Tidig smälta i Arktis

Att situationen för den arktiska isen är allvarlig, tror jag att de flesta av oss inser (dock inte alla, men det återkommer jag till), men kanske inte vidden av hur allvarligt det är.

Isens utbredning och area ligger på, för den här tiden, låga nivåer samtidigt som volymen rasar. Jag visar här de aktuella diagrammen från i tur och ordning isutbredning, area och volym.

NSIDC visar isens utbredning, vilket definieras som hav täckt med 15% is. Kurvan jämförs med medelvärdet 1979-2000, och med 2007, som var bottenåret för isutbredning i Arktis; lite drygt 4 miljoner kvadratkilometer - och då återstår inte mycket tills Nordpolen per definition är isfri.

Cryosphere Today redovisar isens sammanlagda area, alltså summan av isflaken. Länkens bilder visar hur isens koncentration är fördelad i området, alltså en vink om var någonstans isen luckras upp, och är på väg att smälta.

Polar Science center ger en bild av hur den sammanlagda volymen havsis utvecklar sig. Och den bilden är allt annat än ljus. Frågan är alltså inte om Nordpolen i framtiden kommer att vara isfri under slutet av sommaren, utan när.


Men, det finns några som inte tar det här på allvar. Och om de förstår vad som håller på att hända, så låtsas de inte om det. Det främsta exemplet på detta är några personer kring bloggen Watts Up With That.

Watts & Co tycker naturligtvis inte om seriös forskning kring den arktiska isen, utan lägger ner mycket energi på att analysera US Navys "isprognossystem" PIPS 2.0.

Detta är bara för underbart:

(Everyone agrees that PIPS2 is the best available data source of historical ice thickness. Please don’t start another conversation about that topic.) Watts Up With That 

Uppenbarligen har Watts budskap inte nått fram till US Navy ... Inte till ryssarna heller för den delen. För att göra en lång historia kort:

Watts & Co har presenterat en serie bilder av isens tjocklek, där man kan se isens tjocklek - runt tre meter i större delen av Arktis, ofta tjockare. Problemet för ryssarna var att de hade en flytande polarforskningsstation i den kanadensiska arktiska delen, belägen på ett isflak som, just det, höll på att brytas upp. Forskarna måste evakueras, och den ryska atomisbrytaren Russia lämnar Murmansk i andra halvan av maj för att effektuera detta. Isbrytaren som är byggd för att klara maximalt 2,8 meter is plöjer sig alltså igenom Watts över tre meter tjocka is på sin väg för att undsätta polarforskarna.

Naturligtvis var inte isen tre meter tjock, Russias kapten pratade om 2 meter tjock is, även om man fick problem i fält med packis. Ryssarna är naturligtvis inte så dumma att de hade gett sig iväg genom Arktis med isbrytare, om isen varit 3 meter eller tjockare.

Ändå har Steve Goddard använt uppgifterna från PIPS 2.0 för att volymberäkna den arktiska isen. Resultatet:

För helvete! Är dom kloka på WUWT? En amatörmässig beräkning (Goddard har kommit fram till att isen nog är konformad i stället för flak, alltså måste Polar Science Center ha fel) läggs, utan någon förklaring, in på NSIDC:s diagram över isens utbredning. En volymkurva mot en areaaxel ... Och är bloggen tillräckligt oseriös behöver man inte bry sig om sådana petitesser som upphovsrätt.

Stor humor blir det i och med att bloggen WUWT envist har hävdat att forskare som Mann och Briffa har myglat med temperaturrekonstruktioner. Jag vet inte hur många bloggposter på temat "hide the decline" som spottat ut från WUWT. Men är bloggen tillräckligt oseriös behöver ägaren inte heller bekymra sig om trovärdighet.

Läsarna på bloggen WUWT har heller inte tagit Watts uppmaning, om att PIPS 2.0 är det bästa vi har för att mäta volym, på allvar. Kommentartrådarna har faktiskt varit ganska underhållande att läsa. Steve Goddard har bitvis varit ganska irriterad över att bloggläsarna inte inser det förträffliga med PIPS 2.0 och Goddards egna beräkningar. Faktiskt en ny ton som jag inte tidigare noterat på den bloggen. Steve Goddard har bland annat fått rådet “when in a hole stop digging”.

Och den här gången har de gått ut så hårt på temat "den arktiska isens återhämtning" att det kommer att låta illa, när de ska till att lämna klaveret.


Det är inga nyheter det här med att volymen för den arktiska isen rasar. Icke desto mindre har vi ända sedan 2007 fått läsa kommentarer om att den arktiska isen återhämtar sig. Det fanns till och med dom som gick så långt, att när SVT sänt ett program om den arktiska isen, att dom anmälde programmet till granskningsnämnden. Där kan man tala om klimathaverister. Sjukligt.

Uppenbarligen finns det folk som kräver att när SVT eller SR pratar om att den arktiska isen krymper, och är på väg att försvinna sommartid, ja, då ska medierna för att få balans leta upp någon som säger att det inte är sant; strunt samma att det inte går att hitta några seriösa forskare som säger så.

Det här är ju nästan gulligt: Klimatskammen skickar iväg en bloggpost på temat att NASA ska ut på en fälttripp till Arktis:

Det tycks dock inte vara någon som ifrågasätter att Arktis förändras fortare än någonsin och att detta beror på AGW.

Men hur mycket forskning ska det behövas om Arktis innan vissa begriper vad som håller på att hända? Och att NASA ska göra en noggrann studie av Arktis  är väntat. Det här handlar om vitala intressen för USA, när ishavet förändras. Och NASA kommer knappast att basera sina rön på PIPS 2.0. Den delen får Watts & Co hållas med.