Sanandaji laddar om – ny våg av hat och hot mot bibliotekspersonal?

Tino Sanandaji och Johan Norberg är två författare som skrivit böcker om migration. Sanandajis bok ”Massutmaning” är ordentligt omskriven och finns på de olika Stockholmsbiblioteken, närmare bestämt i 46 exemplar. Johan Norbergs bok ”Migrationens kraft” finns däremot bara i fyra exemplar. (Oktober 2017)

Skillnaden i tillgänglighet mellan de två böckerna är minst sagt slående.

En starkt bidragande orsak till diskrepansen är att Johan Norberg inte uppviglat en kriminell svans, att genom trakasserier och rena hot påverka de enskilda bibliotekens suveränitet att avgöra vilka böcker som ska köpas in.

Vi kan ta biblioteket på Ekerö som ett exempel. Biblioteket där tog ställning till om dom skulle köpa in en av tusentals i Sverige utgivna böcker. Inget konstigt med det. Jo, det här rörde sig om Tino Sanandajis bok ”Massutmaning”, och då gäller andra regler. Biblioteket gjorde en bedömning utifrån att boken var utgiven på eget förlag, inklusive vid tillfället saknade recensioner (det gör boken fortfarande, en bok som gör vetenskapliga anspråk bedöms utifrån vetenskapliga preferenser, inte att innehållet är vad folk vill läsa). Sanandaji hotade därefter att JO-anmäla biblioteket, oklart av vilken anledning. Kanske för att biblioteket agerade som vilket bibliotek som helst, och behandlade Sanandajis alster som normala böcker.

(Det ges ut tusentals böcker i Sverige varje. Om varje bibliotek skulle ta in samtliga dessa skulle det bli fullt väldigt snabbt. Alternativt skulle det bli väldig omsättning, många bibliotek skulle inte ens ha böcker som är ett år gamla.)

Tino Sanandaji kan inte varit omedveten om den veritabla hatstorm som drogs igång mot biblioteket i fråga i och med hotet om JO-anmälan. Inklusive alla andra bibliotek som gjorde samma bedömning som Ekerö Bibliotek.

I min värld funderar inte ens en frisk författare på att JO-anmäla ett bibliotek som inte tar in ens alster. Gränsen är passerad. Med råge.

Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt var två författare som skrev ”Migrationens Kraft”, en bok som finns i fyra exemplar på Stockholmsbiblioteken. Jag är helt övertygad om att vare sig Norberg eller Segerfeldt ens i sin fantasi hade tankar på att JO-anmäla bibliotek för att tvinga in boken i hyllorna.

Riktigt obehagligt blir det när opinionsbildare som ska sägas vara seriösa, inte bara sanktionerar beteendet, utan även underblåser hatet. Alice Teodorescu på Göteborgsposten och Ivar Arpi på Svenska Dagbladet går så långt att dom börjar tala om att biblioteken bokval handlar om censur. Fullständigt häpnadsväckande. Censur är när staten bestämmer att en text inte får publiceras, inget annat. Ingen har förbjudit Tino Sanandaji att publicera sin bok. Teodorescu och Arpi bidrar till ett reellt hot mot demokratin genom att underblåsa att en kriminell svans ges utrymme att påverka biblioteksutbudet.

Särskilt anmärkningsvärt är Alice Teodorescus och Ivar Arpis agerande mot bakgrund av att båda ledarskribenterna varit väl så högljudda när det gäller stök på biblioteken. Då värnar dom personalen. Men när Tino Sanandajis bruna svans hotar bibliotekspersonal är det inte bara öronbedövande tyst, Teodorescu och Arpi bistår även med argument, som till på köpet saknar relevans i verkligheten.

Det växer, som Johan Norberg konstaterade för några år sedan, brunt ogräs i den borgerliga rabatten.

Uppdatering 7 november -17:

Tino Sanandaji är verkligen jättesur. Under ett inlägg på centerriksdagsmannen Staffan Danielssons facebookvägg går Sanandaji så långt, att han säger sig överväga att polisanmäla mig. Alltså en total avsaknad av insikt över att hans eget beteende i sociala medier faktiskt kan ställa till ett rent helvete för berörd bibliotekspersonal. Ej heller Staffan Danielsson verkar bekymra sig nämnvärt över turerna kring Sanandajis boklansering. (Skärmklipp nedan. Inga länkar fungerar alltså.)