Dubbelmoralisten Lars Bern

Jag har naturligtvis inga höga tankar om Lars Bern, men nu har han ännu en gång lyckats prestera långt under mina lågt ställda förväntningar. Jag tänker på Lars Berns senaste inlägg på Newsmill. En sanslös anklagelseakt, att miljörörelsen utnyttjar katastrofer för att diskutera fel saker.

Annat är det när Lars Bern utnyttjar tragedin i Japan till att sjunga naturgasens lov.

Nej, detta är inget skämt. Lars Bern kan utan problem utgjuta sig över ett påstått beteende, samma beteende som han nyligen själv praktiskt visat. Naturligtvis hade detta varit ohållbart för en någotsånär seriös debattör. Dock bedöms inte Lars Bern efter samma måttstock som anständiga människor.

I sin Newsmill-artikel attackerar Lars Bern, på något ospecificerat, utan källor naturligtvis, klimatforskarna för att Queensland drabbades så hårt av översvämningarna!

Anledningen till att Lars Bern kan fortsätta sin missionsfärd utan ha sakligt på fötterna är supportergruppen klimathaverister, som struntar i vad Bern skriver, bara han attackerar klimatforskare. Alltså den lägsta nivån av ifrågasättande. Att kritiskt granska något kräver sin man eller kvinna, det kräver att sätta sig in i sakfrågan, att använda vedertagen kunskap för att kunna ta ställning. Ifrågasätta kan vilka idioter som helst göra, även Lars Bern och Rickard Bergehorn, och några till.

Det här beteendet blir särskilt tydligt när någon påpekar uppenbara faktafel, som Magnus Westerstrand gör i en Newsmillartikel. Kommentarerna under den artikeln är underbara att läsa; Bern ska försvaras till sista blodsdroppen. Charlatanen Bern har hitintills hållit sig borta.

Jag måste säga att jag tycker att hårklyveriet från klimathaveristerna på Newsmill (inklusive Bern) är motbjudande. Dom boende i det aktuella området uppskattar knappast en långvarig torka som mer eller mindre bränner jorden, för att sedan en kortare period drabbas av skyfall, som ställer till ett rent helvete.

Jag känner igen Lars Berns argumentation från en annan knäppgök som heter James Delingpole, som för några månader sedan hävdade samma sak som Bern. Delingpole använde också samma referenser som Bern använder: Inga alls. Bara en svepande formulering att gröna krafter förmått Australiens regering att planera för torka i stället för regn.

http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100071290/queensland-floods-but-at-least-the-endangered-mary-river-cod-is-safe-eh/

Om det nu verkligen varit så att Australien, i ett område känt för att drabbas av översvämningar, hade kommit till slutsatsen att översvämningar i framtiden var osannolika, så hade det naturligtvis funnits officiella dokument som bekräftar detta. En seriös journalist hade också tagit fram dessa. James Delingpole redovisar överhuvudtaget inte någon källa från Australien, han sitter i England och tycker.

Därefter har Lars Bern uppenbarligen lekt viskningsleken med Delingpole, och byggt på med att det finns serösa vetenskapsmän som i stället för torka varnat för översvämningar!

Nåväl fram med namnen eller namnet! De seriösa forskare som jag hört talas om har varnat för både torka och skyfall i området. Det faller på sin egen orimlighet att det överhuvudtaget finns någon forskare som sagt att Queensland kommer att drabbas av skyfall, men inte torka. Lika orimlig är motsatsen.

BBC har för övrigt en intressant dokumentär som heter Science under Attack, där ordföranden för Royal Society, sir Paul Nurse, nobelpristagare i medicin, bland annat frågar James Delingpole varför han inte läser vetenskapligt granskad litteratur.

James Delingpole gör en ömklig figur, när han förklarar att han som vetenskapsreporter inte har tid.

http://www.youtube.com/user/AdamBienkov#p/a/u/2/vuQLvK6kxeU

Lars Bern har en hel del gemensamt med Delingpole.