstkrav och krav på service, är mitt råd att partiet går upp i folkpartiet, alternativt lägga ner så får väljarna i sann liberal anda avgöra var dom hör hemma.
Det är inte svårt att argumentera för en omfördelning av resurser i vårt avlånga land. Grunden för vår tillväxt kommer till stora delar från skogen, malmen och vattnet. Då ska också resurser satsas i de regioner varifrån resurserna hämtas. Till exempel att regeringen ger SJ i uppdrag att trafikera en järnvägssträcka trots att den inte är lönsam, inte tvärtom. Eller att Telia SKA se till att det finns telefontäckning i ett område med få abonnenter.
Jag tror att det finns centerpartister som inser detta men som, i Fredriks, moderaternas och den heliga borgerlighetens namn, helt enkelt håller käften. Alternativt inte får öppna käften.
Tror ni förresten att storstadsbor är negativt inställda till en politik för hela Sverige? Svårt att säga, men dom verkar vara väldigt avogt inställda till ett parti som kallar sig miljöparti (eller ledningen kanske tagit konsekvenserna av sin politik och slutat med dom dumheterna), men som ändå genomför enorma motorvägssatsningar i den sanna individualismens anda.
När centern lyssnar på landsbygden, går man den lättaste vägen. Partiet lyssnar på den grupp som låter mest: Jägarna. I stället för att slåss för en fungerande service i hela landet, slänger man ut ett köttben till en av Sveriges starkaste lobbygrupper, jägarkåren, och hoppas att det ska fungera.
Centerns valresultat i dalarna var riktigt uselt!
Även i Rättvik.
Det finns många, många som är riktigt trötta på jägarkårens syn på natur- och viltvård, och ibland även maffiametoder. Centerns politik vad gäller vargfrågan är inte något annat än ett slag i ansiktet på dessa människor, många gånger driftiga personer som skulle ha kunnat utveckla bygden, som tröttnat på varghatet.
Att bara storstadsbor skulle vara intresserade av biologisk mångfald, som även innefattar rovdjur, är en välutvecklad myt, som uppenbarligen tycks frodas inom centern. Det är inte konstigt att väljarna flyr partiet.
Frågan är om det finns någon räddning för partiet.
Nackdelen om centerpartiet utplånas av folkpartiet är att miljöpolitiken blir lidande.
SvaraRaderaÅtminstone förr hade centern för avsikt att vara ett grönt parti för hela landet, men de tvingas nog att kompromissa med alliansvännerna.
Nu är ju politik så mycket mer än miljöpolitik men min uppfattning är nog tyvärr att folkpartiet förmodligen ligger längst ifrån grön politik och hållbar utveckling.
Jag kanske är naiv, men tror inte att ohämmad kapitalism och marknadsliberalism frivilligt löser globala (gemensamma) problem!
Liberalerna får ursäkta, men jag hoppas på ett förändrat synsätt och ett uppvaknande...
Bo
SvaraRaderaDu har nog rätt igen i din politisk analys, det är anmärkningsvärt att man har så mycket fokus på en så liten grupp som jägarna, dessa utgör ändå mindre än 4 % av landets befolkning.
Men det är inte riktigt sant att man endast koncentrerat sig på dessa även markägare inom skogs och jordbruksindustrin jobbar man för, åtminstone ekonomiskt. Detta märks framför allt i hur man övergår från tidigare försök med miljö- och naturvårdstänk i den areella näringen till allt mer produktionsintressen.
Kortsiktigt är detta kanske förståeligt men vill man att hela Sverige ska leva så kan man nog inte bortse från att en av våra framtida resurser är även naturmiljöerna.
I landsbygdsverkets nya policy för hållbar utveckling finns dessa aspekter endast med som ett eget ansvar för energiproduktionen. Dessutom så finns en stark lobbyrörelse bland LRF och Jordägarförbundet att stärka äganderätten och göra inskränkningar i strandskydd och allemansrätt.
Min känsla är att vi på mer än ett sätt håller på att gå från den traditionellt framgångsrika Svenska (eller nordiska) modellen och annama den kontinentala. Men vad man i sammanhanget glömmer är att denna kräver stora statligt ägda och skötta landområden som en garant för friluftsliv och biologisk mångfald i ett samhälle med stärkt äganderätt för markägare. Så vi ser ett systemskifte över hela linjen.
Frågan är om man tänka sig någon annan utveckling så länge som det går så pass bra som det gör för Sverige ekonomiskt i dag. Detta gör att man lättare maskerar nedmoteringen av 'välfärdssamhället' och ökade klyftor i samhället. Men det kräver ingen större ekonomisk insikt för att inse att fortsatta jobbskattesänkningar inte finansierar sig själva. Pengarna måste komma någon stans i från.
Just nu tas detta från exempelvis statliga bolag och myndigheter som försöker upprätthålla just den service som du eftersträvar.
Borg är onekligen en skicklig förvaltare av systemskiftet, det får man ju erkänna.
Måns B
Tack Måns B, dessvärre bara att instämma i din ganska kusliga text.
SvaraRaderaMåns B,
SvaraRaderaNaturmiljöerna utgör också en del av de nationella och regionala miljömålen.
Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet.
Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen.
http://www.miljomal.se/
Måns B
SvaraRaderaTill Anonym (detta blir lite OT)
Jo miljömålsarbetet är visst då ett gediget och genomtänkt projekt. Dock så har det sina brister. I vissa delar så inarbetas det i kommuner och även i företags och myndigheters verksamhet.
Men om man ser till hur miljömålsarbetet bedrivs hos exempelvis länsstyrelserna, som har det övergripande samordningsansvaret och redovisning till exempelvis naturvårdsverket, så finns det ingen särskild budget där. Meningen är att arbetet ska ske inom befintliga budgetramar även när åtgärderna som tas fram egentligen kräver betydligt mer.
Så jag går absolut inte så långt att jag påstår att miljömålsarbetet är en papperstiger för det har i många fall stor betydelse.
Men effektuppföljningen lämnar rätt mycket mer att önska och ser man till måluppfyllningen, dvs de glada gröna gubbarna så är det åtminstone inom den de 'gröna målen' (naturvårdsområdena) inte många som når den positiva statusen.
Regeringen har nu infört något som kallas för etappmål vilket innebär att de ursprungliga målen inte behöver vara uppföljda för att man ska kunna sätta en grön gubbe utan i många fall kommer det att räcka att förutsättningarna finns för att målen ska nås för att man ska sätta klasningen uppfyllt.
Detta är inte helt utan grund eftersom det ofta tar tid att vända trender för dessa och många andra mål, men det lär knappast heller räcka att säga att förutsättningarna är uppfyllda och sedan slå sig till ro med detta. Det är att göra det allt för enkelt för sig och endast ge resultat i statistiska redovisningar.
Måns B,
SvaraRaderaKlokt, insiktsfullt och informativt.
Jag håller till fullo med din uppfattning.
Magnus Westerstrand (UI) skriver lite intressanta tankar kring detta på sin blogg.
SvaraRaderahttp://westerstrand.blogspot.com/2011/01/fpckdliberal.html#links