Moderaterna behöver Hanif Bali

Nu har då moderaterna, efter många givna tillfällen, satt ner foten mot Hanif Bali. Eller kanske inte. Bali petas från sina utskottsuppdrag i Riksdagen (tidigare har han fått lämna partistyrelsen), men blir inte föremål för någon uteslutningsprocess. Än.

Ulf Kristerssons agerande är förståeligt.

Moderaterna behöver Hanif Bali. Den moderata ledningen är skitnervös.

Så länge som Hanif Bali stod inne i det moderata rummet, och pinkade ut, sågs det som ganska okey, även om partiets företrädare ibland pliktskyldigast tog avstånd. Först när Bali tog steget, att pinka även in i det egna rummet, upphörde han vara rumsren.

Det är en ödets ironi, att moderaterna reagerar, och även agerar, först när Hanif Bali ger sig på någon som har muskler och kraft nog att försvara sig själv – Carl Bildt.

Så länge som de av Hanif Balis utsatta saknade möjligheter att försvara sig – eller ens fanns i verkligheten – låg den moderata partiledningen lågt.

Jag förstår dom.

Ofta låter Hanif Bali som en Sverigedemokrat, agerar som en Sverigedemokrat och ibland undrar jag om han inte är det också. Hur som helst skamlöst vårdslös med sanningen.

Ett särskilt gott öga verkar Hani Bali ha till Busschaufförer. I början av augusti i år blev en ung kvinna i Malmö nekad resa därför att föraren ansåg, att hon var för lättklädd.

”Nordens Ramallah levererar”. Det är inte svårt förstå syftet med formuleringen från Hanif Bali.

Trots att inga som helst uppgifter, inte från den drabbade själv heller, tydde på några som helst religiösa motiv hos föraren, drog den extremnationalistiska bubblan igång ett drev i rena Der Stürmer-stilen.

  

I den bubblan är moderaten Hanif Bali en viktig aktör, och det är han säkert väl medveten om. Sådant kan omöjligen ha undgått hans ego.

Då teg Ulf Kristersson. Naturligtvis. Hanif Bali hade ju bara ägnat sig åt illa dolt förtal, av en sharia-chaufför, som dessutom inte existerade. Och den inte oväsentliga grupp moderater, som uppskattar lite islamofobi och rasism, hade fått höra vad dom ville höra.

Annat när Hanif Bali ger sig på en person i de egna leden, som dessutom existerar. Då tar det hus i helvete.

En busschaufför har som bekant under sin rast ingen skyldighet att släppa ombord passagerare. Det tycker Hanif Bali ändå att han ska göra – om det visar sig att föraren ber under rasten. Balis agerande mot, och hånande av, chauffören, på sociala medier, påminner mera om Der Stürmer, än om ett ansvarsfullt agerande av en folkvald riksdagsman.

Men ändå inte. Hanif Bali är oerhört populär i en väljargrupp, som moderaterna är livrädda att stöta sig med, eller till och med stöta bort. Bali är även en viktig länk, och ger legitimitet, till den högerextrema sfär New York Times granskat (Tidningen ETC har publicerat en översättning från NYT, en låst artikel på nätet, men bör finnas på biblioteket – ETC 190815). Sajter där sanning (sic) proklameras före fakta, och där övriga medier, främst public service, utmålas som vänstervridna. Alltså samma framgångsrecept som Donald Trump, och kretsen kring honom använt.

Där är förklaringen till Ulf Kristerssons ryggradslösa beteende. Kristersson behöver Bali för att hålla en betydelsefull väljargrupp på gott humör, och han ser att det lönar sig.

Men det är en mycket farlig strategi, som bokstavligt talat innebär att leka med elden. I takt med att acceptansen ökar, inklusive legitimeras av politiker och opinionsbildare, för extremnationalistiskt tankegods, ökar också risken för att extrema element går till handling. Något som också SÄPO observerat, och varnar för.

Så lågt har alltså högern av i dag sjunkit.   

Jorden är övernyttjad – mer än överbefolkad

Liksom för att döva samvetet, när de ekologiska och klimatmässiga ”fotavtrycken” blivit för stora, talas det allt mera om att människopopulationen är för stor.

Problemställningen är konkret, men samtidigt obegriplig. Vad menas?

Troligen vill den som varnar för befolkningsökningen frammana bilden av fattiga länder med fattiga människor, som helt enkelt inte får plats, utan breder ut sig, närmast som djur. Här finns hotet – inte att ett mindre antal nationer, dessutom med svag befolkningstillväxt, lever långt, långt, över tillgångarna.

Befolkningstillväxten i fattiga, ofta krigshärjade, länder (ett vanligt samband) ställer till mycket lidande för den egna befolkningen, men med mindre påverkan på moder jord.

Antalet barn som föds till världen har dessutom minskat under ett antal decennier. Mycket tack vare den effektivaste barnbegränsningen som finns: Minskad barnadödlighet, som närmast per automatik leder till att färre antal barn föds. Utbildning och ökat välstånd, främst för kvinnorna, leder även det till att det föds färre barn. Att världens befolkning trots det ökar, beror i första hand på att människor lever längre – också det en konsekvens av utbildning och ökat välstånd. Alltså samma process som Sverige genomgick under främst första hälften av 1900-talet.

Vi gör ändå det tankeexperimentet, att vi är för många. Att människopopulationen måste minska.

Något vi naturligtvis inte kan effektuera, men vi leker ändå med tanken, att det till vår hjälp kommer en icke behandlingsbar böldpest, med enorm dödlighet bland de smittade.

Nu är frågan, var skall denna pest få sitt utbrott, för att jorden ska komma i bättre balans?

Säkerligen tycker många, per automatik, i ett land med mycket höga födelsetal. Kanske ett land med pågående svältkatastrof. Flyktinglägret med människor packade i misär. Men skulle det minska användandet av resurser? Minska klimatpåverkan?

Flyktingläger i Kenya. Lika många människor som i Malmö. Förbrukar dessa människor lika mycket resurser som Malmö? Bild från KIT.

Knappast.

Om en böldpest verkligen skulle få någon effekt för den här planeten, måste den naturligtvis slå till i de länder som har högst BNP per capita. Och eftersom det är ett tankeexperiment kan vi låta pesten slå till selektivt. Kanske utgå från soptunnan – sortera bort dom som slänger mest användbara prylar, inklusive mat. Dom som förbrukar mest fossila bränslen eller har högst elräkning för luftkonditionering.

Fattigpensionärer, flyktingar, människor i samhällets periferi, är heller inte så resursdragande, att en pestsmitta bland dom skull få någon större effekt. Även om dom bor i rika länder.

Begreppet överbefolkning säger alltså inte så mycket. Det skulle kräva en gigantisk folkminskning i fattiga länder, för att mer än marginellt minska resursuttaget, kanske inte alls, med tanke på att mycket av resurserna ändå hamnar i den rika delen av världen.

Men, istället för otrevliga tankeexperiment, kanske vi ska konstatera, att jorden har större problem än antalet människor …

En lättlurad Lars Beckman

Lars Beckman, Gävle, riksdagsman för moderaterna, är i blåsväder. Efter att ha vidarebefordrat Rebecca Weidmo Uvells ryktesspridning, att Greta Thunberg har personlig vinning av sitt klimatengagemang.

För övrigt verkar Greta Thunberg vara i gott sällskap. Det går tydligen även att boka in Ingvar Kamprad som föredragshållare ...

Rebecca Weidmo Uvells ryktesspridning behöver inga ytterligare kommentarer än de journalisten Emanuel Karlsten gjort i sin dissekering.

Däremot ska vi nagelfara den moderate riksdagsmannen Lars Beckmans omdöme när han delar vidare uppgifterna från Rebecca Weidmo Uvell. Beckman är bevisligen inte okunnig om Weidmo Uvells tidigare klavertramp. Trots att vi inte kan begära, att Lars Beckman läser Aktuellt i Politiken (en tidning med vänsterperspektiv, och varifrån jag korpat skärmdumparna, och där även Beckman är inblandad).

En någotsånär frisk opinionsbildare pekar inte ut en kristen assyrier som turkisk muslim (i Rebecca Weidmo Uvells värld något klandervärt), eller påstår att en examinerad folkhögskollärare saknar utbildning. Utan täckning.

Inläggen är av typen sprid-så-mycket-skit-du-kan, något kan fastna, även om det är lögn.

Rebecca Weidmo Uvell blev för övrigt på sociala medier kallas miss Piggy efter ett mindre lyckat inlägg om kommunistiska läger. Weidmo Uvell tog första bästa bild hon hittade på nätet som illustration till ett inlägg om kommunismen. Bilden visade sig vara från filmen Kermit i Gulag … Den andra bilden var från ett nazistiskt koncentrationsläger. Smaklöst.

Personligen tycker jag Rebecca Weidmo Uvell mera kan liknas vid Herman Hedning än miss Piggy.

Lars Beckman kan omöjligen vara omedveten om Rebecca Weidmo Uvells ”sanningar”.

Eller är det Beckman som är Herman Hedning? En del av Jonas Darnells beskrivning stämmer väl in: ”… tycks vara helt osårbar när det gäller att ta lärdom av misstag och inse sina begränsningar.”

Förvanskade citat och konspirationsteorier från Stig Mörtman

Jag tror inte att Mörtman är så oärlig, att han själv hittat på ”citatet” från klimatforskaren Stephen Schneider. Bara återger det andra påstått att Schneider sagt. Enkelt att kontrollera via Google, men då måste viljan finnas, att förmedla korrekta uppgifter. Vilka som sprider falsariet framgår även vid sökning.

Rätt återgivet inleder Schneider resonemanget så här:

”On the one hand, as scientists we are ethically bound to the scientific method, in effect promising to tell the truth, the whole truth, and nothing but – which means that we must include all the doubts, the caveats, the ifs, ands, and buts. …”

Raka motsatsen till det Mörtman tillskriver Schneider.

Stephen Schneider (1945-2010). Närmare 10 år efter sin död fortfarande förtalad och förfalskad av klimatförnekare.

Klippa/klistra/lägga till är inte att citera, och ovärdigt Arbetarbladets opinionssida. Mörtman drar även upp 20 år gamla grundlösa anklagelser mot klimatforskare, som då resulterade i ren personförföljelse av berörda forskare. Även rent politisk förföljelse i USA.

Alla intresserade av den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna, inklusive koldioxidens roll, kan lugnt ta del av klimatpanelens rapporter. Arbetsgrupp 1, som sammanställer den vetenskapliga grunden, använder sig av vetenskapligt granskat material.

Arbetsgrupperna 2 och 3 däremot, som samlar observationer, tittar på åtgärder mot klimatförändringarna och studerar socioekonomiska effekter, använder sig även av så kallad grå litteratur. Det kan vara myndighetsrapporter från olika länder, observationer från såväl miljöorganisationer som ursprungsbefolkningar (hemskt va?). Jodå, även reseskildringar och personliga iakttagelser är intressanta. Ibland blir det fel i detaljer, precis som i Nationalencyklopedin. Att många myndighetspersoner även är medlemmar i miljöorganisationer, är inget som gör dom till aktivister i sin yrkesutövning.

Klimatpanelen (ej arvoderad) bildades som sagt 1988, och vi svenskar kan känna stolthet över meteorologen Bert Bolin, som var organisationens förste ordförande (även han duktigt förtalad i klimatförnekarsfären, av Mörtman reducerad till oroad miljömedveten forskare).

Med IPCC slöts cirkeln, från Svante Arrhenius, som 1896 påvisade koldioxidens verkan på klimatet, till Bolin och den organisation, som i dag analyserar koldioxidens påverkan.

Även om inte alla uppskattar arbetet. Och att öka kunskapen om bland annat extremväder är inte att skrämmas. Det har tvärtom lett till ökad beredskap för de värmeböljor som kommer allt tätare.

Se till att tjejerna trivs

Någon gång måste något göras åt de växande klyftorna mellan stad och land. Jag använder begreppet landsort om de områden som inte är stadsnära. Landsändar som krymper befolkningsmässigt, och med en bedrövlig demografi.

Det mesta tyder på att landsortens största problem, inte i första hand är utflyttningen, utan den typ av människor som flyttar. Enligt forskning från Linköpings Universitet (Marc Keuschnigg) dräneras landsorten på talangfulla och utbildade personer.

Därutöver försvinner den personliga och nära servicen, såväl från myndigheter som från kommersiella aktörer. (Denna service försvinner överallt, men landsorten drabbas hårdast.)

Jag lyfter förslag och tankar, som jag tror är viktiga för att vända avvecklingen.

EU:s fonder för landsbygdsutveckling är en bra grund för satsningar på landsbygd, men kräver att pengar även satsas lokalt, regionalt eller från staten. I dag uteblir många satsningar på grund av dumsnålhet. Eller på grund av att kommunen inte ens har råd med det nödvändigaste. Resurser måste fram.

Människor måste ha någonstans att bo, även på landsorten. Motsvarande ett nytt miljonprogram behövs för hela Sverige. Måttstocken måste vara att en undersköterska inom hemtjänsten, ska ha råd etablera sig, bo och leva, även i en nyproducerad lägenhet. Annars är det fel på marknaden.­­ Finansieringen av bostäder, inklusive egnahem, är svår bortom de stora allfarvägarna. Här måste staten gå in som garant när bankerna sviktar. Det ska inte vara nödvändigt att ödelägga strandskyddat område (då ses bostaden som mera värdefull) för att kunna teckna ett bostadslån.

Allt fler ser en avskrivning av studielån, för att underlätta rekrytering och kompetensförsörjning i landsort, som en möjlig väg framåt. Men glöm inte rekryteringen av personal inom främst hemtjänsten. Här tror jag det krävs att kommunerna bekostar (inte tillåtet i dag) körkortsutbildningar. Utöver någonstans att bo. Annars påskyndas nog avfolkningen, via nödvändig tvångsförflyttning av gamla.

Det är inte bara åldersdemografi som hotar landsorten, även könsfördelningen. Fler unga kvinnor än män lämnar landsorten, och snabbare. Slutsats: Se till att tjejerna trivs, annars spelar det ingen roll vilka regionalpolitiska instrument som används.

Kanske är det omöjligt att vända trenden, men den får inte fortgå utan en ordentlig analys av varför, inte minst utifrån ett genusperspektiv. Inklusive åtgärder för att vända utvecklingen. Däremot ska kanske inte den typiska kommunala ungdomssatsningen, en motorgård för i första hand grabbarna, ligga överst på prioriteringslistan.

Landsortens demografiska snedfördelning avspeglar sig även politiskt. Sverigedemokraterna är svagast bland ungdomar och kvinnor. Följaktligen är också SD starkast i avfolkningsbygder, där andelen ungdomar och kvinnor krymper. Något som ovillkorligen leder till en värderingsmässig förskjutning.

Något som i sig utgör ett hot mot landsorten.

Läs gärna även mitt inlägg i Gävle Dagblad om Resten av Sverige (15/6).

Jag har även tagit upp hur landsorten kidnappas av skattepopulister i ETC den 25 maj.

Snuset är en svensk angelägenhet

Utöver Fi-partiledaren Farida al-Abani behöver även Bawar Ismail lära sig att snus är en svensk angelägenhet. Samt moderater, som drabbats av akut hybris. Även Sverigedemokrater för den delen.

Det är bara inse, att länderna i Europa inte är intresserade av det svenska snuset. Det är därför Sverige har dispens från snusförbudet i EU. En utmärkt ordning, väl värd att slå vakt om.

Att som svenska politiker, främst moderater, med understöd av liberala opinionsbildare, försöka ändra denna ordning, genom att tvinga på resten av EU svenskt snus, betecknar jag som vanvett.

" Det är en kultur som jag gärna vill dela med mig av till resten av Europa" skriver Warborn. Missionären med budskap från Swedish Match har talat.

Utgå från att EU inte vill tillåta handel med snus. EU-domstolen sade nej senast förra året, efter propåer från Swedish Match. Utgå också från att EU-länder inte är intresserade av återkommande domstolsförhandlingar i samma ärende.

Ett sätt att slippa den typen av domstolsärenden, är att ta bort Sveriges dispens. Då är det avgjort en gång för alla.

I så fall. Bra jobbat snuslobbyister. Ansvaret är ert.

Vilka hotas av Greta Thunbergs engagemang?

Samtidigt med applåderna för Greta Thunbergs engagemang förekommer det tandagnisslan.

Tidskriften Time visar med eftertryck att Greta Thunbergs budskap inte bara är en svensk angelägenhet.

Klimatfrågan ses som så farlig, att en sextonåring måste förminskas och hånas. SD:s ledare Jimmie Åkesson hävdade att Greta Thunberg skulle göra större nytta i skolbänken. Lögn, Thunberg har anpassad skolgång, men kärnväljarna fick höra vad dom ville höra.

Åkesson hävdade även att engagemanget var en iscensatt PR-kampanj, underförstått, hon är inte äkta. Samma glidning gjorde Kd:s EU-kandidat Sara Skyttedal. Thunberg är styrd av vuxenvärlden. Underförstått ett propagandaverktyg. Dessutom störs Skyttedal av att Thunberg behandlas som expert i media, hon är ju bara ett barn. (Tveksamt dock om Thunberg någon gång kallats expert i media.)

Konspirationsteorin, att klimathotet är konstruerat, att att FN använder klimathotet i syfte att bilda en världsregering, har cirkulerat ända sedan 1988. Även klimatförnekande nätverk i Sverige odlar föreställningen. Gruppen Klimatsans, skriver på sin hemsida, under rubriken IPCC:

”FN:s generalsekreterare ansluter sig således till kraven på en New World Order, vilket inte är förvånande, då han ser FN som den naturliga världsregeringen.”

Bloggen Klimatupplysningen (nåja) löper linan fullt ut:

”Greta Thunberg talade naturligtvis inte av en slump på FN:s klimatmöte eller i Davos. Sådana tal är planerade långt i förväg av den mäktiga eliten.”

Inte illa. Greta Thunberg är styrd av hela den mäktiga eliten.

Och media pekas ut som lydigt redskap i den blivande nya världsordningen.

Det är frestande att avfärda Klimatsans och Klimatupplysningen som foliehattar, men dom har inflytande. Mycket inspiration hämtas från USA, där klimatförnekeriet frodas i tunga lobbyorganisationer, med ekonomiska muskler, som Heartland Institute, Koch family, Breitbart, Fox news, med flera. Inklusive starka band till den kristna högern. Nätverken är globala. Udden är riktad mot, vad man upplever, hoten mot dagens livsstil.

Vetenskap och forskning misstänkliggörs, trots att kunskapen om koldioxidens klimatpåverkan funnits sedan slutet av 1800-talet.

Kd och SD är naturligtvis inte opåverkade av konspirationsteorierna, men troligen mest ledsna över att EU-valrörelsen inte handlar om deras frågor.

Greta Thunbergs mycket modesta krav är att politikerna ska lyssna på forskarna, och uppfylla Parisavtalet. Något som sannerligen inte kräver några expertkunskaper, det räcker med sunt förnuft.